Sjukvården måste styras utifrån medicinska behov
En klar majoritet av läkare i Sverige har funderat på att byta arbetsplats det senaste året.
– Siffrorna är oroväckande. Det är säkert flera bidragande orsaker till att läkare värderar en anställning som läkare mindre attraktivt. En av dessa är säkert bristande autonomi på arbetsplatsen. Stort ansvar för verksamheten men begränsade befogenheter påverkar läkares arbetsvillkor negativt. Då är det en rationell slutsats att överväga att byta jobb. Om läkare väljer bort sjukvården skulle det vara en samhällsekonomisk förlust, säger Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges Läkarförbund.
Styras utifrån medicinska behov
För att säkerställa att läkare stannar kvar behöver verksamheten styras utifrån medicinska behov och läkares kompetens användas i alla delar som rör verksamheten – från ledning och planering till utförande. Läkares villkor behöver förbättras och inte minst behöver vila och återhämtning säkerställas.
– Läkare, som andra individer, är inte anonyma kuggar i systemet. För god vård och en attraktiv och hållbar arbetssituation behöver kontinuiteten mellan patient och läkare stärkas. Befolkningen måste få lista sig på en fast namngiven läkare som har en rimlig arbetsbelastning, det vill säga en lagom stor patientlista.
Strukturella problem
Heidi Stensmyren anser att hälso- och sjukvården har strukturella problem och har byggts utifrån att individen spelar mindre roll. Listning sker på hus och patienten kan träffa valfri läkare för dagen, och det gärna i serie, dessutom ofta utan att någon har det övergripande ansvaret.
– Detta är djupt otillfredsställande. Hus tar inget ansvar och känner inte igen en person särskilt väl. Inom slutenvården är vårdplatsbristen kronisk vilket tvingar läkare till dolda prioriteringar bland patienter som behöver vårdas inneliggande. Detta försätter läkaren i en situation där läkaren, inte vårdgivaren eller i regel inte ens verksamhetschefen, tar risken om något blir fel. Om verksamhetscheferna inte kan ta det samlade ansvaret för verksamheten, även det medicinska ansvaret, står alltså läkaren ensam med det utan reella befogenheter att leda arbetet och heller inte med ett stöd i det professionella yrkesutövandet. Det är en situation som inte är hållbar, säger Heidi Stensmyren.
Konsekvenser för sjukvården
Heidi Stensmyren fortsätter:
– Vi får en anonymiserad vård som är ineffektiv och där läkare behöver gör tuffa prioriteringar i det dolda. Patienter som skulle behöva vårdas inneliggande skickas hem. Patienterna får ständigt upprepa sin historia för nya läkare då kontinuiteten brister. Läkarna å sin sida måste ständigt sätta sig in i nya patienter. De borde självklart ha en lista med patienter som de känner. Köerna till vården växer och det skapar oro och frustration för alla parter.
Åtgärder
– Vi behöver säkerställa att alla ska kunna lista sig hos en egen läkare och att listorna anpassas efter behov. Läkares kompetens måste användas i alla delar som rör verksamheten, från planering och styrning till själva utformningen. Svensk sjukvård måste läggas om så att det går att dimensionera vårdplatser efter behov. Här behövs nya lösningar. Sverige kommer inte att kunna utbilda sig ur situationen – till det finns vare sig tid eller nog med individer. Läkare måste också värderas rätt utifrån all den kunskap och kompetens de tillför hälso- och sjukvården och allt det ansvar vi tar. Ansvar och befogenheter ska hänga ihop, avslutar Heidi Stensmyren.
74% av läkarna inom primärvården och 70% av läkarna som arbetar på ett universitetssjukhus svarade ja.
