Vårdplatser och statlig styrning högt på agendan

Vårdplatsbristen behöver åtgärdas lokalt, utifrån varje regions förutsättningar. Samtidigt planeras en utredning om statlig styrning av sjukvården. En annan nyckelfråga för sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson är stärka kompetensförsörjningen genom att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren för sjukvårdens medarbetare.

Nittiofyra procent av läkarna anser att situationen inom sjukvården är allvarlig eller ganska allvarlig. IVO och Arbetsmiljöverket är eniga i sin kritik om att vårdkapaciteten är för låg och att det har direkt inverkan på sjukvårdens arbetsmiljö.
– Jag håller med om att situationen för närvarande är allvarlig. Bristen på vårdplatser, som till stor del är en konsekvens av att sjukvårdens svårigheter att rekrytera och behålla tillräckligt med personal med rätt kompetens, är en av de viktigaste frågorna just nu. Många medarbetare i vården vittnar om att de tvingas lägga allt mer tid på att prioritera bland sina patienter, vilket självklart är fel. Detta bidrar till de stora problem som finns med arbetsmiljön. Många medarbetare har tvingats gå ner till deltid eftersom de inte orkar arbeta heltid. Vi behöver göra det möjligt för fler att orka arbeta heltid, säger Acko Ankarberg Johansson.

Utöka vårdkapaciteten
Hon ser ett behov av att öka kapaciteten, både för den dagliga vårdverksamheten och utifrån ett beredskapsperspektiv.
– Det rådande världsläget gör att svensk sjukvård behöver ta höjd för att kunna hantera en situation då vi kan behöva omhänderta många skadade samtidigt. Vi har därför avsatt 1,2 miljarder kronor på beredskapshöjande åtgärder under detta år inom hälso- och sjukvården. Regeringen beräknar att avsätta 1,6 miljarder nästa år och 1,7 miljarder för år 2025 i samma syfte. Vi genomför en vårdplatssatsning och bygger samtidigt ut den nära vården. Jag ser även ett stort behov av att göra vårdadministrationen mer ändamålsenlig. Samtliga vårdenheter borde analysera vilka administrativa rutiner som verkligen är nödvändiga. Vårdgivarna bör låta medarbetarna lokalt föreslå lösningar på en mer ändamålsenlig sjukvårdsadministration genom att använda den vilja till förändring som fanns och användes på ett bra sätt under pandemin, säger Acko Ankarberg Johansson.

”Det handlar om att öka antalet vårdplatser och samtidigt minska utlokaliseringen och överbeläggningarna.”

Vårdplatser och statlig styrning
Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att fördela 2 miljarder kronor till regionerna för att öka antalet vårdplatser. Socialstyrelsen ska även ta fram förslag på till en nationell plan för att minska bristen på disponibla vårdplatser.
– Det handlar om att öka antalet vårdplatser och samtidigt minska utlokaliseringen och överbeläggningarna. Det är viktigt att varje region själv avgör hur de statliga medlen ska användas på bästa sätt. Vad gäller kompetensfrågan så har vi gett det Nationella vårdkompetensrådet i uppdrag att föreslå konkreta förbättringar. En första delrapport ska levereras till regeringen redan 30 juni, säger Acko Ankarberg Johansson.
Hon planerar även att tillsätta en utredning om en delvis eller hel statlig styrning av sjukvården, vilket kan korta vårdköerna och öka jämlikheten. En ökad nationell styrning kan bland annat bidra till att lösa problem som är gemensamma för samtliga regioner.

Säkerställa fast läkarkontakt
Hon anser att fler åtgärder krävs för att utöka primärvården och tillägger att det är hög tid att gå från ord till handling genom att accelerera utvecklingstakten för den nära vården.
– En fungerande primärvård är en förutsättning för ett fungerande sjukvårdssystem. De flesta är överens om att nära vård är en god idé, men sammantaget har utvecklingen gått alltför långsamt. En viktig grundfråga är att säkerställa en fast läkarkontakt för samtliga primärvårdspatienter. Samtliga patienter som vill ska ha tillgång till en namngiven fast distriktsläkarkontakt, så vi behöver arbeta mot Socialstyrelsens riktvärde på 1 100 listade patienter per specialistläkare i primärvården, säger Acko Ankarberg Johansson.

Annons