Vilka dilemman brottas läkare med?
För Ulrik Kihlbom är filosofi inte bara ett redskap för att diskutera teoretiska frågor i forskning – utan hur man utvecklar själva forskningsfrågorna. Förutom att forska har han under många år undervisat blivande läkare i medicinsk etik vid Uppsala universitet.
– Jag har alltid varit intresserad av förhållandet mellan etisk teori och praktiska frågeställningar. Det kan handla om obalansen mellan läkare och patienter, där läkarens position innebär auktoritet och hur den ska användas i relationen till patienten, säger Ulrik Kihlbom, docent och universitetslektor i medicinsk etik vid Centrum för forsknings- & bioetik.
Regler som begränsar
Ett exempel på etiskt dilemma en läkare kan ställas inför är när patienter behöver vård, men där det finns regelverk som begränsar handlingsutrymmet.
– Det kan exempelvis röra sig om papperslösa som söker vård eller patienter som har andra behov än rent medicinska. Här finns det ofta en osäkerhet kring vad det kan finnas för utrymme i en organisation om läkare går emot riktlinjerna, fortsätter han.
Risk för moralisk stress
Just arbetskulturen på arbetsplatsen kan skapa dilemman i allmänhet. Ulrik Kihlbom berättar att han varit med på flera läkarronder och upplevt att det kan se väldigt olika ut.
– Många sjukhus för regelbundna etikdiskussioner och har utvecklat former för hur man ska möta etiska dilemman. Men risken när det finns en praxis är att man inte tittar öppet på problemet, säger Ulrik Kihlbom.
För att undvika att läkare ska uppleva ”moralisk stress” som kan uppstå om man fortsätter medverka till något man tycker är fel, är det extra viktigt att belysa etik inom vården.
– Genom att regelbundet föra etiska samtal ges utrymme och möjlighet att ändra på saker. Även om det kan vara svårt att mäta om vården reellt blir bättre, upplevs det positivt om man får vara med i diskussionerna, avslutar han.
