Läkemedelsbristen leder till merarbete och oro
Problematiken med läkemedelsbrist har successivt tilltagit på senare år, bland annat till följd av ett oroligt världsläge. Läkemedelsbristen, som numera ofta uppstår snabbare och berör allt fler patientgrupper, innebär att läkare ofta tvingas lägga mycket tid på att identifiera och administrera ersättningsläkemedel.
För många patienter innebär läkemedelsbristen en nedsatt livskvalitet och utgör dessutom i många fall en betydande källa till oro.
8 av 10 läkare upplever att det finns en läkemedelsbrist. 83 procent av dessa läkare upplever att läkemedelsbristen har inneburit negativa konsekvenser för deras patienter. Inom öppenvården uppgår siffran till 90 procent.
– Undersökningsresultatet är inte förvånande, jag trodde snarare att andelen läkare som berörs av läkemedelsbristen skulle vara ännu högre. Många av mina kollegor inom SFAM uttrycker en frustation kring situationen. Vi hjälper ofta varandra med förslag på lämpliga ersättningsläkemedel, säger Magnus Isacson, allmänspecialist och ordförande för Svensk förening för allmänmedicin, SFAM.
”När en patient tvingas byta läkemedel krävs ofta extra uppföljning om eventuella biverkningar.”
Stjäl tid från patientnära arbete
Han betraktar läkemedelsbristen som allvarlig, även om den ännu inte fått några direkt livshotande konsekvenser. Däremot ökar läkemedelsbristen risken för biverkningar och missförstånd i kommunikationen mellan läkare och patienter. Bristen ger också sämre kontroll på många folksjukdomar, exempelvis diabetes. 90 procent av läkarna som upplever läkemedelsbrist upplever att det inneburit merarbete för dem.
– Det som främst tar tid för oss läkare är dels att identifiera och ordinera ett lämpligt ersättningsläkemedel, dels det administrativa arbete det genererar. När en patient tvingas byta läkemedel krävs ofta extra uppföljning om eventuella biverkningar och patientens hälsostatus. Sammantaget stjäl det mycket tid som vi annars kunnat ägna åt patientarbete, säger Magnus Isacson.
Ökar patientsäkerhetsrisken
Många små moment ökar sammantaget patientsäkerhetsrisken i samband med ett läkemedelsbyte. För patienternas del resulterar läkemedelsbristen ofta i ett försämrat mående, nedsatt livskvalitet samt oro och otrygghet. Magnus Isacson vittnar om patienter som dagligen bevakar lagerstatusen på olika apotek och är beredda att resa långt för att få tag på läkemedel med konstaterad brist.
– Ett digitalt kommunikationsverktyg som underlättar kommunikationen mellan förskrivande läkare och apotekens farmaceuter kan också underlätta den professionsöverskridande problemlösningen. Dessutom skulle en mer överskådlig bristlista än den som i dagsläget finns på Läkemedelsverket kunna vara till hjälp, säger Magnus Isacson.
Upplever du att det finns läkemedelsbrist i Sverige?
Har läkemedelsbristen inneburit negativa konsekvenser för någon av dina patienter?
Endast läkare som upplever att det finns läkemedelsbrist har fått frågan.
Inom öppenvården svarade 90% att det inneburit negativa konsekvenser för sina patienter.
Har läkemedelsbristen inneburit merarbete för dig som läkare?
Endast läkare som upplever att det finns läkemedelsbrist har fått frågan.
Inom öppenvården svarade 100% att det inneburit merarbete.
Om undersökningen:
Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 6–12 april 2023. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4 procentenheter.
