Etikettarkiv: Akademiska sjukhuset

Vård i världsklass med svårslagen variation

Rafael Kawati, sektionschef för intensivvård, Ulrica Lennborn, specialistläkare i anestesi och intensivvård, Robert Sütterlin, specialistläkare i anestesi och intensivvård och Birgitta Birgisdottir, sektionschef på Anestesi och operation. Foto: Dan Pettersson / DP-Bild

Vill du arbeta på ett av Sveriges främsta universitetssjukhus, med anestesi, operation och intensivvård i den absoluta framkanten? Välkommen till AnOpIVA på Akademiska sjukhuset, där du som är läkare har utvecklingsmöjligheter som är svåra att matcha.

Tack vare att anestesi, operation och IVA samlas inom ett och samma verksamhetsområde på Akademiska sjukhuset i Uppsala kan du arbeta både brett och djupt. Alla läkare har en grundplacering, men för den som vill finns mycket goda möjligheter att rotera mellan sektionerna eller att exempelvis arbeta med luftburen intensivvård eller på barnsektionen.
– Det är enormt omväxlande och flexibelt. Här finns verkligen allt och man kan pröva på olika områden och arbeta med patienter i alla åldrar, från spädbarn till de allra äldsta. Det är väldigt stimulerande och man utvecklas snabbt, säger Ulrica Lennborn, specialistläkare i anestesi och intensivvård, som kom till Akademiska sjukhuset för tio år sedan, direkt efter AT.

Vi söker specialistläkare inom anestesi och intensivvård. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Forskning och utbildning
Att Ulrica valde Akademiska sjukhuset för sin specialisttjänstgöring och sedan har blivit kvar har många förklaringar. En viktig orsak är det oerhört breda spektrumet av både mer basal och högspecialiserad vård. Akademiska är ett komplett sjukhus och här finns alla specialområden samlade. Det är också ett framstående universitetssjukhus, med klinisk och experimentell forskning i världsklass, och har många meriterade forskare bland sina medarbetare.
– Akademiska sjukhuset har en väldigt bra infrastruktur för forskning och det finns en anda att främja och uppmuntra FoU. Dessutom finns det ett stort utbud utbildningar och annan kompetensutveckling, säger Ulrica, som själv siktar på att disputera med forskning om läkemedelskoncentrationer hos IVA-patienter.

”Akademiska sjukhuset har en väldigt bra infrastruktur för forskning och det finns en anda att främja och uppmuntra FoU.”

Perfekt miljö
Ulrica får medhåll av sin kollega Robert Sütterlin, specialistläkare i anestesi och intensivvård. Han flyttade till Uppsala efter sin läkarexamen i Tyskland 2007, för att specialisera sig och doktorera i ventilationsmetoder för luftvägskirurgiska ingrepp.
Robert lockades av den höga medicinska och akademiska kompetensen på Akademiska sjukhuset och trivdes så bra både på jobbet och i Uppsala att det var självklart att stanna kvar. Idag är han medicinskt ledningsansvarig läkare på öron-näsa-hals och plastikanestesi.
– Akademiska sjukhuset erbjuder en perfekt miljö för både det kliniska arbetet och forskning. Här finns en lyhördhet för nya idéer och som läkare kan man verkligen vara med och driva förändrings- och förbättringsarbete, säger Robert och tillägger:
– Dessutom är Uppsala en väldigt charmig stad, med mycket historia och traditioner, samtidigt som det finns en framåtanda. Det är lätt att trivas.

Söker nya medarbetare
Nu söker AnOpIVA på Akademiska sjukhuset färdiga specialister inom anestesi och intensivvård som vill vara med och driva och utveckla framtidens vård.
– Vi kan erbjuda väldigt många olika karriärmöjligheter, allt utifrån de specialintressen som våra enskilda medarbetare har. Oavsett om man vill arbeta med vuxna eller barn, inom IVA eller anestesi eller med exempelvis luftburen intensivvård så kan vi oftast tillgodose medarbetarnas önskemål, berättar Rafael Kawati, sektionschef för intensivvård.
– Här finns bredd och spets som är svåra att slå, med chans att få erfarenhet av en rad olika specialområden. Inte minst för den som står i början av sin karriär är det en chans att få väldigt bred kompetens och utvecklas snabbt i sin yrkesroll, säger Birgitta Birgisdottir, sektionschef på Anestesi och operation.
Akademiska sjukhuset erbjuder också exempelvis ledarskaps- och chefsutbildning för den som är intresserad av en karriär som ledare.
Inte minst erbjuder AnOpIVA på Akademiska sjukhuset en genuint trevlig arbetsplats, med utpräglad teamanda och kollegialitet, menar Ulrica och Robert.
– Det är verkligen något som är utmärkande för AnOpIVA. Alla stöttar varandra och det är väldigt bra stämning. Vi har världens roligaste och trevligaste kolleger!

Vi söker specialistläkare inom anestesi och intensivvård. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Akademiska sjukhuset – verksamhetsområdet AnOpIVA

Verksamhetsområdet AnOpIVA är mycket brett och omfattar bland annat Kirurgiska anestesi- och operationsavdelningen, Gynekologisk och obstetrisk anestesi, Neuroanestesin, Oral-, plastik- och öronanestesin, Anestesi- och operationsavdelningen vid Samariterhemmet och Ortopediska anestesi- och operationsavdelningen. Anestesin är också kopplad till kirurgiska riksspecialiteter som brännskadevård och kranio-facial kirurgi. IVA ger vård i världsklass till svårt sjuka patienter i alla åldrar och täcker även Neurointensivvården, Brännskadecentrum, Intermediärvårdavdelningen och Luftburen intensivvård.

Läs mer på www.akademiska.se eller kontakta:
birgitta.birgisdottir@akademiska.se
rafael.kawati@akademiska.se


Utvecklas och påverka på Akademiskas nya barnsektion

Pia Stöllman, sjuksköterska och biträdande sektionschef och Rainer Dörenberg, överläkare i anestesi och sektionschef. Foto: Dan Pettersson / DP-Bild
Pia Stöllman, sjuksköterska och biträdande sektionschef och Rainer Dörenberg, överläkare i anestesi och sektionschef. Foto: Dan Pettersson / DP-Bild

Den nya barnsektionen på Akademiska sjukhuset samlar anestesi, operation och intensivvård på ett och samma ställe. Det ger bättre och säkrare vård och sammanhållna team runt barnen. Här kan du som är färdig specialist sätta avtryck i en av Sveriges mest avancerade vårdmiljöer för barn.

Det var i mars i fjol som barnintensiven (BIVA), barnanestesin och barnoperationsavdelningen, samt uppvakningsavdelningen gick samman för att bilda en sektion. Det ger många fördelar för barnen, som får en bättre och säkrare vård, med tillgång till pediatrisk kompetens dygnet runt. Nu rekryterar sektionen färdiga specialistläkare inom anestesi och intensivvård, som vill arbeta med barn och vara med och bygga upp den nya verksamheten. Nästa år startas även en primärjourslinje för barn. Man söker också sjuksköterskor, såväl grundutbildade som specialistsjuksköterskor.
– Det är en unik chans att få bidra med egna idéer och driva förändrings- och utvecklingsarbete. Medarbetarna är i högsta grad involverade i processen. Detta är ett prioriterat område i Region Uppsala, det är mycket på gång och det satsas resurser. Vi har haft en väldigt positiv utveckling under det senaste dryga året, med en personalgrupp som trivs, samtidigt som vi har fler operationer och vårdtimmar än någonsin, berättar sektionschef Rainer Dörenberg, som är överläkare i anestesi.

Nybyggda lokaler
Om ett drygt år flyttar BIVA in i nya lokaler. Idag finns fyra till fem vårdplatser på BIVA och målet är att på sikt ha dubbelt så många. I likhet med hela sektionen genomsyras den nybyggda avdelningen av ett helhetstänkande vad gäller den fysiska miljön. Det blir ”enkelrum”, byggda utifrån optimal bemanning, som även kan beläggas med två patienter beroende på vårdbehovet. Alla vårdrum kommer att ha en anhörighörna, och man arbetar mycket med ljussättning och ljud för att skärma av och skapa en lugn och trygg miljö, för såväl patienter och anhöriga som personal.
– Det är ett tydligt nytänkande vad gäller inredningen. Den här typen av vård kräver ju väldigt tekniskt avancerad apparatur och ständig övervakning, vilket kan uppfattas som mycket störande. Här använder man de senaste rönen om ljud och ljus för att minimera störningar och skapa harmoni. Mycket möda har lagts på att barn och föräldrar ska få en så lugn miljö som det bara är möjligt och att medarbetare som arbetar skift ska få en bra dygnsrytm, säger sjuksköterskan Pia Stöllman, som är biträdande sektionschef.

Vi söker specialistläkare till AnOpIVA-Barnsektionen. Klicka här för mer information och ansök

Komplett sjukhus
Akademiska sjukhuset är ett av endast fyra sjukhus i Sverige med barnintensivvårdsavdelning. Här vårdas barn med många olika sjukdomar av olika svårighetsgrader. Akademiska sjukhuset är dessutom specialiserat på brännskador och det enda sjukhus som vårdar brännskadade barn under sex månaders ålder.
– Det är en extrem fördel att ha så bred och högspecialiserad vård. Akademiska är ett komplett sjukhus och det är enormt stimulerande att arbeta med all den kompetens som finns samlad i huset. Dessutom är det nära kontaktvägar mellan kliniker och avdelningar, vilket underlättar för personalen och är till stort gagn för patienterna, säger Rainer Dörenberg, som kom till Akademiska sjukhuset från Tyskland med avsikt att stanna i högst två år. Det är 20 år sedan och han har inga planer på att flytta.
– Det är ett kvitto så gott som något på hur lätt det är att utvecklas och trivas här, både på Akademiska sjukhuset och i Uppsala, konstaterar han.

Att jobba med barn
Både han och Pia Stöllman framhåller hur givande det är att arbeta inom barnsjukvården. Patientgruppen är skör vilket kan upplevas som stressande i vissa situationer men det gör också arbetet särskilt meningsfullt och tillfredsställande.
– Helhetstänkandet, där barn- och familjeperspektivet spelar en viktig roll ger också en speciell dimension. Anhöriga är väldigt involverade i omvårdnaden och vi ser dem som en stor resurs, berättar Pia.
Den nya barnsektionen på Akademiska sjukhuset erbjuder ett brett utbud av kompetensutveckling och stora möjligheter att forska eller driva olika projekt. Anestesiläkare och specialistsjuksköterskor kan också arbeta deltid med helikopterverksamheten, berättar Pia Stöllman och Rainer Dörenberg.
– Det finns alla möjligheter att arbeta med det man är intresserad av. Vårt budskap till läkare och sjuksköterskor är: Kom hit med ditt engagemang och dina idéer. Här kan du påverka och utvecklas!

Vi söker specialistläkare till AnOpIVA-Barnsektionen. Klicka här för mer information och ansök

Nya barnsektionen på Akademiska sjukhuset
Från den 1 mars i fjol gick Barnintensivvårdsavdelningen (BIVA), Barnanestesi- och barnoperationsavdelningen och Barnuppvakningsavdelningen på Akademiska sjukhuset samman och bildade en sektion. Detta ger bättre och säkrare vård till barn i behov av anestesi och intensivvård, med rätt kompetens till pediatriska patienter dygnet runt. Sektionen rekryterar nu specialistläkare i anestesi och intensivvård samt sjuksköterskor som vill vara med och bygga upp den nya verksamheten.

Vill du veta mer? Kontakta:
rainer.dorenberg@akademiska.se
pia.stollman@akademiska.se

www.akademiska.se


Medicinska prioriteringar måste styra

Britt Skogseid, professor vid Uppsala universitet, överläkare på Akademiska sjukhuset och ordförande i Svenska Läkaresällskapet.
Britt Skogseid, professor vid Uppsala universitet, överläkare på Akademiska sjukhuset och ordförande i Svenska Läkaresällskapet.
En majoritet av läkarna tror att hälso- och sjukvården kommer att fungera sämre om tre till fem år, och åtta av tio anser att de politiskt ansvariga för sjukvården inte gör ett bra arbete. En ökad tillit till sjukvårdens professioner kan bidra till att vända utvecklingen.

– Om det fortsätter som det gör nu kommer sjukvården förmodligen att utvecklas i negativ riktning. Stora organisationer där läkare har mycket begränsat inflytande och det faktum att läkare tvingas springa mot mål som inte gynnar patienten har bidragit till utvecklingen, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet.

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Rickard L. Eriksson
Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Rickard L. Eriksson
För att vända utvecklingen
Viktigaste förslagen för att sjukvården ska fungera bättre om tre till fem år är att man har en ökad tillit till sjukvårdens professioner, mindre detaljstyrning samt chefer med medicinsk kompetens. Det är också viktigt att sjukvårdens chefer är insatta och delaktiga i verksamheten samt att de ges tid att stötta sina medarbetare.
– Jag tror även mycket på att återskapa tid till kollegiala möten, och strukturer som ger läkare möjlighet till kompetens- och erfarenhetsöverföring samt yrkesmässig stöttning, säger Karin Båtelson.
– Även ersättningssystemen måste ses över. I dagsläget premierar de ofta fel saker, exempelvis antal besök och att vårdköerna kortas. Systemen bör istället baseras på en medicinsk grund och medicinska prioriteringar, säger Karin Båtelson.

Underbetyg till politikerna
– Läkarnas betyg på politikerna är självklart ett underbetyg. Att som nu styra vården på ett sätt som genererar ständiga krigsrubriker om panikåtgärder visar att de inte har kontroll. Vi behöver en långsiktig plan för vad som ska ingår i vårdens uppdrag och hur vi ska bygga upp vettiga vårdkedjor mellan öppenvård och inneliggande vård, säger Karin Båtelson.
– För att öka förtroendet krävs en nationell primärvårdsreform, med ersättningssystem som främjar hälsa, att läkare får basera sitt arbete på medicinska prioriteringar, och kontinuitet mellan patient och läkare, avslutar hon.

Mötet mellan patient och läkare
– Det är oroande att läkare ser så pessimistiskt på sjukvårdens utveckling och det är en varningssignal, säger Britt Skogseid, professor vid Uppsala universitet, överläkare på Akademiska sjukhuset och ordförande i Svenska Läkaresällskapet.
– Mötet mellan patient och läkare bör vara utgångspunkten för det fortsatta omhändertagandet. När de väsentliga besluten fattas av den kunniga läkaren tillsammans med patienten blir vården individanpassad och effektiv. All organisation och styrning inom sjukvården bör syfta till att ge patient-läkarmötet så goda förutsättningar som möjligt. Det innebär en behovsstyrd sjukvård med hög etisk svansföring där forskning och utbildning prioriteras fullt ut, säger Britt Skogseid.

Forskning och långsiktighet
– En viktig åtgärd är att omfattande satsa på FoU i sjukvården, inte minst i primärvården. Det kan i sin tur bidra till att attrahera fler läkare. FoU i sjukvården bör integreras i den kliniska verksamheten. Då visar man på allvar att medicin och vetenskap ska utgöra basen för hela sjukvården. Det är också en förutsättning för att omställningen till en nära vård ska kunna genomföras, säger Britt Skogseid.
– I dagsläget är det sjukvårdsproduktion i enkla tal som räknas. Verksamhetsutveckling och forskning gills inte riktigt. Att 82 procent av läkarna anser att de politiskt ansvariga för hälso- och sjukvården inte gör ett så bra arbete beror förmodligen på att man upplever en tondövhet från politikernas sida, säger Britt Skogseid.
– Politikerna behöver låta professionen avgöra hur sjukvård levereras på bästa sätt, genom tillitsbaserad styrning och långsiktighet i vården, snarare än detaljstyrning och tillfälliga satsningar som i första hand är till för att visa exempel på politikernas handlingskraft, avslutar Britt Skogseid.

Hur kommer svensk sjukvård fungera om 3-5 år?
I mars 2019 svarade 2/3 av läkarna att de anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll. Om du blickar 3-5 år framåt, vad tror du om hälso- och sjukvården i Sverige då? Den kommer att fungera…

Gör de politiskt ansvariga för vården i sverige ett bra arbete?
Vilken är din uppfattning om de politiskt ansvariga för hälso- och sjukvården i Sverige? (på regionnivå och på nationell nivå) De gör…

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Läkarprofessionen bör kliva fram och ta sitt ansvar

Britt Skogseid, ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Foto: Samuel Unéus
Britt Skogseid, ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Foto: Samuel Unéus
Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar med bland annat bemanningsproblem, stängda vårdplatser och personalflykt. Svenska Läkaresällskapet anser att orsakerna är relaterade till hur sjukvården styrs och är starkt kritiska till de senaste decenniernas utveckling mot kontroll, detaljmätning och byråkratisering.

Britt Skogseid, professor i tumörbiologisk endokrinologi vid Uppsala universitet, överläkare på Akademiska sjukhuset och ordförande i Svenska Läkaresällskapet, vill slå ett slag för patient-läkarmötet, som är det enskilt viktigaste instrumentet sjukvården har att erbjuda och som utgör själva kärnan i utövandet av läkargärningen.

Patient-läkarmötet centralt
– När de väsentliga besluten fattas av den kunniga och erfarna läkaren tillsammans med patienten blir vården individanpassad, behovsstyrd och effektiv. Därför måste mötet få ta tid. All organisation och styrning inom sjukvården bör syfta till att ge patient-läkarmötet så goda förutsättningar som möjligt, säger Britt Skogseid.
Dagens hälso- och sjukvårdssystem stödjer inte detta, vilket bidrar till att många väljer att lämna den kliniska verksamheten. Det leder i sin tur till problem som långa vårdköer, stängda vårdplatser och ett beroende av hyrpersonal.

Processmått inte ändamålsenliga
– En gemensam nämnare för de så kallade förbättringsåtgärder som genomförs i sjukvården är att ännu fler parametrar ska mätas. Det rör sig ofta om processmått som inte är ändamålsenliga utifrån ett kvalitets- och patientperspektiv, exempelvis statistik över hur många patienter som behandlats eller slussats igenom systemet hos en specifik vårdgivare. Dessa processmått driver sjukvårdens utveckling i helt fel riktning, säger Britt Skogseid.
Svenska Läkaresällskapet efterlyser bättre verktyg för att följa upp vårdens kvalitet och menar att professionen måste kliva fram och ta ansvar. SLS har utformat en egen modell ”Hippokratesrevisionen” för professionsbaserad klinisk revision, som handlar om att professionella grupper regelbundet granskar verksamheter på plats runt om i landet utifrån ett visst ramverk.
– Hippokratesrevisionen utgår från faktiska patientfall med en viss diagnos och reviderar medicinska resultat, efterlevnad av etiska prioriteringsprinciper, forskning och fortbildning.
Målet med revisionen är att identifiera såväl styrkor som svagheter, så att kliniken kan utveckla sin verksamhet, säger Britt Skogseid.
Den återstående frågan är om vårdgivaren egentligen är beredd att låta sig granskas om hur väl man lever upp till lagstiftningens krav på en likvärdig vård efter behov.

Läkarens kliniska excellens
Svenska Läkaresällskapets vision är bästa möjliga hälsa för alla. För att uppnå visionen är det nödvändigt att värna läkarens kliniska och vetenskapliga excellens.
– Det är en premiss som sällan finns med på arbetsgivarnas agenda. Läkarna måste själva värna om sin rätt till kontinuerlig fortbildning, möjlighet att bedriva klinisk forskning och att ha tillgång till ett kunskapsorienterat ledarskap som värnar yrkesetiska principer, säger Britt Skogseid.

Etisk stress
Ett grundläggande problem i sjukvården är, enligt Britt Skogseid, att många läkare drabbas av en etisk stress eftersom de saknar rätt förutsättningar för att utöva sitt yrke enligt gällande etiska riktlinjer.
– Hälso- och sjukvårdens styrning gynnar inte det som är allra viktigast – kunskap, kvalitet och etiskt omhändertagande av den enskilda patienten. Systemet ska stödja medicinska prioriteringar, det ska inte löna sig att bolla runt patienter i systemet. Det är ohållbart och bidrar till en ökad etisk stress. Som profession måste vi högljutt protestera varje gång vi inte kan tillämpa det arbetssätt och de etiska principer som vi lärt oss under utbildningen, avslutar Britt Skogseid.

Prioriteringar en nyckel för ledare

Infektionsläkaren Fredrik Sund är verksamhetschef för infektionskliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Staffan Claesson
Infektionsläkaren Fredrik Sund är verksamhetschef för infektionskliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Staffan Claesson
Att lära sig själv och andra att göra rätt prioriteringar är A och O enligt infektionsläkaren Fredrik Sund, verksamhetschef för infektionskliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
– Alla som tycker att det är en stressig arbetsmiljö inom vården idag behöver mer eller mindre hjälp att prioritera bättre, säger han.

Fredrik Sund är sedan fyra år tillbaka verksamhetschef för infektionskliniken på Akademiska sjukhuset. Utöver rekrytering av personal – och att få folk att stanna på arbetsplatsen – ser han prioriteringar som en av sina viktigaste uppgifter.
– Det finns en oändlig mängd arbetsuppgifter att utföra och de som är nya inom vården blir lätt överväldigade. Det kan resultera i att alla arbetar i ett högt tempo, men kanske inte utför arbetsuppgifterna i rätt ordning. Det är omöjligt att gå hem och känna att man genomfört alla arbetsuppgifter, men det är viktigt att kunna se hur man ska prioritera för att det viktigaste ska bli gjort.

Ge rätt struktur
Enligt Fredrik Sund gäller det att som chef guida sina medarbetare till rätt prioriteringar, men också att man sedan ska släppa taget. På skrivbordet har han ett citat av amerikanske företagsledaren Jack Welch: “When you were made a leader you weren’t given a crown, you were given the responsibility to bring out the best in others.”
– Det tycker jag är en bra filosofi. Medarbetare gör mycket av jobbet bäst själva när man gett dem rätt struktur, och en del av den strukturen är just prioriteringar.
Vardagen för en chef liknar han vid det klassiska datorspelet tetris.
– Det är verkligen högt och lågt, det kan vara fel på en automat eller så tvingas man stänga vårdplatser av personalbrist, det är utmaningar kors och tvärs. Det är som tetris, det faller ner olika typer av klossar som man ska placera på bästa sätt och det är då viktigt att man även som chef kan prioritera hårt bland arbetsuppgifterna. Skulle jag göra allt som folk ber mig att göra, då skulle ingenting fungera.

Omvärldsanalyser
Fredrik Sund har bland annat gått chefsutvecklingsprogrammet för sjukvården på Handelshögskolan i Stockholm, CUPS, och har ett bra nätverk av andra chefer vid universitetssjukhusen runtom i landet.
– Jag tror mycket på omvärldsanalyser och att träffa andra, det är väldigt viktigt för en chef idag.
Fredrik Sund är också kliniskt verksam och arbetar som bakjour några helger i halvåret.
– När mina medarbetare kommer till mig med frågor och synpunkter så vet de att de har en chef som är väl insatt i vad de pratar om och vad det innebär, eftersom jag själv får uppleva det. Det ger trovärdighet.

Psykiatri i framkant på Akademiska sjukhuset

Efthymios Kouppis och Isak Sundberg, specialistläkare i psykiatri på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Dan Pettersson / DP-Bild
Efthymios Kouppis och Isak Sundberg, specialistläkare i psykiatri på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Dan Pettersson / DP-Bild
Psykiatri är en specialitet under snabb utveckling och kunskapen ökar om vilka biologiska processer som ligger bakom psykiatriska sjukdomar. På Akademiska sjukhuset i Uppsala finns klinisk psykiatri i framkanten och stora möjligheter till forskning och kompetensutveckling.

– Vi har ett nära samarbete mellan psykiatrin och Uppsala universitet och stora möjligheter till forskning och kunskapsspridning. Det är en väldigt dynamisk och stimulerande arbetsmiljö, säger Efthymios Kouppis, som blev färdig specialist 2013 och idag kombinerar sitt arbete på en avdelning för heldygnsvård av patienter med affektiva sjukdomar med en doktorandtjänst på institutionen för neurovetenskap.
Han får medhåll av kollegan Isak Sundberg, färdig psykiater sedan två år. Isak arbetar på en mottagning för unga vuxna och är också doktorand på institutionen för neurovetenskap. Isak framhåller att det finns väletablerade strukturer för forskning, och att han haft förmånen att gå den nationella forskarskolan för klinisk forskning i psykiatri som Uppsala universitet driver i samarbete med Karolinska institutet.
– Från chefer och ledning finns det starkt stöd för att medarbetarna ska ha bra förutsättningar för forskning. Här är uppfattningen att forskning är värdefullt i sig och bidrar till att utveckla verksamheten, berättar Isak.
Det finns också ett stort utbud av interna och externa kurser och kompetensutveckling för såväl ST-läkare som specialister. Efthymios, exempelvis, utbildar sig till psykoterapeut en dag i veckan och blir klar med det tre år långa programmet i sommar.

Stort intresse
Idag ökar intresset kraftigt för psykiatri och på Akademiska sjukhuset i Uppsala finns betydligt fler ansökningar till ST-placering än det finns platser. Detta märks inte minst efter att verksamheten flyttat in i det nybyggda, hypermoderna Psykiatrins hus, som samlar klinisk forskning och vård under ett tak. Efthymios och Isak lyfter fram det snabbt ökande kunskapsläget om psykisk sjukdom och att psykiatri alltmer befäster sin ställning som en forskningsbaserad medicinsk specialitet.
– Vi som arbetar i psykiatrin kan se fram emot en oerhört intressant utveckling, där vi lär oss mer och mer om orsaker till hjärnans sjukdomar och får nya, effektiva behandlingsmetoder. Här på Akademiska sjukhuset finns alla möjligheter att vara en aktiv del av detta.

Psykiatrin, Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset i Uppsala är ett av Sveriges ledande universitetssjukhus. Sjukhuset har ett nära samarbete med Uppsala universitet och andra akademiska institutioner och bedriver klinisk forskning i framkant inom olika specialiteter. Psykiatrisk vård och forskning finns samlad i nybyggda Psykiatrins hus, en av Sveriges modernaste psykiatriska kliniker.
www.akademiska.se

www.akademiska.se