Stora delar av den ordinarie sjukvården har skjutits upp under coronapandemin, såväl operationer som planerade och uppföljande läkarbesök. I Coronakommissionens rapport hyllas vårdpersonalen, samtidigt som vårdbehovet fortsatt är mycket stort. Ett ökat statligt samordningsansvar för vårdköer och väntelistor samt långsiktigt hållbara arbetsvillkor är nu mer angeläget än någonsin.
Åtta av tio läkare anser att sjukvården har mindre goda eller dåliga förutsättningar att hantera den uppskjutna vården.
– Vi har sett liknande resultat i våra egna undersökningar, så det är inte förvånande. Vi ser ett stort behov av att staten nu kliver in och tar ett ökat ansvar för styrningen av hälso- och sjukvården i form av nationella väntelistor, nationell samordning av vårdköer samt att säkra läkares tillgång till fortbildning, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande i Sveriges Läkarförbund.
Fler läkare representerade
Många läkare känner sig slitna och utarbetade efter en tuff pandemiperiod utan tillräcklig återhämtning. Sofia Rydgren Stale betonar därför vikten av att säkra läkares tillgång till vila och återhämtning, även när arbetssituationen är ansträngd.
– Det är viktigt att läkare ges möjlighet att påverka sin arbetssituation, får kontinuerlig tillgång till utbildning och fortbildning och att det finns tid för kollegiala diskussioner och erfarenhetsutbyten. Med fler läkare representerade på ledande positioner i sjukvården kan vi också öka kvaliteten i sjukvården och minska risken för sjukskrivningar, säger Sofia Rydgren Stale.
”Arbetsmiljön är helt central för att arbetsgivare ska lyckas attrahera och behålla läkare.”
Pressad arbetsmiljö
Av Framtidens Karriär – Läkares undersökning framgår också att 6 av 10 läkare anser att arbetsmiljön inom sjukvården är ganska dålig eller dålig.
– Coronapandemin har för många läkare inneburit en pressad arbetsmiljö. Samtidigt existerade många arbetsmiljöproblemen även innan pandemin bröt ut. Arbetsmiljön är helt central för att arbetsgivare ska lyckas attrahera och behålla läkare, liksom för att ge läkare rätt förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb, säger Sofia Rydgren Stale.
Nationellt samordningsansvar
De viktigaste åtgärderna för att komma i kapp med den uppskjutna vården är, enligt Sofia Rydgren Stale, att ge Socialstyrelsen nationellt samordningsansvar för vårdköer och nationella väntelistor för behandlingar. Varje region bör också genomföra de åtgärder som krävs för att säkra en långsiktigt hållbar arbetsmiljö för vårdpersonalen.
– Hanteringen av den uppskjutna vården genomförs med varierande framgång och förutsättningar i olika regioner. Om inte staten tar ett ökat ansvar i det här läget riskerar vi en ökad ojämlikhet i den svenska sjukvården, säger hon.
Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 27 oktober–1 november 2021. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.