Nationell och regional kompetensstrategi krävs
Hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning är en komplex fråga eftersom behoven och utmaningarna varierar i olika verksamheter. Medan en verksamhet behöver nyrekrytera har en annan behov av insatser som får befintlig personal att stanna, medan somliga verksamheter istället bör fokusera på att nyttja medarbetarnas kompetens på ett optimalt sätt.
– Tillräcklig tillgång till relevant kompetens är en förutsättning för att svensk sjukvård ska kunna fortsätta leverera i världsklass. Vi behöver se sjukvården som ett system där alla delar behöver ha balans mellan kompetensmässig tillgång och efterfrågan för att kunna leverera, och inte bara fokusera på områden där det för tillfället är brist på kompetens, säger Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör för Sahlgrenska universitetssjukhuset sedan 2016. Hon är hudläkare, professor i dermatologi och venerologi, samt ordförande i Nationella vårdkompetensrådet, som bildades i januari 2020.
Nationella vårdkompetensrådet är ett rådgivande samverkansforum mellan regioner, kommuner, lärosäten, Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet, som inrättats på uppdrag av regeringen. Rådet ska långsiktigt samordna, kartlägga och effektivisera hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning.
Skapa en hållbar arbetsmiljö
– Sjukvården behöver ta fram en samlad bild av den nuvarande kompetensförsörjningen och det framtida kompetensbehovet på såväl nationell som regional nivå. Det arbetet genomförs delvis inom ramen för nationella vårdkompetensrådet, som även har till uppgift att initiera regionala vårdkompetensråd runtom i landet, säger Ann-Marie Wennberg.
Den viktigaste åtgärden för att behålla erfaren personal, attrahera nya medarbetare och få tillbaka personer som slutat är, enligt Ann-Marie Wennberg, att erbjuda medarbetare rätt förutsättningar för ett hållbart yrkesliv.
– Samtidigt behövs nya arbetssätt och utökade satsningar på forskning och teknikutveckling som kan avlasta och underlätta vårdpersonalens arbete. Mer tvärvetenskaplig samverkan mellan akademi, sjukvård och näringsliv bidrar också till en långsiktigt attraktiv arbetsmiljö, säger hon.
”Det krävs att man minskar sjukvårdspersonalens administrativa börda så de får ägna mer tid åt patienterna.”
Ägna sig åt kärnuppdraget
Under coronapandemin har sjukvården visat prov på sin enorma förändringskapacitet och förmåga att anpassa sig efter rådande situation. Genom att låta sjukvårdens medarbetare fokusera på sitt kärnuppdrag och gemensamt lösa svåra utmaningar som dök upp längs vägen hanterades vårens pandemivåg relativt väl.
– Vi behöver dra lärdom av det sjukvården gjort bra under pandemin, till exempel genom att minimera administrationen och låta specialister fullt ut ägna sig åt sitt kärnuppdrag. Det är också viktigt att öppna upp sjukvården för nya yrken, säger Ann-Marie Wennberg. Ingenjörer kan utveckla smarta AI-applikationer som underlättar vårdpersonalens arbete. Farmaceuter kan avlasta med läkemedelshantering.
Den uppskjutna vården
Hon betraktar kompetensförsörjningen som helt central för arbetet med att hantera den uppskjutna vården.
– För att kunna hantera den krävs att man minskar sjukvårdspersonalens administrativa börda så de får ägna mer tid åt patienterna. Under vårens pandemivåg implementerade sjukvården aktuell forskning direkt in i vården av covid19-patienter. Dagens forskning är morgondagens rutinarbete i sjukvården. För att hantera den uppskjutna vården krävs att sjukvården blir snabbare på att implementera aktuell forskning i sin verksamhet, säger Ann-Marie Wennberg.
