Nära vård

Fast läkarkontakt och listningstak i nära vården

Publicerad 23 november 2022
Text: Annika Wihlborg
Magnus Isacson, ordförande för Svensk förening för allmänmedicin, SFAM.

Fasta läkarkontakter och en utbyggd nära vård som ger primärvården bättre förutsättningar att ta hand om sina patienter leder till en effektivare resursfördelning i sjukvårdssystemet och en minskad belastning på sjukhusvården. Det anser Magnus Isacson, ordförande för Svensk förening för allmänmedicin, SFAM.

Åttiosju procent av läkarna anser att en utökad och utbyggd nära vård är viktig eller ganska viktig för hälso- och sjukvården.
– Det är självklart positivt att så många läkare insett den nära vårdens funktion som basen för hela sjukvårdssystemet. Det är en viktig signal att läkarkåren är enad i den här frågan. En så stor enighet upplever jag inte att vi haft tidigare, säger Magnus Isacson.
En av fördelarna med en utbyggd nära vård är, enligt Magnus Isacson, att en sjukvård där samtliga patienter har en fast namngiven läkarkontakt i primärvården blir otroligt mycket tryggare, effektivare och enklare för patienterna.
– Undersökningar visar bland annat att antalet sjukhusinläggningar och förtida död minskar och att det leder till en ökad nöjdhet bland såväl patienter som sjukvårdspersonal, säger Magnus Isacson.

Prioritera de med stört behov
– Det krävs en rejäl resursförstärkning till vårdcentralerna. Politiker bör fokusera på sjukvårdens kärna, välfungerande vårdcentraler och akutsjukhus med tillräckligt med vårdplatser, snarare än att investera i exempelvis närakuter. Det är inte heller hållbart att ha ett separat vårdsystem med digitala vårdgivare som inriktar sig på patienter med ett mindre vårdbehov. Vi måste prioritera de med störst behov i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen, säger Magnus Isacson.

”Politiker bör fokusera på sjukvårdens kärna, välfungerande vårdcentraler och akutsjukhus.”

Listningstak på 1 100 patienter
Han anser att ett nationellt genomsnitt på 1 100 listade patienter per allmänspecialist är en absolut förutsättning för att primärvården ska kunna hantera sitt framtida uppdrag på ett bra sätt.
– Socialstyrelsens nationella riktvärde bör betraktas som obligatorisk för hela primärvården, inte som något valfritt. För att nå dit krävs konkreta handlingsplaner och att varje region gör en realistisk kartläggning av hur många allmänspecialister som behövs de kommande åren, säger Magnus Isacson.

Attrahera fler allmänspecialister
En nyckelfråga för att utbyggnaden av den nära vården ska lyckas är en god tillgång till specialistläkare i allmänmedicin.
I Sverige finns det drygt 7 000 allmänspecialister. Endast 4 400 av dem arbetar i dagsläget i primärvården. Rimliga arbetsvillkor och ett rimligt uppdrag, kontinuerlig tillgång till kompetensutveckling samt möjlighet att kombinera klinik med forskning kan, enligt Magnus Isacson, locka tillbaka allmänspecialister till primärvården.
För att få fler läkare att vilja bli allmänspecialister krävs att blivande läkare får en positiv bild av allmänmedicin redan under studietiden.
– Läkarutbildningen bör i ökad utsträckning präglas av ett allmänmedicinskt perspektiv. ST-läkare i allmänmedicin behöver också få tillbringa en större del av sin tid i primärvården, där de bör ges möjlighet att självständigt ansvara för en avgränsad patientlista för att få en god uppfattning om vad arbetet innebär. Det förutsätter kortare och mer ändamålsenliga sidoutbildningar för blivande allmänspecialister, avslutar Magnus Isacson.

Hur viktig är en utökad och utbyggd nära vård för hälso- och sjukvården?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 3–8 november 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.