Förbättrad teknik ger spännande jobb för läkare i Sörmland

Att arbeta med klinisk fysiologi är som att vara detektiv i medicinens tjänst, säger Anna Ormegard, verksamhetschef inom division medicinsk service vid landstinget Sörmland.

Enheten för Klinisk fysiologi och nukleärmedicin Sörmland är en länsgemensam klinik med verksamhet på bland annat Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. Under senare tid har kliniken arbetat hårt för att effektivisera verksamheten.
– Idag har vi mycket kortare väntetider och god tillgänglighet på länets alla tre sjukhus för i stort sett alla undersökningar, säger Anna Ormegard, verksamhetschef.
De senaste två åren har även inneburit stora satsningar på ny teknik.
– Vi har bytt ut alla våra ultraljudsmaskiner för hjärt- och kärlundersökningar. Det har inneburit bättre bilder och därigenom bättre diagnostik samt snabbare undersökningar. Vi har även skapat ett snabbspår för hjärtsviktspatienter där vi gör en förenklad undersökning och infört en förbättrad teknik inom 3D-bildtagning, berättar Anna.

Kliniknära
Stefan Elenius är nybliven överläkare på kliniken.
– Jag gjorde min AT här på Kullbergska sjukhuset och funderade på att bli internmedicinare. Jag har dock alltid varit intresserad av fysiologi, och en dags tjänstgöring på Klinisk fysiologi gav mersmak. Jag började vikariera på kliniken, trivdes väldigt bra och utbildade mig till specialist i klinisk fysiologi.
Det som både Anna och Stefan beskriver som tjusningen med klinisk fysiologi är att det är en funktionsdia­gnostik.
– Det handlar inte bara om bilder, hittar man till exempel en rytmrubbning på patienten måste man prata med kardiologen. Det är hela tiden en interaktion med den kliniska bilden, det är verkligen som att vara detektiv i medicinens tjänst, säger Anna.
Stefan nickar instämmande.
– Vi jobbar med att undersöka kroppens funktioner och detaljer i jakten på ledtrådar. Teknikutvecklingen går väldigt fort och man får hela tiden arbeta med nya metoder i teknikens framkant. Den kombinationen skapar ett spännande jobb som jag verkligen kan rekommendera.

Satsar på larmcentral i egen regi

Division medicinsk service omfattar även larmcentral och ambulanssjukvård som drivs i egen regi.

Hans Blomberg arbetade tills för helt nyligen sedan som ambulansöverläkare i Uppsala. Sedan ett par veckor tillbaka återfinns han på Larmcentralen i Eskilstuna där Landstinget Sörmland driver sin egen larmtjänst i samarbete med Region Västmanland och Region Uppsala.
– Jag har det medicinska ledningsansvaret för verksamheten. Viktiga grundstenar är att vi håller hög medicinsk kvalitet och har en bra precision vid utlarmningar där de som behöver ambulans får det och de andra snabbt och effektivt lotsas vidare till rätt vårdnivå.
Att lämna den operativa verksamheten efter mer än 20 år med prehospital vård både på marken och i luften (Hans har sedan millenniumskiftet varit IVA-läkare på ambulanshelikoptern) var inte helt lätt.
– Klart man kan längta lite efter rushen, men här kan jag använda min kunskap och erfarenhet till att utveckla larmtjänsten för framtiden och för kollegorna ute i verksamheten.
Till saken hör att Hans verkligen brinner för området prehospital vård och bland mycket annat både har disputerat inom ämnet och varit med och utvecklat ett digitalt beslutsstöd för sjuksköterskor i larmarbetet.

Stärker patientsäkerhet
Hans påpekar att det idag inte finns några operativa läkare som kan serva ambulanssjukvården 24 timmar om dygnet. Det finns dock planer på att införa denna form av bakjour i Sörmland.
– Larmcentraler i allmänhet behöver en medicinsk kompetenshöjning i form av akutmedicinskt kunniga läkare. Detta är förstås en kostnadsfråga men här är det tre landsting som kan dela på tjänsten och läkarfunktionen kan även vara ett stöd för ambulansens sjuksköterskor ute på fältet.
På sikt hoppas han även att kunna välkomna primärvårdsläkare till verksamheten.
– Att ha primärvårdsläkare på plats stärker patientsäkerheten och ger bättre möjlighet till hjälp på rätt vårdnivå. Inte sällan är de mindre akuta ärendena de mest svårbedömda, i stället för att skicka en ambulans kan vi hänvisa patienten till att själv söka primärvård alternativt skicka en distriktsläkare som kan slutvårda patienten i hemmet. Något som underlättar för patienten och kan minska belastningen både på akutmottagningen och den slutna sjukhusvården, fastslår Hans.

Annons