Årets AT-rapport

AT-läkare för ensamma på psykakuten

Publicerad 23 november 2022
Text: Adrianna Pavlica Foto: Gabriel Liljevall
Shadi Ghorbani, ordförande i SYLF, oroas över att AT-läkare inte får det stöd de behöver. Foto: Gabriel Liljevall

Uppemot 40 procent av AT-läkarna lämnas stundtals helt ensamma på psykakuter runtom i landet enligt årets AT-rapport som släpptes i september. Sveriges yngres läkares förening, SYLF, ser allvarligt på situationen.

I AT-rapporten som SYLF tagit fram märks en stor skillnad mellan olika specialiteter.
– När man pratar om ensamma jourer nationellt så ligger det på 23 procent i kirurgi, medicin 21 procent. 40 procent som det är inom psykiatrin är alldeles för högt, säger Shadi Ghorbani, ordförande i SYLF.
Konsekvenserna kan bli stora, menar SYLF.
– Ibland är det väldigt svårt sjuka patienter som behöver suicidriskbedömning eller vårdintyg, det handlar om att patientsäkerheten ska bibehållas. AT-tjänsten är en utbildningstjänst, det är jätteviktigt att man får bra stöd för att ta rätt beslut. Om AT-läkarna inte får rätt uppbackning och får för mycket ansvar för tidigt kanske patienterna riskerar att inte få rätt bedömning och behandling, säger Shadi Ghorbani.

”AT-tjänsten är en utbildningstjänst, det är jätteviktigt att man får bra stöttning för att ta rätt beslut.”

Väldigt oroväckande
Hon fortsätter:
– Vi vill inte ha några ensamma primärjourer utan legitimerad läkare på plats. 2015 gick IVO ut med ett principiellt beslut om att inga underläkare med särskilda förordnanden för icke legitimerad personal ska gå ensamma jourer, att legitimerad läkare måste vara på plats. Där har de inte specificerat AT-läkare men beslutet gäller i princip dem också. Vi fick till en skärpning i Socialstyrelsens text också, men inte så strikt som vi ville.
Ett exempel på en del av landet där det inte alls fungerar på är Östersunds sjukhus, i Region Jämtland Härjedalen.
– Där är det ett väldigt stort problem: 55 procent i vår rapport uppger att de går ensamma jourer i psykiatri. De saknar rätt stöd och det är väldigt oroväckande. 82 procent där uppger också att de inte kan påverka sin arbetsmiljö, säger Shadi Ghorbani.

Mindre attraktivt
Arbetsmiljön är en del av problematiken i läkarbristen.
– Möts man av tuff arbetsbelastning och ensamma jourer kan jag tänka mig att det gör det mindre attraktivt, och vi riskerar att skrämma bort läkare från psykiatrin. Det är redan en bristspecialitet i 12 regioner enligt Socialstyrelsens senaste rapport. Det är viktigt att bibehålla utbildningskvaliteten och patientsäkerheten samtidigt som unga läkare får en bra introduktion till läkaryrket.