Majoriteten har utsatts för hot eller våld
64 procent av läkarna uppger att de en eller flera gånger har utsatts för hot eller våld. Arbetsgivarna har ett grundläggande ansvar för att ha väl inarbetade rutiner för hur hot och våld ska hanteras och så långt det är möjligt även förebyggas. I akutsjukvården, där medarbetarna är särskilt utsatta, bidrar ett otydligt uppdrag, underbemanning och långa väntetider till våldsfrekvensen.
– Det är självklart inte acceptabelt att så många läkare utsätts för hot och våld, vi har nolltolerans mot detta inom vården. Samtidigt är det inte realistiskt med en nollvision i akutsjukvården, där vi möter patienter och anhöriga i extremsituationer och ofta vårdar patienter under tidspress. Vi möter regelbundet drogpåverkade människor och patienter med psykisk ohälsa, vilket ökar risken för hot och våld, säger Michael von Schickfus, ordförande för SWESEM, Svensk Förening för Akutsjukvård och överläkare på akutkliniken vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping.
Konsekvenserna av hot och våld på akutmottagningarna är, enligt Michael von Schickfus, otrygghet, psykisk ohälsa och en ökad frekvens av sjukskrivningar bland medarbetarna. Om hoten och våldet förekommer som ett återkommande inslag i vardagen riskerar medarbetare i förlängningen att säga upp sig.
”Ett grundproblem är också att akutmottagningarna i många fall är underbemannade.”
Långa väntetider ökar risken
– Jag upplever att många arbetsgivare är bra på att utbilda sina medarbetare i hur de bör agera i händelse av hot eller våld och hur man ska hantera medarbetare som utsatts. Däremot brister det ofta i den fysiska utformningen av akutmottagningarna. De utformas sällan flödesmässigt och storleksmässigt på ett mån som i största möjliga sätt förebygger hot och våld. Ett grundproblem är självklart också att akutmottagningarna i många fall är underbemannade, vilket leder till långa väntetider. Det ökar i sin tur risken för i första hand verbala hot, säger Michael von Schickfus.
Han anser att akutsjukvården behöver ett tydligare och mer avgränsat uppdrag som innebär en tydligare gräns mot primärvården och slutenvården. I dagsläget saknas vanligen väl definierade gränser, vilket gör att akutsjukvårdens uppdrag är otydligt för såväl medarbetare som patienter.
Rätt kompetens på rätt plats
– Situationen i akutsjukvården är delvis ett symptom på en dålig fungerande primärvård, vilket gör att patienter som egentligen hör hemma i primärvården söker sig till akuten. Bristen på slutenvårdsplatser bidrar också ett ökat tryck på akuten, säger Michael von Schickfus.
– Akutmottagningarna bör bemannas med fastanställda läkare som enbart tjänstgör på akuten. Det gör att läkarna känner ett större ansvar för verksamhetsutveckling. Rätt kompetens på rätt plats samt adekvat bemanning är två andra nyckelfaktorer för att framtidens akutsjukvård ska vara attraktiv, säger Michael von Schickfus.
Har du som läkare blivit utsatt för hot eller våld i ditt yrke?
Om undersökningen:
Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 6–12 april 2023. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4 procentenheter.
