Norska läkare slår larm efter självmord
I grannlandet har ett tragiskt självmord startat en diskussion om läkares mående – men i Sverige har läkarna inte hakat på.
I somras tog en läkare i Norge sitt liv. Under hashtaggen #legermåleve har en mängd läkare delat med sig av sina erfarenheter. I Norge gör läkare nu uppror mot den stora arbetsbelastningen – men svenska läkare har inte hakat på det norska initiativet.
– Jag tror att det råder en tystnadskultur kring psykisk ohälsa bland läkare i Sverige. Man pratar inte om sin psykiska hälsa och stress. Att prata om det blir som ett erkännande av att det finns ett problem. Det blir väldigt individualiserat, om man är stressad eller mår dåligt så ligger det på ens egen person, och man är ju läkare och ”ska” orka med, säger Emma Brulin, docent vid Karolinska Institutet.
”Jag tror att det råder en tystnadskultur kring psykisk ohälsa bland läkare i Sverige.”
Organisation påverkar
Norska läkare protesterar över sin situation – men enligt Emma Brulin mår svenska läkare ännu sämre.
– När vi ser på sjukskrivningstalen för psykisk ohälsa ligger svenska läkare högre än norska och har gjort det under en längre tid. Det finns också många som har symptom på utmattning men ändå arbetar. Deras kognitiva funktioner lär vara påverkade och det finns en risk att det blir fel i patientärenden, säger hon.
Emma Brulin betonar att ohälsan bland läkare är ett organisatoriskt problem snarare än individuellt.
– Det ges inte förutsättningar för en hållbar och hälsosam arbetsmiljö. Sjukvården är väldigt komplex och det finns 21 regioner som fungerar på olika sätt, så det kanske inte finns en universallösning. Men vi behöver mer kunskap om hur organiseringen påverkar personalen, för att veta hur vi kan göra det bättre.
En obalans
Enligt en undersökning som Emma Brulin varit med och gjort bland sjukskrivna läkare uppgav 90 procent att den höga arbetsbelastningen bidragit.
– Men det fanns även andra faktorer, som att det finns en obalans mellan belastningen som finns och den belöning man får, liksom en obalans mellan kraven i arbetet och privatlivet. Samhällssynen är att läkare har det bra, medan det finns en annan förståelse för att sjuksköterskor är belastade i sitt arbete. Det finns också en större känsla av samhörighet i gruppen sjuksköterskor än bland läkare, vilket kan ha en viss betydelse för att stigmat för ohälsa är högre bland läkare, säger Emma Brulin.
Psykiska diagnoser är den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro bland vårdpersonal.
