Migrän

Migränvården kräver politiska åtgärder

Publicerad 7 maj 2024
Text: Adrianna Pavlica Foto: Mikkel Beck
Enligt neurologen och professorn Lars Edvinsson finns det ett bra behandlingsalternativ för migrän, men det används inte. Foto: Mikkel Beck
Enligt neurologen och professorn Lars Edvinsson finns det ett bra behandlingsalternativ för migrän, men det används inte. Foto: Mikkel Beck

Omkring 96 procent av migränpatienterna i Sverige får inte den hjälp den behöver. Detta trots att behandlingsläget ser mycket hoppfullt ut, menar Lars Edvinsson.

Lars Edvinsson är neurolog, professor och ordförande i Svenska Huvudvärkssällskapet. Enligt honom har 15 procent av alla människor i världen migrän, det vill säga 1,5 miljoner svenskar lider av detta.
Nyligen har det kommit nya mediciner, så kallade CGRP-blockerare.
– De gör stor skillnad för patienter som har episodisk eller kronisk migrän. Vi har med CGRP-blockerare många olika alternativ att jobba med, så det är hoppfullt, säger Lars Edvinsson.

Prioriteras inte
Men frustrationen är samtidigt stor: lösningar finns, men används i alltför liten utsträckning, menar han. Det är få läkare som får skriva ut medicinerna så att de ingår i högkostnadsskyddet, vilket gör att få patienter får tillgång.
– Det är omkring 200 000 personer som har kronisk migrän och behöver den här typen av medicin, som har få eller ringa biverkningar, men bara 3–4 procent får den. Det beror på att neurologerna inte är intresserade eller inte har tid, och det är något som inte heller regionerna prioriterar, för det är en kostnad för dem.

”Hos neurologerna ute i landet är kunskapsläget 20 år gammalt.”

Följa riktlinjerna
Lars Edvinsson menar att det i slutändan är en politisk fråga.
– Tidöpartierna skrev i sitt manifest att de skulle ta tag i detta med migrän. Det har också skrivits nationella riktlinjer för migränvård, så kallade NAG migrän, men det har gjorts andra regionala och kommunala riktlinjer. Politikerna borde säga till att nu har vi de här riktlinjerna och kör på dem. Det behövs inte lokala justeringar.
Samhällsekonomiskt kan det tyckas dyrt med migränvård, men det lönar sig på sikt, menar Lars Edvinsson.
– I stället för att 200 000 personer sitter hemma och är sjukskrivna två veckor i månaden så kan de arbeta, man tjänar in tio gånger pengarna som medicinerna kostar. Problemet är att det blir plus och minus i olika ”kassor” i samhället.

Gammal kunskap
Också kunskapsnivån behöver höjas.
– Läkarutbildningen tar upp migrän i en timme kanske. Och hos neurologerna ute i landet är kunskapsläget 20 år gammalt. Det finns dessutom få neurologer och de är fullt upptagna med Parkinson, Huntington, epilepsi och stroke – migränen hamnar i skymundan, för man dör inte av det, säger Lars Edvinsson.
Själv forskar han just nu på frågan om varför tre gånger så många kvinnor som män har migrän.
– Vi håller på att visa på vilket sätt de kvinnliga hormonerna kan göra migränen värre. Det är mer kunskap på gång, men det kräver lite arbete till, säger han.