Läkemedelsbristens konsekvenser
Larmen om läkemedelsbrist avlöser just nu varandra. Det ställer krav på läkare, som måste hitta alternativa behandlingar.
I början av november är över 1 200 läkemedelsförpackningar, med många olika slags läkemedel, med på Läkemedelsverkets lista över restsituationer. Angelica Lindén Hirschberg, professor och medicinskt ansvarig läkare för mottagningen i gynekologiska endokrinologi, Karolinska universitetssjukhuset samt tidigare ordförande i expertgruppen kvinnosjukdomar och förlossning i Region Stockholms läkemedelskommitté, ser allvarligt på situationen.
– Det kan påverka följsamheten till en behandling på ett påtagligt sätt. Jag har främst erfarenhet av hormonbehandlingar för kvinnor, och det är aldrig någon framförhållning när det gäller restnoteringar utan man måste ganska snabbt ta ställning till alternativ behandling när läkemedlet inte längre finns tillgängligt, säger hon.
”Det kan få medicinska konsekvenser med risk för biverkningar och påverka välbefinnandet.”
Missuppfattningar
Det är inte alltid det finns ett likvärdigt preparat utan man får byta till ett liknande. Att byta behandling kan krångla till det för patienter.
– Till exempel kan det vara så att hormonplåster inte finns tillgängligt, och man rekommenderar i stället gel eller tabletter som är ett annat administrationssätt och annan dosering. Nästa gång får man byta preparat igen. Det är som gjort för missuppfattningar, särskilt om det rör sig om flera byten, och det kan få medicinska konsekvenser med risk för biverkningar och påverka välbefinnandet på olika sätt. Inom vissa områden, som epilepsi och diabetes, kan det få allvarliga medicinska konsekvenser och skapa stor oro och otrygghet hos patienten, säger Angelica Lindén Hirschberg.
Utöver att de ständiga läkemedelsförändringarna ställer högre krav på läkaren är det också en resursfråga.
– Det tar enormt mycket extra tid att ha koll på detta och hjälpa patienterna. Ofta måste läkaren eller en sjuksköterska ringa upp patienten och förklara den nya ordinationen, det är ett extraarbete för hela vården. Patienterna får också lägga mycket tid på att hitta apotek som har det aktuella läkemedlet.
Nationellt grepp
Angelica Lindén Hirschberg ser ett komplext nät av orsaker till situationen.
– Det såg inte ut på det här sättet för tio år sedan. Det handlar om allt från specifika faktorer som styr läkemedelsförsörjningen i Sverige till den globala läkemedelsindustrin. Det är enormt komplext och det är viktigt att Läkemedelsverket som nu har fått det övergripande ansvaret av regeringen, tar ett nationellt grepp för att säkerställa läkemedelsförsörjningen i vårt land.
