Paradigmskifte inom strokevården
Strokevården har på senare år genomgått en snabb utveckling, med betydande forskningsframsteg, som innebär att stora delar av hjärnan nu kan räddas med hjälp av snabba och effektiva åtgärder i det akuta skedet. Specialistbehandlingen av stroke är välstrukturerad och utvecklingen av mekanisk trombektomi innebär ett paradigmskifte för strokevården.
– Att arbeta med strokepatienter är fascinerande. Varje sekund räknas och varje minut kan göra skillnad, säger Mihaela Oana Romanitan, överläkare i neurologi och sektionschef för akut internmedicin och neurologi på Södersjukhusets internmedicinska verksamhet. Oana Romanitan har de senaste åren drivit ett stort förbättringsarbete avseende strokekedjan på Södersjukhuset, med vårdkvalitet och patientenssäkerhet i fokus.
Många riskfaktor
En mängd faktorer påverkar risken att drabbas av stroke. Livsstilsfaktorer som kost, stress, motion, rökning, övervikt och alkoholkonsumtion påverkar, men även förmaksflimmer och andra kardiovaskulära sjukdomstillstånd, som klaffsjukdom och inflammatoriska blodkärlssjukdomar.
– Den kanske allra mest intressanta utvecklingen på strokeområdet på senare år är mekanisk trombektomi, där man mekaniskt avlägsnar proppar i hjärnan. Trombektomi kan kombineras med intravenös trombolysbehandling för att minimera området i hjärnan som drabbas av syrebrist, minska andelen bestående funktionshinder och minska mortaliteten, säger Oana Romanitan.
”Samverkan med övriga verksamheter är viktig och innebär att strokepatienter får omgående tillgång till vaskulär utredning.”
Högspecialiserade strokeenheter
För att minimera de långsiktiga skadorna efter en stroke, minska mortaliteten och optimera behandlingsresultatet bör strokepatienter vårdas på högspecialiserade strokeenheter. Sjukdomstillståndet är komplext och kräver expertkompetens hos alla personalkategorier. På strokeenheter finns expertis inom stroke och rehabilitering, och man kan här utvärdera patientens neurologiska status och direkt kan notera eventuella försämringar i patientens tillstånd.
– Socialstyrelsen rekommenderar strokeenhet som första vårdnivå för strokepatienter oavsett svårighetsgrad. Där finns multidisciplinära team med bland annat dietister, fysioterapeuter och logopeder. Fokus ligger på omedelbar mobilisering, tidig rehabilitering och snabb åtgärd av komplikationer. På en strokeenhet är arytmiövervakning ett krav där telemetriövervakning 24 till 48 timmar efter insjuknandet används för att snabbt diagnostisera förmaksflimmer. Samverkan med övriga verksamheter är viktig och innebär att patienterna får omgående tillgång till vaskulär utredning, avslutar Oana Romanitan.
