Tillgång till fortbildning avgör i förlängningen sjukvårdens kvalitet, jämlikhet och säkerhet. De senaste åren har extern fortbildning för läkare minskat och variationerna är stora. Sveriges Läkarförbunds ordförande Sofia Rydgren Stale efterlyser en nationellt reglerad fortbildning och individuella fortbildningsplaner.
Enligt Läkarförbundets fortbildningsenkät 2023 har extern fortbildning för läkare minskat till 4,2 dagar per år. Det är långt under de 10 dagar som Läkarförbundet rekommenderar och som till exempel vårt grannland Finland har som lagstadgad gräns för extern fortbildning.
– Kontinuerlig fortbildning och ett livslångt lärande är en central faktor för att läkarkåren ska bibehålla och utveckla sin kompetens. Det är oroväckande att läkares tillgång till fortbildning har minskat successivt – och faktiskt halverats sedan 2004. Läkares möjligheter att ta till sig nya rön och metoder är en förutsättning för att vi även fortsättningsvis ska ha en sjukvård i framkant. Risken är annars att sjukvården stagnerar och att patienter inte får tillgång till de senaste behandlingsmetoderna, säger Sofia Rydgren Stale.
Fortbildning på fritiden
I nästan alla regioner har mängden fortbildning minskat jämfört med 2019 och de regionala skillnaderna är fortsatt stora.
– Vi ser att många läkare delvis själva kompenserar för bristande fortbildning genom självstudier utanför arbetstid. I snitt lägger en läkare 9 dagar per år av helger, kvällar och semestrar på fortbildning. Det är varken hållbart eller rimligt att läkare ska tvingas ta av sin fritid för att hålla sig uppdaterade inom sin specialitet, Sofia Rydgren Stale.
Hon betraktar kontinuerlig fortbildning som en avgörande faktor för sjukvårdens kvalitet och för att kunna rekrytera och behålla läkare.
”Fortbildningsfrågan bör vara en ledningsfråga och det bör alltid finnas en tydlig och transparent budget.”
Sätt av tid till fortbildningen
Många regioner lägger mycket resurser på att renovera eller bygga nya vårdfastigheter. Man investerar även i teknisk apparatur och digitala system men förbiser ofta den så viktiga fortbildningen. Ett problem för många läkare är att sätta av tillräckligt med tid till fortbildning. Nästan 70 procent av läkarna saknar tillräckligt med tid för fortbildning. Nästan 1 av 4 vet inte om det finns pengar för deras fortbildning.
– Tidsbristen gör det svårare för många läkare att prioritera fortbildning. Fortbildningsfrågan bör därför vara en ledningsfråga och det bör alltid finnas en tydlig och transparent budget för olika typer av fortbildning, säger Sofia Rydgren Stale.
Individuell fortbildningsplan
Läkarförbundet strävar efter att alla läkare ska ta fram en individuell fortbildningsplan tillsammans med sin chef.
– Läkare med individuellt utformade fortbildningsplaner deltar mycket mer i fortbildning än de som saknar en plan. Genom att sätta upp en plan kan läkare och chef gemensamt säkerställa att den fortbildning som behövs också blir av, säger Sofia Rydgren Stale.
Hon anser att läkarnas fortbildning ska regleras i en föreskrift som exempelvis Socialstyrelsen kan ta fram.
– Föreskriften bör reglera att varje läkare ska ha en individuell fortbildningsplan där behovet av såväl intern som extern fortbildning formuleras. Planen behöver följas upp och revideras regelbundet. Att vårdgivare uppfyller sina skyldigheter måste också kunna följas upp externt, säger Sofia Rydgren Stale.