Nya studier om postcovid
Överläkaren och professorn Artur Fedorowski vid KI har i vinter publicerat flera artiklar om postcovid. Enligt honom behövs både farmakologiska och icke-farmakologiska metoder för att hjälpa patienterna.
Artur Fedorowski vid KI har länge intresserat sig för hjärtkärlsjukdomar som har sitt ursprung i rubbningar i det autonoma nervsystemet, och har fokuserat på patienter med svimningsproblem, och till exempel POTS (postural ortostatisk takykardisyndrom). Teknikerna för att undersöka postcovid är liknande, och många med postcovid drabbas av just POTS.
– Det mest typiska är hjärtfrekvensrubbningar och intolerans mot stående läge. Sedan finns det andra rubbningar av hjärtfrekvens, puls och blodtryck, till exempel inadekvat sinustakykardi, och en puls som ligger över 90 slag per minut i genomsnitt över dygnet. Vid stående ökar pulsen vanligtvis med 5–15, men hos postcovidpatienter handlar det om en ökning med över 40 slag per minut, säger Artur Fedorowski.
”Det mest typiska är hjärtfrekvensrubbningar och intolerans mot stående läge.”
Rubbningar i kroppen
Dessutom utvecklar många postcovidpatienter problem såsom hypertoni, och rubbningar i kroppen kan påverka många olika livsfunktioner.
– Det kan leda till huvudvärk, eller en tryckkänsla i hjärttrakten, där det oftast är småkärl i hjärtat som är påverkade, så kallad mikrovaskulär disfunktion. Patienten kan också bli kall om händerna eller fötterna, har svårt att tolerera värme eller kyla. Det är de mest typiska manifestationerna av postcovid, säger Artur Fedorowski.
Hans forskning visar att det krävs både farmakologisk och icke-farmakologisk behandling av postcovidpatienter.
– Vi har potenta mediciner som reglerar hjärtfrekvensen och blodtrycket, och vi har läkemedel som ökar blodvolymen, till exempel. Men det krävs också annat, som ökat vätskeintag, mer saltad mat, kompressionsplagg upp mot midjan, och olika anpassade träningsprogram.
Olika ”vapentyper”
Något som forskningen just nu tittar på är om man kan ta bort den kroniska inflammationen i kroppen med hjälp av antiviralt läkemedel som blockerar virusets proteiner. Alternativt skulle man kanske behöva ta bort antikroppar och rensa dem eller tillhandahålla en blandning av friska immunglobuliner från donatorer. En lösning ligger dock år fram i tiden.
– Vi har immunologiska ”vapentyper” som vi provar, och vi kollar på motståndaren och om problemet försvinner. Vi hoppas att vi någon gång får en träff på en hypotes och kan ta fram ett läkemedel som passar bäst, säger Artur Fedorowski.
