Etikettarkiv: Akutsjukvård

Akutsjukvården behöver fler specialister och tydligare uppdrag

Arin Malkomian, specialistläkare i akutsjukvård och ordförande för Svensk Förening för Akutsjukvård. Foto: Charlotte Rückl
Arin Malkomian, specialistläkare i akutsjukvård och ordförande för Svensk Förening för Akutsjukvård. Foto: Charlotte Rückl
En förutsättning för att akutsjukvården ska klara av framtidens vårdbehov är att akutkliniker kan fungera autonomt i samma utsträckning som andra sjukhuskliniker. Ytterligare en avgörande faktor är att akutsjukvården får ett tydligt definierat och avgränsat uppdrag samt att fler specialistläkare i akutsjukvård utbildas.

Två tredjedelar av läkarna kan tänka sig att arbeta inom akutsjukvården.
– Det känns förstås positivt, då behovet av specialistläkare i akutsjukvård är stort. Samtidigt varierar definitionen av akutsjukvård beroende på vem man frågar, så det är inte säkert att alla dessa läkare kan tänka sig att arbeta på en akutmottagning, säger Arin Malkomian, ordförande i Svensk Förening för Akutsjukvård och sedan 2015 specialistläkare i akutsjukvård.
Akutsjukvårdens främsta utmaning är just bemanningen. Specialistläkare i akutsjukvård blev en basspecialitet först 2015, dessförinnan var det en kompletterande specialitet. Det är med andra ord en ung specialitet som växer snabbt.

Stort behov av specialistläkare
– I dagsläget finns det uppskattningsvis 250 aktiva specialistläkare i akutsjukvård runtom i Sverige, men det behövs drygt 1 500. Det finns bara en akutmottagning i Sverige som uteslutande bemannas av specialistläkare i akutsjukvård. Övriga akutmottagningar bemannar i varierande utsträckning enligt sedvanligt jourläkarsystem där exempelvis underläkare ofta bemannar akutmottagningarna delar av dygnet. Svensk Förening för Akutsjukvårds målsättning är att samtliga läkare som arbetar på akutmottagningarna på sikt ska vara specialiserade mot just akutsjukvård, säger Arin Malkomian.
Han betraktar det som en utmaning att andra kliniker inte vill lämna ifrån sig de traditionella jourlinjerna till specialistläkarna i akutsjukvård. Det bidrar i sin tur till att färre akutsjukvårdsspecialister kan utbildas att bemanna akutmottagningarna.

Mer definierat uppdrag
– Gränserna mellan andra medicinska specialiteter, exempelvis mellan kirurgi och medicin, är tydlig. Akutsjukvården saknar de klara gränsdragningarna, så akutmottagningens uppdrag varierar mycket mellan sjukhusen. Svensk Förening för Akutsjukvård kommer därför under 2019 att lansera en rekommendation för hur gränsdragningarna bör se ut. Hela sjukvården och patienterna skulle vinna på ett mer definierat uppdrag, säger Arin Malkomian.
Han anser även att läkares generella kännedom och kunskap om akutsjukvård som specialitet bör öka.
– Vår kärnkompetens är att göra en akut initial och symtombaserad bedömning av patienten, att genomföra differentialdiagnostik samt stabilisering av patienten. När patienten passerat det akuta stadiet är andra specialister bättre på att bedöma vilken typ av vård de behöver, säger Arin Malkomian.

Nära vård kan avlasta
Han anser att utbyggnaden av den nära vården genom primärvårdens utökade uppdrag kan få positiva effekter för akutsjukvården. Primärvårdens utbyggnad kan avlasta akutsjukvården och gör det exempelvis möjligt att skriva ut patienter tidigare eftersom primärvården då kan hantera snabba uppföljningsbesök.
– När den nära vården byggs ut kan den avlasta akutsjukvården, vilket gör att akutsjukvården kan fokusera sina resurser där de behövs som allra mest, säger Arin Malkomian.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta inom akutsjukvården?
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

Funktion Akut i Huddinge satsar på utveckling av akutsjukvård

Per Lundström, Specialistläkare i akutsjukvård och Sofie Koivisto Engman, ST-läkare i akutsjukvård på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Foto: Johan Marklund
Per Lundström, Specialistläkare i akutsjukvård och Sofie Koivisto Engman, ST-läkare i akutsjukvård på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Foto: Johan Marklund
Inom Funktion Akut i Huddinge arbetar läkarna med akutsjukvårdens hela spektrum. Funktionen tar emot ett högt flöde av patienter och det är gott om både spännande utvecklingsmöjligheter och intressanta utmaningar.

Vi söker specialistkompetent akutläkare till Funktion Akut Huddinge. Läs mer och ansök här

Per Lundström, Specialistläkare i akutsjukvård, har arbetat inom Huddinge sjukhus akutverksamhet sedan 2011. Det var under sin tjänst här som han slutförde sin specialisering inom akutsjukvård, men han hade sedan tidigare omfattande erfarenhet inom glesbygdsmedicin, något som har tjänat honom väl i sitt arbete i Huddinge.
– Under mina första år i Huddinge hade vi fortfarande en uppdelad akut, där olika specialiteter skulle samsas om vem ska skulle (eller inte skulle) ta hand om patienten. Min bakgrund inom glesbygdsmedicin var en bred och bra grund att stå på för att vårda akuta patienter. Men det var en struktur som krävde stora resurser och tog mycket tid. I och med att verksamheten har samlats inom funktion Akut bygger vi istället en samordnad akutmottagning, där man kan ge ett akut omhändertagande direkt.

Stark vilja med målsättning att utveckla
Per berättar att Huddinge har goda organisatoriska förutsättningar för att fortsätta driva arbetet mot en odelad akutmottagning, något som kommer såväl medarbetare som patienter till gagn. Det finns en stark vilja att förbättra och utveckla verksamheten; för närvarande ligger fokus på att utveckla funktionens ST-utbildning och framöver kommet man ytterligare att utveckla möjligheterna för forskning och fortbildning. Visst finns det en del kvar att göra, men redan i nuläget pågår flera initiativ för att utveckla arbetet, bland annat införandet av tjänster för biträdande universitetssjuksköterskor. Det är en spännande utveckling som man hoppas ska utveckla vårdteamens funktion.
– Ett annat exempel är att våra ST-läkare i akutsjukvård genomgår en övergripande utbildning som är likvärdig och gemensam för de sjukhus i Stockholms län som bedriver akutsjukvård. Därutöver har länet också infört att akutläkare arbetar prehospitalt, vilket har medfört att sjukhusets verksamhet och den prehospitala verksamheten har närmat sig varandra inom akuten – det har lett till en bättre förståelse för varandras förutsättningar och att kommunikationen har förbättrats avsevärt. Det är en spännande utveckling av akutsjukvården i Stockholm.

Vi söker specialistkompetent akutläkare till Funktion Akut Huddinge. Läs mer och ansök här

Förbättringsförslag välkomnas
För Sofie Koivisto Engman, ST-läkare i akutsjukvård inom Funktion Akut i Huddinge, innebär den länsövergripande ST-utbildningen en kvalitetsstämpel. Hon trivs oerhört bra med sitt jobb och uppskattar den lyhördhet som finns hos funktionens ledning, något hon ser som en stor styrka.
– Det finns ett stort driv här, en vilja att växa och se framåt, så feedback och förbättringsförslag tas väldigt väl emot och vi har många projekt på gång. Det är inte ovanligt att ledningen arbetar med oss nere på akuten, vilket medför att de har god insyn i våra behov när de utvecklar organisationen. Personligen tycker jag också att det är jätteroligt att det finns så pass många unga kvinnor i ledningen.

En lärorik och stimulerande arbetsmiljö
Några av de satsningar Sofie nämner inkluderar förbättringar av teamarbetet på akuten, scenarioträningar med vårdpersonalen och en planerad utbildning inom ultraljud med externa specialister.
– Som ST-läkare råder det ingen brist på utvecklingsmöjligheter – förutom interna ST-utbildningar och scenarioövningar deltar vi i mindre föreläsningar, går kurser både inom Karolinska Institutet och externt, och träffas i grupper och diskuterar kring aktuella fall. Det är oerhört lärorikt.
Hon betonar att det finns möjligheter till forskning och att många av funktionens AT-läkare har forskningsbakgrund, men för henne själv är det framförallt det kliniska arbetet som lockar.
– Som ST-läkare deltar man i forskningsprojekt som del av sin utbildning och det är spännande i sig, men personligen ser jag mest fram emot att fortsätta att utvecklas i det kliniska arbetet som är just det som kännetecknar vår specialitet.
– Hos oss finns en enorm bredd bland medarbetarna, både vad gäller bakgrunder och erfarenheter, vilket skapar förutsättningar för ett ständigt kunskapsutbyte. Det är dessutom väldigt roligt att få vara en del av uppbyggnaden av Funktion Akut här i Huddinge, avslutar Sofie.

Funktionsområde Akut Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
På Funktionsområde Akut Huddinge bedriver vi specialiserad akutsjukvård, som en del av Karolinska Universitetssjukhuset. Här finns akutsjukvårdens hela spektrum, från det mest grundläggande till det mest avancerade. Arbetet inom forskning och utbildning innefattar både medicin och omvårdnad och sker i samråd mellan klinisk personal och forskare/utbildare vid Karolinska Institutet.

Karolinska Universitetssjukhuset
Huddinge
141 86 Stockholm
Tel: 08-585 800 00
www.karolinska.se/jobba-hos-oss/

Goda utvecklingsmöjligheter inom Medicinsk service

Goda Randakeviciene, överläkare på Mälarsjukhuset/ Kullbergska sjukhuset. Foto: Pierre Pocs

Medicinsk service är en division inom Landstinget Sörmland som präglas av stora utvecklingsmöjligheter med både spännande och varierande arbetsuppgifter samt fokus på en god arbetsmiljö.

Goda Randakeviciene, överläkare på Mälarsjukhuset/Kullbergska sjukhuset, flyttade till Sverige från Litauen för snart fem år sedan. Med sig i bagaget hade hon en specialistutbildning i radiologi.
– Jag sökte mig hit för att jag hade hört att karriärmöjligheterna inom mitt område var goda och att livet som sådant var bra i Sverige. Idag vet jag att det stämmer, jag har trivts från dag ett och tycker fortfarande att det är ett av de bästa beslut jag någonsin har tagit.
Goda började som läkarvikarie på radiologiska kliniken vid Mälarsjukhuset/ Kullbergska sjukhuset. 2014 anställdes hon som specialist och sedan ett år tillbaka är hon överläkare och har tillsammans med en kollega ansvar för den neuroradiologiska delen av klinikens verksamhet.
– Här finns stora utvecklingsmöjligheter med spännande och varierande arbetsuppgifter. Jag har neuroradiologi som specialintresse och tillåts utveckla mig inom detta fält genom olika kurser både inom Sverige och utomlands.
En stor fördel, menar hon, är också verksamhetens maskinpark.
– Vi har toppmodern teknik på avdelningen vilket innebär att man som läkare kan få bra bildmaterial och därmed göra ett bra jobb. Att ha rätt verktyg är oerhört viktigt för att vi ska kunna hjälpa våra patienter på bästa sätt.
Goda säger att hon varmt kan rekommendera andra läkare att söka sig till kliniken.
– Verksamheten präglas av en fin stämning. Frågeklimatet är högt och alla, oavsett yrkesroll, är respekterade och ges möjlighet att diskutera och lufta sina tankar. Här kan man både fördjupa sig inom sitt specialområde och utveckla sin bredd, både genom kollegialt lärande och genom fortlöpande utbildningar. Här finns alla möjligheter för den som vill utvecklas inom sitt yrke.


Cecilia Jansson, ST-läkare på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Foto: Pierre Pocs

ST-läkare driver akutsjukvården framåt

När Cecilia Jansson gjorde sin AT-tjänst på Mälarsjukhuset i Eskilstuna fick hon höra talas om det så kallade akutläkarprojektet som innebar att sjukhuset skulle börja erbjuda ST-tjänster inom akutsjukvård.
– Jag tyckte det lät spännande, sökte och kom in. Det här var 2011 och vi som började då blev något av pionjärer inom området. Med facit i hand kan jag säga att det är ett val jag inte har ångrat. Akutläkare är en ung specialitet med stor utvecklingspotential där vi ST-läkare får vara med och driva utvecklingen framåt.
Under de gångna åren har Cecilia bland annat varit med och startat klinikens intermediärvårdsavdelning.
– Jag har även varit med i ett projekt som resulterade i ett införande av triage på akuten. Det är stimulerande att som ST-läkare ha så stora påverkans- och utvecklingsmöjligheter.
Om drygt ett år räknar hon med att vara färdig specialist.
– Jag vill gärna fortsätta att utvecklas inom Landstinget Sörmland. På sikt vore det kul att arbeta utomlands, akutläkarutbildningen erbjuder stora möjligheter till spännande jobb över hela världen.

Nicholas Aujalay, specialist i akutsjukvård och studierektor för ST-utbildningen i Landstinget Sörmland.

Landets bästa ST
En som redan provat på att arbeta som akutläkare utanför landets gränser är Nicholas Aujalay, specialist i akutsjukvård och studierektor för ST-utbildningen i Landstinget Sörmland. Själv är han specialistutbildad i USA och har 13 års yrkeserfarenhet som specialistläkare i akutsjukvård.
– Akutsjukvård passar den som vill vara bred i sin specialitet, arbeta med många olika saker och träffa allt från mindre sjuka patienter till de med livshotande tillstånd.
Han påpekar att akutsjukvård fortfarande är en ganska ny specialitet i Sverige. ST-utbildning inom akutsjukvård som basspecialitet har bara funnits sedan 2015.
– Vi i Sörmland har goda möjligheter att driva utvecklingen framåt, och siktet är inställt på att skapa landets bästa ST-utbildning i akutsjukvård, fastslår Nicholas Aujalay.

Medicinsk service, Landstinget Sörmland
Division medicinsk service omfattar bland annat sjukvård samt akut vård på akutmottagningarna och inom ambulanssjukvården. Inom divisionen bedrivs även utredning och behandling inom arbetsterapi, sjukgymnastik, kurators- och dietistverksamhet, radiologi, klinisk fysiologi och laboratoriemedicin. Här finns även hjälpmedelscentral samt medicinsk teknik och fysik, en viktig samarbetspartner för radiologin och ambulanssjukvården.

Landstinget Sörmland
611 88 Nyköping
Tel: 0155-24 50 00
www.landstingetsormland.se


Akutsjukvård med perspektiv

Internmedicinaren Christian Unge har arbetat i bland annat Kina, Chile, Frankrike och Burundi och är nu aktuell med boken ”Har jag en dålig dag kanske någon dör”. Foto: Göran Segeholm
Internmedicinaren Christian Unge har arbetat i bland annat Kina, Chile, Frankrike och Burundi och är nu aktuell med boken ”Har jag en dålig dag kanske någon dör”. Foto: Göran Segeholm
Christian Unge har arbetat med akutsjukvård både i Sverige och andra länder och är nu aktuell med en bok där han öppet berättar om misstag och lärdomar.

Internmedicinaren Christian Unge står bakom medicinpodden ”Ronden” och i februari utkom boken ”Har jag en dålig dag kanske någon dör”.
– När jag arbetade i Burundi för 15 år sedan började jag skriva små mejl hem från fältet, där jag beskrev olika jobbiga situationer. Sen har jag fortsatt att skriva liknande saker om utmaningar här hemma, säger han.
Den svenska akutsjukvården tampas med problem som brist på vårdplatser och för få sjuksköterskor. Och trycket är högt.
– Om det sitter 200 patienter på akuten måste vi alla jobba snabbare och blir till sist kanske slarvigare, och då kommer misstagen, säger Christian Unge.
Men han är snabb med att betona att svensk sjukvård är ”fantastisk” i jämförelse med många andra länder.

”Inget insulin att ge honom”
– I Burundi fanns 280 läkare i hela landet och sjuksköterskorna hade en kompetensnivå som undersköterskor. Det var svårt att bedriva sjukvård där. Då fick man sortera och hitta bara de absolut svårast sjuka och försöka rädda dem. Vi har helt olika måttstockar och förväntningar på sjukvården.
Ett exempel som Christian Unge tar upp i sin bok handlar om två barn som kommer till akuten och får diagnosen diabetes – en pojke i Burundi, och en flicka i Sverige.
– Den unga tjejen pustade ut och var glad över att det inte var något ännu värre, men pojken i Burundi gick en säker död till mötes, jag hade inget insulin att ge honom.

Lade ribban för högt
Perspektiven på sjukvården har många gånger varit av godo, men också skapat problem för Christian Unge.
– Den första tiden i Burundi var jag frustrerad och hade jättemycket ångest. Jag lade ribban lika högt som i Sverige, men jag hade varken labb eller röntgen. När jag kom hem till Sverige var det svårt att anpassa sig åt andra hållet, jag kunde ha svårt att förstå varför patienter kom in akut för att röntga sin tå.
Arbetsgången på sjukhuset i Burundi skilde sig markant från i Sverige och Christian Unge utvecklade sin förmåga att ställa diagnos.
– Där kunde jag inte ta en mängd prover. Jag lärde mig att lita på det jag såg, kände och undersökte.

Förbättrad teknik ger spännande jobb för läkare i Sörmland

Anna Ormegard, verksamhetschef och Stefan Elenius, överläkare på enheten för Klinisk fysiologi och nukleärmedicin Sörmland. Foto: Berndt-Joel Gunnarsson
Anna Ormegard, verksamhetschef och Stefan Elenius, överläkare på enheten för Klinisk fysiologi och nukleärmedicin Sörmland. Foto: Berndt-Joel Gunnarsson

Att arbeta med klinisk fysiologi är som att vara detektiv i medicinens tjänst, säger Anna Ormegard, verksamhetschef inom division medicinsk service vid landstinget Sörmland.

Enheten för Klinisk fysiologi och nukleärmedicin Sörmland är en länsgemensam klinik med verksamhet på bland annat Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. Under senare tid har kliniken arbetat hårt för att effektivisera verksamheten.
– Idag har vi mycket kortare väntetider och god tillgänglighet på länets alla tre sjukhus för i stort sett alla undersökningar, säger Anna Ormegard, verksamhetschef.
De senaste två åren har även inneburit stora satsningar på ny teknik.
– Vi har bytt ut alla våra ultraljudsmaskiner för hjärt- och kärlundersökningar. Det har inneburit bättre bilder och därigenom bättre diagnostik samt snabbare undersökningar. Vi har även skapat ett snabbspår för hjärtsviktspatienter där vi gör en förenklad undersökning och infört en förbättrad teknik inom 3D-bildtagning, berättar Anna.

Kliniknära
Stefan Elenius är nybliven överläkare på kliniken.
– Jag gjorde min AT här på Kullbergska sjukhuset och funderade på att bli internmedicinare. Jag har dock alltid varit intresserad av fysiologi, och en dags tjänstgöring på Klinisk fysiologi gav mersmak. Jag började vikariera på kliniken, trivdes väldigt bra och utbildade mig till specialist i klinisk fysiologi.
Det som både Anna och Stefan beskriver som tjusningen med klinisk fysiologi är att det är en funktionsdia­gnostik.
– Det handlar inte bara om bilder, hittar man till exempel en rytmrubbning på patienten måste man prata med kardiologen. Det är hela tiden en interaktion med den kliniska bilden, det är verkligen som att vara detektiv i medicinens tjänst, säger Anna.
Stefan nickar instämmande.
– Vi jobbar med att undersöka kroppens funktioner och detaljer i jakten på ledtrådar. Teknikutvecklingen går väldigt fort och man får hela tiden arbeta med nya metoder i teknikens framkant. Den kombinationen skapar ett spännande jobb som jag verkligen kan rekommendera.


Satsar på larmcentral i egen regi

Hans Blomberg, medicinskt ledningsansvarig på Larmcentralen i Eskilstuna. Foto: Pierre Pocs
Hans Blomberg, medicinskt ledningsansvarig på Larmcentralen i Eskilstuna. Foto: Pierre Pocs

Division medicinsk service omfattar även larmcentral och ambulanssjukvård som drivs i egen regi.

Hans Blomberg arbetade tills för helt nyligen sedan som ambulansöverläkare i Uppsala. Sedan ett par veckor tillbaka återfinns han på Larmcentralen i Eskilstuna där Landstinget Sörmland driver sin egen larmtjänst i samarbete med Region Västmanland och Region Uppsala.
– Jag har det medicinska ledningsansvaret för verksamheten. Viktiga grundstenar är att vi håller hög medicinsk kvalitet och har en bra precision vid utlarmningar där de som behöver ambulans får det och de andra snabbt och effektivt lotsas vidare till rätt vårdnivå.
Att lämna den operativa verksamheten efter mer än 20 år med prehospital vård både på marken och i luften (Hans har sedan millenniumskiftet varit IVA-läkare på ambulanshelikoptern) var inte helt lätt.
– Klart man kan längta lite efter rushen, men här kan jag använda min kunskap och erfarenhet till att utveckla larmtjänsten för framtiden och för kollegorna ute i verksamheten.
Till saken hör att Hans verkligen brinner för området prehospital vård och bland mycket annat både har disputerat inom ämnet och varit med och utvecklat ett digitalt beslutsstöd för sjuksköterskor i larmarbetet.

Stärker patientsäkerhet
Hans påpekar att det idag inte finns några operativa läkare som kan serva ambulanssjukvården 24 timmar om dygnet. Det finns dock planer på att införa denna form av bakjour i Sörmland.
– Larmcentraler i allmänhet behöver en medicinsk kompetenshöjning i form av akutmedicinskt kunniga läkare. Detta är förstås en kostnadsfråga men här är det tre landsting som kan dela på tjänsten och läkarfunktionen kan även vara ett stöd för ambulansens sjuksköterskor ute på fältet.
På sikt hoppas han även att kunna välkomna primärvårdsläkare till verksamheten.
– Att ha primärvårdsläkare på plats stärker patientsäkerheten och ger bättre möjlighet till hjälp på rätt vårdnivå. Inte sällan är de mindre akuta ärendena de mest svårbedömda, i stället för att skicka en ambulans kan vi hänvisa patienten till att själv söka primärvård alternativt skicka en distriktsläkare som kan slutvårda patienten i hemmet. Något som underlättar för patienten och kan minska belastningen både på akutmottagningen och den slutna sjukhusvården, fastslår Hans.

Landstinget Sörmland – Division medicinsk service
Division medicinsk service omfattar bland annat sjukvård på vårdplatsenheterna samt akut vård på akutmottagningarna och inom ambulanssjukvården. Inom divisionen bedrivs även utredning och behandling inom arbetsterapi, sjukgymnastik, kurators- och dietistverksamhet, radiologi, klinisk fysiologi och laboratoriemedicin.

Landstinget Sörmland
611 88 Nyköping
Tel: 0155-24 50 00
www.landstingetsormland.se

Visionär akutsjukvård i Varberg

David Edberg, ST-läkare, Vibecke Manninge-Hammarlund, ST-läkare och Samra Mangafic, överläkare på Akutkliniken på Hallands sjukhus Varberg. Foto: Sanna Bäckström
David Edberg, ST-läkare, Vibecke Manninge-Hammarlund, ST-läkare och Samra Mangafic, överläkare på Akutkliniken på Hallands sjukhus Varberg. Foto: Sanna Bäckström
Som specialistläkare i akutsjukvård blir du del av en ny, spännande basspecialitet. På Hallands sjukhus Varberg finns en strukturerad ST-utbildning i akutsjukvård med sammansvetsade team och starkt fokus på kompetensutveckling. Dessutom är Varberg en av Sveriges vackraste städer.

Utbildning inom akutsjukvård har länge varit ett viktigt område på Hallands sjukhus Varberg, redan innan det blev en egen basspecialitet. Därför är akutkliniken idag stabil och etablerad med väl upparbetade rutiner. Samtidigt finns en stor flexibilitet och möjlighet för ST-läkarna att själva vara med och utforma både sin egen specialistutbildning och klinikens utveckling i stort.
– ST-utbildningen inom akutsjukvård här i Varberg är väldigt välorganiserad, med bra introduktion och handledning. Vi som är ST-läkare kan påverka vår utbildning. Det är visionärt, man lyssnar till oss och alla är med och bidrar till att utveckla vården långsiktigt, säger David Edberg, som snart är färdig specialist.
David sökte sig till Varberg för att göra sin AT eftersom han ville vara på ett sjukhus som inte var alltför stort men ändå kunde erbjuda bredd och volym. Han trivdes så bra att han bestämde sig för att stanna kvar även för specialisttjänstgöringen och han valde akutsjukvård.
– Det är en otroligt spännande och omväxlande specialitet med väldigt mycket patientkontakt. Den är också ny, vilket gör att jag kan vara med och driva utvecklingen. För mig var det ett självklart val, säger han.

Bra stämning
Han får medhåll av Vibecke Manninge-Hammarlund, som också hon kom till Varberg för sin AT. Nu har hon gått cirka ett år på sin specialistutbildning.
– Jag tyckte att det mesta var kul under AT-tiden, men fastnade för akutsjukvård eftersom det är så varierande och att man blir specialist på larm, det roligaste från alla specialiteter. Det är en väldigt bra stämning och sammanhållning på kliniken med gott stöd från mer erfarna kollegor, och eftersom det är ett medelstort sjukhus blir det korta beslutsvägar, säger hon.
Både Vibecke och David framhåller att det finns mycket goda utbildningsmöjligheter för såväl ST-läkare som färdiga specialister och att det är lätt att få gehör för egna idéer. Chefer och ledning uppmuntrar forskning och egna projekt och det finns gott om olika interna och externa kurser. David, exempelvis, är intresserad av ultraljud och har fått möjlighet att fördjupa sig i det. Det finns också fem interna utbildningstillfällen per år med olika teman samt kontinuerliga scenarioövningar.
– Scenariosimuleringarna är enormt värdefulla och ger trygghet i läkarrollen, menar de.

Handledning och utvärdering
Överläkare Samra Mangafic arbetade som akutläkare i Bosnien-Hercegovina i 16 år innan hon kom till Sverige och Varberg för åtta år sedan. Hennes första intryck då var att kliniken var mycket välfungerande och intrycket består. Hon berättar att det finns en tydlig strategi för att skapa en god arbetsmiljö, med rimliga arbetstider och arbetsbelastning.
– Vi försöker att minimera stressen och håller på att utarbeta en arbetstidsmodell där majoriteten av passen ligger dagtid och där vi minskar på helg- och nattpassen. Det finns också en välfungerande triageläkarroll och gott samarbete med andra specialiteter. När det gäller ST-läkare är vi mycket måna om att från första dagen ha kontinuerlig handledning och utvärdering. Man slussas in i eget ansvar i den takt som passar varje individ, säger hon. Akutkliniken har välutrustade lokaler vilket betyder mycket för att underlätta arbetet för alla våra medarbetare.
ST-läkare får också möjlighet att handleda AT-läkare efter att man gått den obligatoriska handledarutbildningen. Det är uppskattat av bägge parter och att denna handledning fungerar väl är den positiva feedbacken från AT-läkarna ett kvitto på. Tre av akutklinikens läkare har utsetts till Årets handledare av sjukhusets AT-läkare.
Akutkliniken på Hallands sjukhus Varberg lockar inte bara med spännande karriärmöjligheter. Varberg är en av Sveriges vackraste kommuner, med ett rikt utbud av kultur- och naturupplevelser, lyfter alla tre fram.
– Det är nära till skog och hav och det finns goda kommunikationer till omkringliggande städer längs kusten, som Göteborg och Helsingborg. Varberg är känt för sin surfning men det finns även gott om traillopp och triatlon. Här kan man verkligen ha en aktiv fritid.

Akutkliniken, Hallands sjukhus Varberg
Halland har en stor inflyttning och är en av landets mest populära regioner att bo och arbeta i. Region Halland är en av de viktigaste arbetsgivarna och erbjuder en rad spännande karriärmöjligheter, bland annat inom akutsjukvård. Akutkliniken på Hallands sjukhus Varberg präglas av korta beslutsvägar, starka kollegiala nätverk och mångfald.

Välkommen att höra av dig med frågor!
Tel: 0340-48 10 00
www.regionhalland.se

www.regionhalland.se

Många läkare anser att akutsjukvården fungerar dåligt

Katrin Hruska, ordförande i Svensk Förening för Akutsjukvård – Swesem och Karin Båtelson, ordförande i Läkarförbundets Vårdplatsgrupp VÅG (Foto: Rickard Eriksson)
Katrin Hruska, ordförande i Svensk Förening för Akutsjukvård – Swesem och Karin Båtelson, ordförande i Läkarförbundets Vårdplatsgrupp VÅG (Foto: Rickard Eriksson).
6 av 10 läkare anser att akutsjukvården fungerar dåligt eller mycket dåligt. Akutsjukvården är i hög grad beroende av hur övriga delar av vården fungerar. Dess organisering behöver därför förändras.

– Undersökningsresultatet är inte förvånande, men man behöver göra en djupare analys av exakt vad i akutsjukvården som läkarna anser fungerar dåligt. Resultaten i akutsjukvården är ju goda, men många läkare verkar anse att alltför många patienter söker sig till akutmottagningarna samt att väntetiderna ofta är långa, säger Katrin Hruska, akutläkare på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge samt medicinskt ledningsansvarig på AISAB, Stockholms landstingsägda ambulansföretag.
Hon anser att det överlag behövs en högre kompetens på akutmottagningarna, bland både läkare och sjuksköterskor, och att akutmottagningarna bör organiseras utifrån ett akutperspektiv.
– Akutmottagningar är traditionellt uppdelade utifrån olika medicinska specialiteter, men de bör istället organiseras utifrån hur akuta patienternas tillstånd är, så att vi kan skapa effektiva flöden. Vi befinner oss mitt i en omorganisering av akutmottagningarna, vilket förstås är positivt. Akutmottagningarna är ett viktigt nav på sjukhusen som i hög grad är beroende av en välfungerande verksamhet på övriga specialistavdelningar och i andra delar av vården, säger Katrin Hruska.
Hon hänvisar till internationell forskning, som visar att en välfungerande primärvård samt ett fungerande utflöde av patienter som är färdigbehandlade på akutmottagningen är avgörande för att akutsjukvården ska fungera bra.

Vårdplatsbrist är huvudproblemet
– Undersökningsresultatet var inte oväntat. Akutsjukvårdens största problem är bristen på vårdplatser på rätt vårdnivå och med adekvat bemanning. När vårdplatserna är för få tvingas akutsjukvården till svåra prioriteringar där man måste skriva ut patienter som är för sjuka för utskrivning, flytta om patienter flera gånger, utföra akuta undersökningar som skulle kunnat vänta. Många patienter som är bedömda för inläggning får ingen plats utan blir kvar på akuten, som inte alls har kompetens eller resurser för att fungera som en vårdavdelning, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna samt ordförande i Läkarförbundets Vårdplatsgrupp VÅG.
– Fler mindre sjukhus behövs och akutmottagningar med primärvårdskompetens behövs, så inte alla patienter samlas på de stora enheterna. Akutsjukvården behöver vända utvecklingen genom att stärka den medicinska kompetensen, stärka lokalt ledarskap och få fler medarbetare att vilja stanna kvar, säger Karin Båtelson.

Vad anser du om situationen inom akutsjukvården i Sverige? Den fungerar...
akut2_graf
Katrin Hruskas tre viktigaste åtgärder för en välfungerande akutsjukvård:
• Akutmottagningarna måste få ett renodlat uppdrag att ta hand om akuta tillstånd. Uppdraget måste begränsas till att ta hand om potentiellt allvarliga tillstånd där bedömning och behandling inte kan vänta. Det innebär att det måste gå att få mottagningstider både inom primärvården och specialistvården för uppföljning och snabb utredning.
• Fler akutläkare och specialistsjuksköterskor som är långvariga på akuten och bidrar till att utveckla verksamheten. Akutläkare och specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård som kan ta hand om alla typer av patienter som söker sig till en akutmottagning bidrar bland annat till att minska väntetiderna.
• Ökad samverkan mellan akutsjukvården och övriga delar av vårdsystemet. För att kunna frigöra plats för de patienter som behöver akutsjukvården allra mest är det viktigt att patienter som är färdigbehandlade på akuten direkt kan slussas vidare till andra avdelningar. I synnerhet på universitetssjukhusens akutmottagningar är det ett problem att många patienter stannar kvar på akuten för länge på grund av platsbrist på andra avdelningar.
Karin Båtelsons tre viktigaste åtgärder för en välfungerande akutsjukvård:
• Hög medicinsk kompetens och ett starkt lokalt ledarskap på akutmottagningarna. Det bidrar till att patienterna prioriteras på ett medicinskt korrekt sätt och att personalen får stöd i sina beslut när resurserna är begränsade.
• Rätt dimensionering av antalet vårdplatser inne på sjukhus för både akutpatienter och planerad vård. De flesta landsting saknar en dimensionering av vårdplatser som baseras på befolkningsantalet, de baseras snarare på hur budgeten ser ut. För att kunna tillgodose behovet av akutsjukvårdsplatser i framtiden krävs en mer strategisk planering med hänsyn till växande befolkningsunderlag och ett ökat antal äldre patienter. Även platser inom kommunen måste ses över.
• En nationell primärvårdsreform. En ökad kontinuitet och läkarmedverkan i primärvården, där patienter erbjuds ökad delaktighet och en fast läkarkontakt innebär att färre behöver uppsöka akutsjukvården. Akutsjukvården är beroende av en fungerande primärvård.

Läkarnas beslut för akutsjukvården: Fler vårdplatser och ökad bemanning

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige fick frågan om vilka beslut de skulle fatta för akutsjukvården, om de var ansvariga. Två områden framträdde tydligt – fler vårdplatser och utökad bemanning.

”Fler vårdplatser är nyckeln till bättre flöde” var en av många kommentarer kring bristen på vårdplatser. Man vill undvika köbildning på akuten och utöka antal platser för inläggning. Fler vårdplatser för samtliga avdelningar efterfrågas, akuten ska inte användas som vårdavdelning. Akuten ska erbjuda vård men patienterna måste också slussas därifrån.

Bättre och tätare bemanning
Överlag vill man se en ökad personaltäthet på akuten. Fler läkare per arbetspass och jämnare bemanning under hela dygnet är två av önskemålen från läkarna i undersökningen. Fler anställda med rätt kompetens är högt prioriterat. Man behöver satsa på rekrytering och erbjuda bra villkor för att underlätta bemanningen. Man efterfrågar specifikt fler sjuksköterskor och undersköterskor.

Rätt vård på rätt plats
Medan behovet av vårdplatser och bemanning är de två mest frekventa faktorerna i undersökningen kommer de nästföljande tre kategorierna på mer eller mindre delad tredje plats. En av dem handlar om triagering och vikten av att patienterna kommer till rätt plats från början. Många nämner remisstvång och vill se bättre bedömningar innan patienterna skickas till akuten. Man vill ha ett bra samarbete mellan primärvården, närakuter och akuten.

Bättre arbetsvillkor och högre lön för sjuksköterskor
Högre lön är ytterligare ett prioriterat område. Man vill framförallt se en löneökning för sjuksköterskorna, ”ge dem den lön de är värda”. I samband med lönen nämner man bättre arbetsmiljö och förbättrade arbetsvillkor. Högre lön kan också öka attraktionskraften och stärka bemanningen.

Förstärkt primärvård
Slutligen vill man förstärka primärvården och satsa mer pengar och resurser där. Primärvården bör byggas ut och bli mer lättillgänglig, inte minst för att öppenvården måste fungera för att avlasta akutsjukvården. Primärsjukvården bör vara såväl ”grindvakt” som en viktig länk för vidare vård.

Läkarnas beslut för akutsjukvården
1. Fler vårdplatser
2. Ökad bemanning
3. Triagering och remisskrav
4. Bättre arbetsvillkor och högre lön för sjuksköterskor
5. Förstärkt och utbyggd primärvård

Sörmland storsatsar på akutläkare

Rasmus Strandmark, ST-läkare, Olof Rydin, akutläkare och studierektor för ST-utbildningen i akutsjukvård och Birgitta Barkne Nilsson, verksamhetschef på Akutkliniken vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Foto: Pierre Pocs
Rasmus Strandmark, ST-läkare, Olof Rydin, akutläkare och studierektor för ST-utbildningen i akutsjukvård och Birgitta Barkne Nilsson, verksamhetschef på Akutkliniken vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Foto: Pierre Pocs
Sjukvårdens akutmottagningar bemannas vanligtvis av läkare med skilda specialiteter. I Landstinget Sörmland har man valt en annan väg. Här utbildas egna akutläkare som ska förstärka akutmottagningarna på Nyköpings lasarett och Mälarsjukhuset i Eskilstuna.

– En akutläkare kan hantera alla patienter på akutmottagningen vilket skapar ett bättre flöde i verksamheten. En stor fördel är också att de rent organisatoriskt tillhör akuten och kan vara med och utveckla verksamheten framåt, säger Birgitta Barkne Nilsson, verksamhetschef på Akutkliniken vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna.
Med fasta akutläkare avlastas även övriga läkare på sjukhuset.
– Fler akutläkare innebär på sikt att kirurg-, ortoped- och medicinläkarna kan arbeta mer på sina respektive kliniker, vilket gynnar både medarbetare och patienter, konstaterar Birgitta Barkne Nilsson.
Olof Rydin var, när han började arbeta på Nyköpings lasarett för fyra år sedan, Sörmlands förste akutläkare. Idag är han också studierektor för den ST-utbildning i akutsjukvård som är en viktig del av landstingets satsning.
– Akutläkare är en av de nya basspecialiteterna i Sverige och det är väldigt roligt att få vara en del av den utvecklingen.

Många fördelar
ST-läkaren Rasmus Strandmark var bland de första att välja den nya specialistinriktningen i akutsjukvård, ett val han inte ångrat.
– Det är spännande att vara med och bygga något helt nytt, en fantastisk möjlighet som radikalt förändrat min syn på modern akutsjukvård och hur den ska bedrivas.
Om fem år räknar han med att vara färdig specialist.
– Inlärningskurvan pekar spikrakt uppåt, det finns otroligt mycket att lära sig och här på kliniken finns alla möjligheter att utvecklas till en verkligt bra akutläkare. Om fem år kommer jag att vara en mycket glad och positiv nybliven specialist som står redo att engagera mig i den vidare utvecklingen av akutvården på sjukhuset.
Olof Rydin påpekar att ST-utbildningen är en satsning som framförallt kommer att bära frukt på lite längre sikt.
– För patienterna innebär det att akutmottagningen kommer att ha en specialist på plats alla veckans sju dagar som är ansvarig för deras vård, en stor fördel som med all sannolikhet kommer att innebära kortare tid till diagnos och snabbare insatt behandling.

Akutmottagningarna, Landstinget Sörmland
Som medarbetare inom Landstinget Sörmland är du en del i ett stort och viktig arbete mot målet – Sveriges friskaste län.
Din personliga utveckling hänger tätt ihop med Landstinget Sörmlands utveckling. Det är tillsammans vi får saker att hända. Vi står för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region. Välkommen att jobba hos oss!

Landstinget Sörmland
Repslagaregatan 19
611 88 Nyköping
Tel: 0155-24 50 00
www.landstingetsormland.se

www.landstingetsormland.se