Lukt- och smakbortfall

Lukt- och smakbortfall efter covid

Publicerad 11 maj 2022
Text: Adrianna Pavlica
Professor Pär Stjärne vid Karolinska leder den nya mottagningen.

I höstas öppnade en mottagning för lukt- och smakbortfall på öron-näsa-halsmottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. De har fullt upp sedan pandemin – många svenskar har tappat luktsinnet av covid. Projektledaren och professorn Pär Stjärne ser ett enormt behov.

Från att ha varit en hanterbar patientgrupp med luktnedsättning efter virusinfektioner som till exempel influensa har det blivit nästan ohanterbart. När ett par miljoner svenskar har haft covid och ett par procent får kvarstående symptom, blir det ganska många patienter, säger Pär Stjärne.
– När covid debuterade blev vi ganska snart varse att 80-90 procent av patienterna fick luktsinnespåverkan och i viss mån även påverkan på smaksinnet, säger Pär Stjärne.
Anledningen är kartlagd: stödjecellerna till luktreceptorerna, som finns högt upp i näsan och är ett förstadi­um till sinnescellerna, drabbades då viruset fäste sig vid dem. Cirka två procent av patienterna har fått lång­variga besvär.
– Men eftersom skadan på luktsinnet ofta inte är total får många en besvärande upplevelse av att saker som luktar gott i stället luktar illa, eller känner dofter som inte finns, säger Pär Stjärne.

”När covid debuterade blev vi ganska snart varse att 80-90 procent av patienterna fick luktsinnespåverkan.”

Skada på luktbulben
Och luktbortfall är problematiskt.
– Man behöver luktsinnet som ett varningssystem när saker luktar illa, som rök i hemmet eller skämd mat, men det är också viktigt för att veta hur man själv luktar. Luktsinnet är också viktigt för annan typ av kommunikation som sexualitet, säger Pär Stjärne.
Den stora majoriteten av patienter får tillbaka sitt luktsinne inom några veckor till några månader, men en liten grupp får en nedsättning som kan kvarstå betydligt längre.
– Hur den här gruppen skiljer sig från de som snabbare får tillbaka luktsinnet är inte klarlagt men det kan röra sig om en skada på luktbulben, som är den delen av luktapparaten som ligger i hjärnan nära luktslemhinnan. Av de som fått långvarig postviral luktnedsättning tidigare så har man sett att det kan vara tal om flera år, men att luktträning påskyndar läkningen, säger Pär Stjärne.

Inte tappa hoppet
Och just luktträning är hans rekommendation och nyckel till förbättring, men i framtiden finns förhoppningsvis ytterligare hjälp.
– Det forskas mycket på det här över hela världen sedan pandemin och jag hoppas att vi ska komma fram till en medicinsk behandling. Men än så länge finns inget bra svar på problemet, säger Pär Stjärne.
Han vill dock inte att läkare ska tappa hoppet om patientgruppen.
– Det mest sannolika är att luktsinnet hos de allra flesta kommer att komma tillbaka i någon form, och där är luktträningen avgörande.