Påverkan och teamarbete ökar attraktiviteten
– Jag instämmer med undersökningsresultatet, alla de faktorer som läkarna anger känns rimliga. I dagsläget är antalet utbildningsplatser till distriktsläkare för få, även om flera landsting har ökat antalet platser. Fler utbildningsplatser i kombination med den utlovade nationella satsning på primärvården som ännu inte inletts, kan göra att den blir mer attraktiv för läkare, säger Håkan Larsson, primärvårdsdirektör i Västerbottens läns landsting.
Annalysera vårdbehovet
Han nämner minskad administration och effektivare it-system som ytterligare åtgärder för ökad attraktivitet. Även här är en förändring på gång, bland annat eftersom många landsting upphandlar nya it-system.
– 1 500 patienter per läkare har länge fungerat som ett riktmärke för uppdragets storlek. Idag sorteras patienterna rätt direkt utan att behöva träffa läkaren för att få en remiss. Vi har direktaccess till fysioterapeuter, psykologer samt till vissa sköterskemottagningar. Det blir därför viktigt att se till vårdcentralens samlade kompetens och arbetssätt samt ta hänsyn till befolkningens hälsotillstånd och vårdbehov i vårdcentralens upptagningsområde. Primärvården kan vinna mycket på att analysera befolkningens vårdbehov och rigga verksamheten därefter, säger Håkan Larsson.
Påverka egna arbetssituationen
En faktor som definitivt kan göra primärvården attraktivare för läkare är, enligt Håkan Larsson, utökade möjligheter att bidra till verksamhetsutveckling och påverka den egna arbetssituationen. Det kan även motivera fler läkare att stanna kvar i primärvården.
– Distriktsläkare har traditionellt till stor del varit ett ensamarbete, men för många yngre läkare är möjligheten till samarbete en förutsättning för att de ska trivas och utvecklas. Kompetensöverskridande team är också en viktig del i att utveckla våra arbetssätt i primärvården, säger Håkan Larsson.
Samverkan behöver fördjupas
Läkare i primärvården samverkar mycket med andra aktörer, exempelvis Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, sjukhusvården och den kommunala omsorgen. Håkan Larsson anser att denna samverkan behöver fördjupas och utvecklas. Man bör också ta hjälp av digitala verktyg för att göra samverkan som till exempel vårdplanering enklare och smidigare.
– Dagens snabba kunskapsutveckling och behovet av utveckling av nya arbetssätt ställer ökade krav på möjlighet till fortbildning. Därför bör webbaserade utbildningar utvecklas som en naturlig del av den dagliga kompetensutvecklingen. Då kan medarbetaren styra tidpunkt och takt själv, säger Håkan Larsson.
