Fortbildningen måste stärkas
Läkarnas fortbildning har fått stå tillbaka under coronapandemin. Utvecklingen är en del av en långsiktig trend där många läkares tillgång till löpande fortbildning stadigt har minskat de senaste 20 åren.
– Det genomsnittliga antalet fortbildningstimmar för läkare har minskat kontinuerligt de senaste tjugo åren. Under coronapandemin har många läkare stått helt utan fortbildning, vilket förstås ställt situationen på sin spets. Undersökningsresultatet utgör därmed en bra spegling av nuläget, säger John Terlinder, barnläkare, som tidigare arbetat som studierektor och nu driver Medster, som specialiserar sig på digital fortbildning för läkare.
Påverkar patientsäkerheten
Han betraktar det successivt minskade antalet fortbildningstimmar som en paradox eftersom förändringstakten inom de olika medicinska fälten på senare år har ökat drastiskt.
– En specialistläkare som inte erbjuds någon fortbildning under en tid riskerar att ha missat viktiga nya rön. Läkare är ett kunskapsintensivt yrke som kräver kontinuerlig fortbildning; det är inget nytt, det vet vi sedan länge. Läkare som inte fortbildas i tillräcklig omfattning far själva illa, och till slut riskerar man att tillämpa ett arbetssätt som blir patientosäkert, säger John Terlinder.
Under coronapandemin har digital fortbildning blivit den nya normen. John påpekar att fortbildningen behöver anpassas till ett digitalt format för att ge ett rimligt lärande i förhållande till avsatt tid. Det räcker inte att enbart låta föreläsare genomföra traditionella föreläsningar via exempelvis Zoom.
”Det genomsnittliga antalet fortbildningstimmar för läkare har minskat kontinuerligt de senaste tjugo åren.”
SLS och dess delföreningar
– Med facit i hand kan vi konstatera att arbetsgivaren har misslyckats med att tillgodose behovet av fortbildning för läkarna. Det är inte så konstigt eftersom varken den enskilde klinikchefen eller SKR besitter den kompetensen. Jag anser att Läkarsällskapet och dess delföreningar är bäst lämpade att uttala sig om vilken kunskap deras medlemmar behöver, säger John Terlinder.
Han anser att föreningarna utifrån utbildningsmålen bör arrangera utbildningar själva eller kvalitetsgranska externa utbildningsaktörer. Finansiering bör ske av arbetsgivaren i form av kursavgifter utan involvering av särintressen.
– Vi behöver tillsammans lyfta fram fortbildning som en integrerad del av läkaryrket. En halvtimmes daglig fortbildning integrerad i arbetsdagen är fullt rimlig och tekniskt möjlig idag, utan att patienttiden behöver påverkas, avslutar John Terlinder.
