Viktigaste sjukvårdsfrågorna inför valet 2022

Läkarna i Sverige anser att arbetsmiljön och arbetsvillkoren, bemanningen, vårdplatsbristen och professionernas inflytande är de viktigaste frågorna inför valet 2022. Svenska Läkaresällskapets ordförande Tobias Alfvén håller med och kommenterar hur han ser på hälso- och sjukvårdens viktigaste frågor.

Vilka är dina kommentarer till undersökningsresultatet?
– Jag är inte förvånad över kollegornas svar och jag håller med dem. Långvarig personal- och vårdplatsbrist gjorde att både akutsjukhusen och primärvården gick in i covid-19-pandemin med dåliga förutsättningar och små marginaler. Under pandemin har sedan personalen fått ställa om och ställa upp för att få vården att fungera. Medarbetarna har i många fall pressats med långa pass och för liten möjlighet till återhämtning. Samtidigt har det byggts upp ett ackumulerat vårdbehov bestående av sjukvård som skjutits fram och som nu måste hanteras. Svaren visar den oro många av oss känner för hur denna situation ska hanteras.
–Ytterst handlar det om hälso- och sjukvårdens förmåga att kunna ge vård till patienten med rimlig tillgänglighet, säkerhet och kvalitet.

Är det några andra frågor som du vill lyfta fram?
– Vikten av att investera i verksamheten och medarbetarna – och att ordentligt satsa på forskning och fortbildning! Basen för all kunskapsbaserad hälso- och sjukvård är forskning, utveckling och kontinuerlig utbildning av personalen. I dagens detalj- och ekonomistyrda sjukvård saknas dessvärre ofta möjligheter och resurser för kunskapsutveckling och att trygga personalens kontinuerliga kunskapsinhämtning. Andra viktiga frågor är vård efter behov och att se till att de svårast sjuka, ofta multisjuka äldre med komplexa tillstånd, inte trängs undan när resurserna är knappa. Vi måste också klara omställningen till nära vård med primärvården som bas. Lyckas vi med det kommer hela sjukvårdssystemet att fungera bättre. Jag har dock full förståelse för att dessa frågor inte kommer högst upp för kollegorna här och nu i en stressad vardag.

”Förvärras bristen på bemanning och vårdplatser riskerar vi omfattande flykt av nyckelkompetenser.”

Vad kan det få för konsekvenser om de här frågorna inte tas på allvar och åtgärdas?
– Förvärras bristen på bemanning och vårdplatser riskerar vi omfattande flykt av nyckelkompetenser inom hälso- och sjukvården och en negativ spiral som blir svår att vända. Risken för det är också stor om professionerna ser sitt inflytande minska i den dagliga verksamheten. Ges för lite utrymme till forskning och fortbildning kommer hälso- och sjukvården till slut inte att kunna möta de framtida vårdbehoven.

Har du några konkreta förslag på vad som måste göras?
– En väldigt konkret åtgärd är att ansvariga i regionerna drar tillbaka de stora besparingskrav som ligger på många akutsjukhus runt om i landet. Det är inte realistiskt att genomföra besparingar i ett läge med vårdplatsbrist och stora uppskjutna vårdbehov som måste hanteras i kölvattnet av pandemin. Jag vill också lyfta professionsbaserad ledning och styrning i hälso- och sjukvården. Det finns många ”gröna öar” inom sjukvården, dvs. kliniker och vårdcentraler som lyckas åstadkomma god vård enligt alla tänkbara parametrar samtidigt som de klarar forsknings- och utbildningsuppdraget. Gemensamt för dessa ”öar” är att de bygger på ett tillitsbaserat ledarskap som ger förutsättningar och handlingsutrymme till professionerna i kärnuppdraget.

Vilket budskap vill du skicka med till de ansvariga för hälso- och sjukvården inför 2022?
– Signalen som bör skickas från ansvariga på olika nivåer, är att nu satsar vi på hälso- och sjukvården! Nu satsar vi på primärvården, akutsjukhusen och medarbetarna! Det är genom att bygga ut den nära vården och vårdplatserna, men även investera i forskning och kompetensutveckling, som vi kan åstadkomma en sjukvård av hög kvalitet och med hög säkerhet för patienterna. Vi läkare och andra medarbetare måste känna att sjukvården är en prioriterad samhällssektor för att få framtidstro.

Annons