Nära vård

Primärvården behöver rustas för nära vårdens utmaningar

Publicerad 23 november 2022
Text: Annika Wihlborg Foto: Staffan Claesson
Torun Hall, förvaltningsdirektör för Nära vård och hälsa i Region Uppsala. Foto: Staffan Claesson

Handlingskraft, ökade primärvårdsinvesteringar, ett tydligt primärvårdsuppdrag och en förflyttning från sjukhustung till geografisk och relationell nära vård. Det är några av de viktigaste förutsättningarna för att visionen om en god och nära vård ska kunna förvekligas, säger Torun Hall, förvaltningsdirektör för Nära vård och hälsa i Region Uppsala.

– Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar, inte minst i form av ett ökat antal äldre patienter. Omställningen till en god och nära vård är nödvändig för att sjukvården ska kunna hantera sitt framtida uppdrag. Det handlar till stor del om att ställa om från en sjukhustung vård till vårdgivare som finns nära befolkningen. Sjukhusvården ska i första hand erbjudas de svårast sjuka patienterna. Samtidigt utvidgas primärvårdens uppdrag, säger Torun Hall som är distriktsläkare och som haft olika chefsroller i primärvården de senaste tjugotre åren.

Primärvården underfinansierad
Ett viktigt fundament i den nära vården är att sjukvården ska finnas nära befolkningen geografiskt, men också nära relationellt i form av en fast läkarkontakt och en god kontinuitet.
– Utifrån ett internationellt perspektiv är den svenska primärvården underfinansierad, trots ambitionen att den ska utgöra basen i den nära vården. Få andra länder investerar så lite i sin primärvård som Sverige. En förutsättning för att visionen om en god och nära vård ska kunna förverkligas är därför att en ökande del av sjukvårdssystemens totala finansiering öronmärks just för primärvården. En stark primärvård ger fördelar även för sjukhusvården, säger Torun Hall.

”Utifrån ett internationellt perspektiv är den svenska primärvården underfinansierad.”

Lokala vårdcentrum
I Region Uppsala har man valt att koncentrera den nära vården till lokala vårdcentrum. Det är en ny vårdform som länkar samman en eller flera vårdcentraler med mottagningar för specialiserad vård, mobila närvårdsteam och en dygnetruntöppen jourverksamhet på primärvårdsnivå. Man arbetar även med att driva igenom ett listningstak med målet på 1100 patienter per distriktsläkare. Regionen har dessutom breddinfört äldrevårdsmottagningar på samtliga privat och offentligt drivna vårdcentraler.

Gå från tanke till handling
– Kompetensförsörjningen är en stor utmaning för den nära vården i hela landet. Distriktsläkare är en bristvara i många regioner. Därför krävs kraftfulla satsningar på att utbilda fler ST-läkare i allmänmedicin. I Region Uppsala initierade vi en sådan satsning för fem år sedan. Det har ökat tillgången på specialister i allmänmedicin, men det behövs ännu fler. Det råder även brist på sjuksköterskor, psykologer, distriktssköterskor och flera andra professioner, säger Torun Hall.
Den mest avgörande faktorn för att stärka primärvårdens attraktionskraft och förtroendet för den nära vården är, enligt Torun Hall, att regionerna går från tanke till handling. Många är trötta på att höra löften och se utredningar om den nära vården. Nu krävs en uttalad handlingskraft.

Samverkanskultur
– Samverkan mellan primärvården, sjukhusvården och den kommunala vården och omsorgen är en viktig förutsättning för den nära vården. Under pandemin stärktes samverkan över vårdgivargränserna på många håll, inte minst här i Region Uppsala, där vi gick från en förhandlingskultur till en samverkanskultur. För att den nära vården ska lyckas krävs dessutom ett tydligt primärvårdsuppdrag, säger Torun Hall.

Öka investeringarna
Hennes budskap till den svenska sjukvårdsministern samt ansvariga regionpolitiker är att hela sjukvården blir vinnare när primärvårdsinvesteringarna ökar.
– För att skapa en långsiktig förändring krävs en bred politisk enighet samt att man så snart som möjligt skrider till handling och visar att framtidens nära vård är betydligt mer än bara en vision, avslutar Torun Hall.