Etikettarkiv: Allmänmedicin

Geriatriken i Södertälje – utvecklande verksamhet med visioner

Roza Partovi, ST-läkare och Peter Johnson, tf. verksamhetschef på Geriatriska kliniken vid Södertälje sjukhus. Foto: Ulrich Schulte
Roza Partovi, ST-läkare och Peter Johnson, tf. verksamhetschef på Geriatriska kliniken vid Södertälje sjukhus. Foto: Ulrich Schulte

Roza Partovi skulle bli specialist i allmänmedicin. Men när hon efter två år randade på Geriatriska kliniken vid Södertälje sjukhus bestämde hon sig för att byta specialitet.
–Jag stortrivs med arbete, miljö och kollegor och är väldigt nöjd med mitt beslut.

Helhetsperspektivet på de äldres vård var en av anledningarna till att Roza Partovi bestämde sig för att stanna inom geriatriken.
– Här finns utmanande medicinska frågeställningar och en miljö som präglas av god sammanhållning, trevlig atmosfär och variation i arbetet vilket ger en ständig fortbildning och stadig utveckling.
Hon får medhåll av Peter Johnson, tf. verksamhetschef, som kan räkna in hela 20 år inom verksamheten.
– Efter några år som geriatriker på ett större sjukhus sökte jag till Södertälje, eftersom jag ville till ett litet sjukhus med korta beslutsvägar där man kan vara med och utveckla saker och ting. Under de gångna åren har jag varit med i en rad olika utvecklingsprojekt som förbättrat vården för patienter i både det stora och det lilla.
Peter är inte ensam om att ha arbetat länge på kliniken.
– Här finns en trogen specialistgrupp som ofta börjat som AT-läkare, stannat kvar och liksom jag arbetat i många år på sjukhuset.

Bred verksamhet
Både Peter och Roza lyfter fram variationen som en stor fördel i arbetet. På Södertälje sjukhus finns två avdelningar för akutgeriatrik, rehabavdelning, demensavdelning, minnes- och osteoporosmottagning samt regionens enda mottagning för multisjuka äldre. Till det kommer ASIH, en palliativ avdelning och fyra äldreboenden.
– Här finns väldigt många olika inriktningar som vi underläkare roterar mellan. Varje dag ser helt annorlunda ut, konstaterar Roza.
Peter har fortsatt på det inslagna spåret med verksamhetsutveckling, och arbetar just nu med att sjösätta ett projekt med fokus på distansmonitorering.
– Målet är att vi genom modern teknik som stegräknare, syrgasmätare, automatiska vågar och tum-EKG ska kunna övervaka patienterna i hemmet och hitta deras försämring innan de själva känner av den. På så vis kan vi ligga steget före, motverka och åtgärda problem kanske genom bara ett telefonsamtal eller hembesök. Det här är en geriatrisk klinik med visioner, en verksamhet som jag varmt kan rekommendera andra läkare att söka sig till.

Vi söker specialistläkare/överläkare till Geriatriken på Södertälje sjukhus. Klicka här för mer information och ansök

Geriatriken Södertälje sjukhus
Geriatriken vid Södertälje sjukhus består av både öppen- och slutenvård. Här finns två akutgeriatriska avdelningar, rehab- och demensavdelning, minnes- och osteoporosmottagning samt regionens enda mottagning för multisjuka äldre. Till det kommer ASIH, en palliativ avdelning och fyra äldreboenden.

Södertälje sjukhus
152 86 Södertälje
Tel: 08-550 240 00
www.sodertaljesjukhus.se

Södertälje sjukhus logotype

Framtidens primärvård behöver attrahera fler läkare

Tommy Lundmark, chefläkare för primärvården i Region Gävleborg och Anna Granevärn, ordförande i Sveriges Primärvårdsförening och primärvårdschef i Region Jämtland Härjedalen (Foto: Andreas Larsson).
Tommy Lundmark, chefläkare för primärvården i Region Gävleborg och Anna Granevärn, ordförande i Sveriges Primärvårdsförening och primärvårdschef i Region Jämtland Härjedalen (Foto: Andreas Larsson).
Framtidens nära vård och stora pensionsavgångar gör att behovet av läkare är stort inom primär­vården. Varannan läkare kan tänka sig att arbeta i primärvården. Rimlig arbetsbelastning, bra arbetsmiljö, möjlighet att påverka och god bemanning skulle göra primärvården mer attraktiv.

– Behovet av läkare är stort i primärvården de kommande åren. Framtidens nära vård innebär en omfördelning från sjukhusvården till primärvården, vilket förstås kräver mer läkarresurser i primärvården, säger Anna Granevärn, ordförande i Sveriges Primärvårdsförening och primärvårdschef i Region Jämtland Härjedalen.
Hon betraktar det som mycket positivt att 48 procent av läkarna kan tänka sig att arbeta inom primärvården.
– Det tyder på att vi har goda förutsättningar att tillsammans kunna skapa framtidens nära vård, säger Anna Granevärn.

Konkret påverkan
– Undersökningsresultatet bekräftar att arbetsmiljö, bra arbetstider och möjlighet att påverka sin arbetssituation är några av de faktorer som anses viktigare än en hög lön. Även ledarskapet har stor betydelse. Att bedriva utvecklingsarbete lokalt och att medarbetarna på en vårdcentral själva ”äger” ett utvecklingsprojekt är enligt min erfarenhet en framgångsfaktor eftersom det ger större möjligheter till konkret påverkan och inflytande, säger Anna Granevärn.

Tydligare karriärvägar
– Primärvården behöver även kunna erbjuda tydligare karriärvägar, vilket många landsting arbetar med att utveckla. Primärvården bör även kunna erbjuda läkare möjligheten att kliva in i en chefsroll i ett par år, för att därefter fortsätta arbeta kliniskt, säger Anna Granevärn.
För att primärvården ska klara sitt utökade uppdrag inom ramen för delbetänkandet i primärvårdsreformen ”God och nära vård” betonar Anna Granevärn en fortsatt dialog med befolkningen om vikten av att söka sig till rätt vårdnivå och att informera om vad den nära vården kan erbjuda i framtiden.

Stora satsningar på nära vård
– Det är positivt att så många läkare kan tänka sig att arbeta i primärvården, i synnerhet eftersom det sedan flera år råder brist på specialister i allmänmedicin. Jag upplever att allt fler läkare intresserar sig för primärvården nu, säger Tommy Lundmark, allmänspecialist inom primärvården och chefläkare för primärvården i Region Gävleborg.
En faktor som kan ha bidragit till läkarnas relativt stora intresse för primärvården är, enligt Tommy Lundmark, att primärvårdens diskuteras mycket just nu och att stora satsningar på nära vård planeras.
– Primärvårdens behov av läkare kommer definitivt att öka framöver. Tanken är ju att det framtida uppdraget ska breddas, vilket ökar behovet av specialister i allmänmedicin. Dessutom förekommer många pensionsavgångar bland läkare i primärvården, säger Tommy Lundmark.

Nytänkande och innovation
Rimlig arbetsbelastning, bra arbetsmiljö, möjlighet att påverka sin arbetssituation samt god bemanning var svaren som hamnade i topp på frågan om vilka faktorer som kan göra primärvården attraktiv för fler läkare.
– Det finns ett starkt samband mellan faktorerna; en bra arbetsmiljö och god bemanning utgör exempelvis grunden för många andra trivselfaktorer. 38 procent betraktar en kultur där nytänkande och innovation uppmuntras som viktig och en tredjedel vill ha möjlighet att arbeta med forskning på deltid. Dessa faktorer kommer förmodligen att bli än viktigare framöver, så här har primärvården en möjlighet att stärka sin attraktivitet, säger Tommy Lundmark.

Kan du som läkare tänka dig att arbeta inom primärvården?

39% av läkarna som inte arbetar inom primärvården kan tänka sig att arbeta inom primärvården.
Vilka faktorer anser du skulle göra primärvården mer attraktiv för läkare att arbeta inom? Ange gärna flera.

1. Rimlig arbetsbelastning
2. Bra arbetsmiljö
3. Möjlighet att påverka din arbetssituation
4. God bemanning
5. Goda möjligheter till fortbildning och kompetensutveckling
6. Bra schemaläggning/arbetstider
7. Bra team/arbetskamrater
8. Ett bra ledarskap
9. Bra lön
10. Att nytänkande och innovation uppmuntras
11. Bra karriär- och utvecklings­möjligheter
12. Delta i verksamhetsutvecklingen
13. Möjlighet att arbeta med forskning del av tiden
14. Att vårdcentralen bedriver en mer avancerad vård
15. Digitala patientmöten i kombination med fysiska besök
16. Annat, vänligen specificera
17. Vet ej

96% av läkarna som arbetar inom primärvården angav ”Rimlig arbetsbelastning”.

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Läkare genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 19–22 oktober 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.

Alla vinner på en mer nära och effektiv vård

Torun Hall och Louise Hamark hos Region Uppsala. Foto: Dan Pettersson / DP-Bild
Torun Hall och Louise Hamark hos Region Uppsala. Foto: Dan Pettersson / DP-Bild
Svensk hälso- och sjukvård står inför ett paradigmskifte där vården ska flytta ut från sjukhusen, närmare befolkningen.
– En mer nära och tillgänglig vård gynnar hela samhället men de stora vinnarna är patienterna, säger Torun Hall, förvaltningsdirektör, Nära vård och hälsa.

Uppsala är en region som ligger långt fram när det kommer till att anta framtidens utmaningar, inte minst inom primärvården.
– Vården i Sverige har traditionellt sett varit väldigt sjukhustung. Nu står vi inför en rad nya utmaningar som innebär att resurserna inte kommer att räcka för att klara framtidens behov. Genom att flytta ut så mycket som möjligt till den nära vården kan vi skapa en tillgänglig, mer nära vård som även består av kontinuitet, säger Torun Hall.
Själv har hon ett långt förflutet som läkare, varav 25 år som specialist i allmänmedicin.
– Jag har sedan slutet av 1990-talet arbetat som chef på olika nivåer inom primärvården och har parallellt, fram till för två år sedan, även varit kliniskt verksam. Just nu ligger allt fokus på att utveckla verksamheten med utgångspunkt från Göran Stiernstedts utredning ”Effektiv vård”.
Även Louise Hamark, distriktsläkare och verksamhetschef vid Eriksbergs vårdcentral, brinner för att utveckla primärvården.
– Sedan en tid tillbaka delar jag min tid mellan arbete på vårdcentralen och uppdraget som projektledare för ett delprojekt inom Region Uppsalas vision ”Effektiv och Nära vård 2030”. Den stora målbilden är att vården ska bli mer behovsstyrd och finnas nära befolkningen. Mitt projekt som handlar om att bilda vårdcentrum med fokus på nära vård är en viktig del av detta.

Ett steg i taget
En annan viktig del av visionen är akademiska vårdcentraler som ska knyta samman klinisk forskning, utveckling och utbildning med vardagen på vårdcentralerna.
– De akademiska vårdcentralerna är ett samarbete med Uppsala universitet som nyligen anställt två kliniska lektorer i verksamheten. Först ut är Samariterhemmets och Eriksbergs vårdcentraler, berättar Torun.
”Effektiv och Nära vård 2030” innebär i stort att befolkningen ska komma till primärvården med det mesta. Därför, menar Torun, är det viktigt att ta ett steg i taget.
– Vi bygger bron medan vi går på den och måste vara beredda på omtag och förändringar längs vägen. Viktigt är också att vi parallellt med framdriften av den nya organisationen arbetar med att förbättra arbetsmiljön för medarbetarna och att detta görs i dialog med verksamheten.
Den pågående förändringen ser hon som ett spännande paradigmskifte inom svensk hälso- och sjukvård.
– Jag hoppas verkligen att dagens distriktsläkare kommer att axla ledande positioner i morgondagens Nära vård, avslutar Torun.

Vi söker distriktsläkare till våra vårdcentraler. Läs mer och ansök här!

Nära vård och hälsa
I framtiden behöver vi anpassa hälso- och sjukvården efter nya behov och utmaningar. Hälso- och sjukvården ska komma närmare patienter och invånare i Uppsala län, både relationellt, fysiskt och digitalt. Primärvården stärks i hela länet och satsningen Effektiv och Nära vård 2030 skapar många spännande karriärmöjligheter för såväl ST-läkare som färdiga specialister i allmänmedicin.
www.regionuppsala.se

Utökat uppdrag ställer nya krav på primärvården

Maria Ahlmark, biträdande primärvårdschef i Stockholms läns sjukvårdsområde. Foto: SLSO
Maria Ahlmark, biträdande primärvårdschef i Stockholms läns sjukvårdsområde. Foto: SLSO
För att primärvården ska klara av sitt framtida utökade uppdrag och för att visionen om en nära vård ska kunna bli verklighet krävs bland annat ett nationellt utformat uppdrag, fler handledare och reglerad samverkan över vårdgivargränserna.

Annika Larsson, allmänspecialist på Kåge och Moröbacke Hälsocentraler i Skellefteå och tf. ordförande i SFAM. Foto: Roger Larsson
Annika Larsson, allmänspecialist på Kåge och Moröbacke Hälsocentraler i Skellefteå och tf. ordförande i SFAM. Foto: Roger Larsson
En viktig förutsättning för att primärvården ska klara av sitt ut­ökade uppdrag är en tydligt avgränsad patientlista för samtliga allmänläkare. Det exakta antalet patienter per läkare kan variera något, men för att läkarna ska kunna vara spindeln i nätet för patienten krävs en rimlig begränsning, säger Annika Larsson, allmänspecialist på Kåge och Moröbacke Hälsocentraler i Skellefteå och tf. ordförande i SFAM, Sveriges Förening för Allmänmedicin.
Hon betonar vikten av att först säkerställa kompetensförsörjningen genom att se till att det finns tillräckligt många allmänspecialister i primärvården innan man utökar uppdraget.

Fortbildning och handledare
– Tid och utrymme för fortbildning är också viktigt. Primärvårdsläkare har historiskt sett ofta fått minst andel fortbildning jämfört med andra läkare. Fortbildningen bör inte enbart bestå av traditionella kurser, även kollegial fortbildning är betydelsefull, säger Annika Larsson.
När antalet utbildningsläkare i primärvården ökar växer också behovet av handledare. Många seniora läkare som kan agera handledare närmar sig pensionsåldern. I framtiden tror Annika Larsson att i princip samtliga allmänspecialister kommer att behöva vara handledare.
– De behöver värderas högre och få resurser, utbildning och ersättning för sitt uppdrag. För att tillgodose behovet av handledare räcker det inte att förlita sig på eldsjälar. Kärnkompetensen i framtidens primärvård är allmänspecialister och distriktssköterskor, säger hon.

Nationellt utformat uppdrag
– Ett nationellt utformat uppdrag kommer att stärka möjligheten för att primärvården ska kunna förhålla sig till förändringsprocessens komplexitet, men också för att säkerställa de ekonomiska och personella resurser som krävs, säger Maria Ahlmark, biträdande primärvårdschef i Stockholms läns sjukvårds­område.
Specialistläkare i allmänmedicin kommer även fortsättningsvis utgöra en viktig bas i primärvårdens kompetensförsörjning. Maria Ahlmark tror att även andra typer av specialistläkare, exempelvis psykiatriker, kommer att behövas på konsultbasis.

Omställning tar tid
Hon betonar att primärvårdens omställning till ett utökat uppdrag behöver ta tid. Omställningen har dock redan börjat och kommer att förstärkas i samband med att resultatet av den pågående regeringsutredningen slutligen presenteras 2020.
– Nu blir patienter i alltför hög utsträckning bollade mellan vårdgivare. I framtidens primärvård behövs därför en reglerad samverkan mellan kommuner, sjukhusvård och primärvård. För att attrahera läkare i framtiden behöver primärvården också integrera forskning som en mer naturlig del av verksamheten, säger Maria Ahlmark.

Sveriges största mötesplats för specialister i allmänmedicin

Delar av SFAM:s styrelse Södra Älvsborg och arrangörer, från vänster: Eva De Fine Licht, Märit Löfgren, Nikos Georgiannos och Christina Vestlund. Foto: Eva Almqvist
Delar av SFAM:s styrelse Södra Älvsborg och arrangörer, från vänster: Eva De Fine Licht, Märit Löfgren, Nikos Georgiannos och Christina Vestlund. Foto: Eva Almqvist
Den 8–10 maj 2019 arrangeras Svensk allmänmedicinsk kongress i Borås. SFAM, professionsföreningen för specialistläkare i allmänmedicin, är arrangörer. Under tre intensiva dagar arrangeras en mängd aktiviteter på temat interaktion och framtidens nära vård.

Kongressens tema interaktion föddes ur en önskan om en framtida vårdorganisation där primärvård och högspecialiserad vård verkar tillsammans för att möjliggöra sömlös vård genom gränsöverskridande samverkan och optimalt resursutnyttjande. Sjukvården står inför stora förändringar. Vi bjuder in till konstruktiv diskussion om primärvårdens roll i ett framtida vårdsystem, säger Märit Löfgren, ST-läkare i allmänmedicin och ordförande för SFAM Södra Älvsborg.
– På SFAM 2019 arrangeras ett stort antal seminarier. Programmet är ännu inte helt klart, men på kongressen föreläser bland annat Roger Neighbour om vikten av självkännedom bland läkare samt forskaren Theo Verheij, som talar om hur man kan hantera osäkerheter kopplat till vanliga infektioner i primärvården, säger Christina Vestlund, specialist i allmänmedicin och studierektor för ST-läkare i Södra Älvsborg.

Framtidens nära vård
På kongressen finns även en utställaryta med utställare av allmänmedicinsk relevans. Här kommer bland annat SFAM att ha en monter där man informerar om sin verksamhet.
– Regeringens utredare på temat god och nära vård, Anna Nergårdh, kommer till kongressen, liksom representanter för Västra Götalandsregionen. Vi kommer bland annat att arrangera en workshop med fokus på hur utredningsresultaten kan tillämpas i praktiken, säger Eva De Fine Licht, specialist i allmänmedicin, studierektor för AT-läkare i Alingsås och studierektor för ST-läkare i Södra Älvsborg.

Unik mötesplats
– På kongressen arrangeras seminarier kring utbildning, forskning och miljö. Vi kommer även att diskutera den nya läkarutbildningen som är ute på remiss samt behovet av att koppla forskning till vår dagliga verksamhet. Kongressen är en fantastisk möjlighet att vara med och diskutera hur vi vill att framtiden ska se ut, både för oss specialistläkare och för våra patienter, säger Nikos Georgiannos, specialist i allmänmedicin.

Kvalitet och stöttande ledning hos Capio

Anna Svedenhov, ST-läkare i allmänmedicin och Linda Sundelöf, Allmänläkare på Capio Citykliniken Söder i Helsingborg. Foto: Lars Jansson
Anna Svedenhov, ST-läkare i allmänmedicin och Linda Sundelöf, Allmänläkare på Capio Citykliniken Söder i Helsingborg. Foto: Lars Jansson
Snabba beslutsvägar, stöttande ledning och möjlighet att utvecklas både professionellt och privat. På Capio Närsjukvård får du som är läkare en rad spännande karriärvägar och ett arbete med tydligt fokus på kvalitet.

Anna Svedenhov är inne på sitt tredje år som ST-läkare i allmänmedicin på Capio Citykliniken Söder i Helsingborg. Hon tjänstgjorde där redan under sin AT och trivdes så bra att hon valde att söka sig tillbaka när det var dags för specialisttjänstgöring.
– På Capio Citykliniken Söder blir man sedd och hörd, oavsett var i karriären man befinner sig. Det är ett väldigt bra arbetsklimat och man får gehör för sina synpunkter. Här har jag verkligen utvecklats, säger hon.
Ett kvitto på det är att vårdcentralen genomgående fick högsta poäng i samtliga moment i den senaste SPUR-granskningen, som utförs av externa studierektorer.
Allmänläkaren Linda Sundelöf, som är Annas handledare, instämmer. Hon gjorde sin AT på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm och fick ett mycket bra intryck av Capio som vårdgivare. När Linda senare flyttade till Helsingborg som färdig specialist fick hon möjlighet att börja på Capio City­kliniken Söder och hon har nu arbetat där i fyra år. Hon lyfter fram vårdcentralens utvecklingsteam som ett exempel på arbetsgivarens lyhördhet för nya idéer och lyssnande inställning till medarbetarna.
– Utvecklingsteamet är ett tvärprofessionellt forum, där vi möts och bollar idéer om hur vi kan jobba på bästa sätt. Vi prövar och utvärderar nya arbetsmetoder och det är ett bra exempel på hur man på Capio kan bedriva förändringsarbete underifrån, säger hon.

Fokus på kvalitet
Båda lyfter även fram Capios starka fokus på kvalitet i det kliniska arbetet, där det finns ett välstrukturerat och systematiskt uppföljningsarbete för att mäta att verksamheten når de högt ställda kvalitetsmålen.
– Jag upplever att det finns en stor skillnad jämfört med andra vårdgivare. Vi ser tydligt att vi lyckas upprätthålla en hög kvalitet och är stolta över vårt arbete, säger Linda.
För Linda och Anna var en viktig drivkraft för att välja allmänmedicin att få arbeta med hela patienten, genom livets alla skeden. En annan var möjligheten till mer regelbundna arbetstider. På Capio finns förståelse för vikten av att hitta en balans mellan privatlivet och karriären, menar de. Anna har kunnat kombinera ett utmanande arbete med elitsatsning på padeltennis och i fjol blev hon Svensk Mästare.
– Här främjar man verkligen medarbetarnas intressen, inte minst när det gäller sport och friskvård. Det betyder enormt mycket och gör att det är väldigt lätt att trivas.

För mer information om våra lediga jobb, klicka här

Capio Närsjukvård
Capio Närsjukvård är ett affärsområde inom Capio-koncernen som är ett av Europas ledande hälso- och sjukvårdsföretag. Capio Närsjukvård erbjuder primärvård med vårdcentraler, specialistmottagningar, barnavårdscentraler, barnmorskemottagningar och rehabmottagningar och har idag 104 mottagningar från Umeå i norr till Malmö i söder.

Capio Närsjukvård AB
Kalle Sandberg, Rekryteringsansvarig
Mobil: 0766-313 906
E-post: kalle.sandberg@capio.se
www.capio.se


Glesbygdsdoktor – allmänmedicin med extra allt

– Att jobba med glesbygdsmedicin är som att vara allmänläkare med extra allt. Det mesta är vardagsvård men när det mer ovanliga inträffar måste vi kunna agera, och det gör vi, säger läkaren Alexandra Wermelin som gör sin ST på sjukstugan i Storuman.

Alexandra Wermelin, ST-läkare på sjukstugan i Storuman.
Alexandra Wermelin, ST-läkare på sjukstugan i Storuman.
Alexandra Wermelin läste till läkare i Umeå och hade redan från början siktet inställt på glesbygdsmedicin.
– Jag tycker om allt som hör till läkaryrket och då passar allmänmedicin och inte minst glesbygdsmedicin bra, så det var ett enkelt val för mig. Dessutom är jag född och uppvuxen i Sorsele, stortrivs i dessa trakter och alltid varit inställd på att återvända till hembygden efter avslutade studier.
Sedan ett år tillbaka arbetar Alexandra som ST-läkare på Storumans sjukstuga.
– I grund och botten sysslar jag med allmänmedicin, snuvor, sjukskrivningar och vardagliga åkommor som förekommer på en vårdcentral. Det som skiljer är avståndet till närmaste sjukhus, vilket innebär att du som läkare får tänka lite bredare än annars. Jag upplever att vi utreder mer hos oss, jämfört med andra vårdcentraler. Vi har också mer utrustning än genomsnittet och mer akutverksamhet. Sjukstugan är första instans för alla åkommor och sjukdomsfall, plus att vi har vårdavdelning och jourverksamhet dygnet runt under årets alla dagar.

Kreativa lösningar
Storumans sjukstuga täcker ett stort område och var i samarbete med Glesbygdsmedicinskt centrum tidigt ute med att utveckla telemedicinska lösningar som svar på glesbygdens utmaningar.
– Den mest användbara tekniken är uppkopplingar till de akutrum som finns i Tärnaby, Sorsele och Malå. Sedan har vi videokonferenser som naturliga inslag i verksamheten.
Men hur är det då med det romantiska skimret kring glesbygdsdoktorer och deras umbäranden? Är det en mer spännande specialitet än andra?
– Jag har inte förlöst någon på snöskoter, om det är det du menar, säger Alexandra och skrattar gott. Vi brukar ta hand om en förlossning per år ungefär, och hittills under ordnade former. För en glesbygdsdoktor handlar det mesta om vardagsmedicin men när det onormala inträffar måste vi kunna agera, och det gör vi.

I Södra Hälsingland satsar man på sina ST-läkare

Karl Wallander, ST-läkare på Edsbyns hälsocentral. Foto: Johan Löf
Karl Wallander, ST-läkare på Edsbyns hälsocentral. Foto: Johan Löf
Primärvården valde Karl för att han ville jobba med alla sorters patienter och med ett helhetsperspektiv. Och att göra ST i Södra Hälsingland blev en fullträff.
– Det är enormt professionellt och välstrukturerat. Som ST-läkare här känner man sig verkligen prioriterad, säger han.

Karl Wallander är inne på sista etappen av sin specialisttjänstgöring på Edsbyns hälsocentral och blir färdig specialist i allmänmedicin om nio månader. Han fick upp ögonen för allmänmedicin när han gjorde AT och det är ett val han aldrig har ångrat.
– Jag tyckte att många specialiteter var intressanta och roliga, men allmänmedicin var det som verkligen stack ut och som jag kände att jag brann för. Jag gillar att man får ta ett helhetsansvar för sina patienter och följa dem genom livets olika skeden. Det är otroligt omväxlande: ena stunden kan jag ha samtal med en patient som lider av depression för att i nästa sy ett sår eller ta hand om en patient med hjärtsvikt, säger han.

Blev positivt bemött
Eftersom Karl har rötter i Edsbyn tog han kontakt med hälsocentralen där när det var dags att söka ST. Han fick ett väldigt positivt bemötande och erbjöds ST direkt.
– Jag har lärt mig enormt mycket. Här får man snabbt ta eget ansvar, men har tryggheten av fasta strukturer och starka team som jobbar över professionsgränserna. Som läkare har man stor hjälp av de andra i teamet och kan fokusera tydligt på sin läkarroll. Bland annat har vi flera sjuksköterskeledda mottagningar som fungerar väldigt bra. Vi har också ett mycket gott samarbete med kommunen och driver exempelvis ett projekt tillsammans för att minska övervikt och fetma hos barn, berättar Karl.
Han vill särskilt framhålla att ST-utbildningen är mycket väl utbyggd, med engagerade handledare och studierektorer, intressanta ST-dagar och att man i möjligaste mån får gehör för specialintressen som man vill fördjupa sig i. Själv har Karl gått en kurs i ultraljud.
– Det är flexibelt och man ser ST-läkarna som en viktig resurs som man värnar om. Sedan gillar jag att man tänker fritt, har korta beslutsvägar och låga trösklar när det gäller att samarbeta och hjälpa varandra. Vi har också en rimlig arbetsbörda.
För Karl är även närheten till naturen och möjligheten att leva ett aktivt liv på fritiden viktiga.
– Vi har en fantastisk natur och ett brett utbud av kultur. Det händer mycket här i Södra Hälsingland.

Primärvården i Södra Hälsingland
Primärvården i Södra Hälsingland tillhör Region Gävleborg och består av hälsocentralerna i Alfta, Arbrå, Baldersnäs, Edsbyn, Kilafors, Linden och Söderhamn. Den kännetecknas av utvecklingsarbete, alternativa arbetssätt, att personalens förslag tas tillvara samt teamarbete, där alla kompetenser är viktiga. Vi har bland annat ett intressant hjärtsviktsprojekt tillsammans med kardiolog, och flera olika andra processer där vi jobbar med förskrivningsmönster för antibiotika och beroendeframkallande läkemedel. Andra exempel är diabetesflöden, öppen fysioterapimottagning, projekt där fysioterapeuter skriver röntgenremisser.
Här finns mycket att upptäcka.
Varmt välkommen till oss.

Kontakta oss gärna för mer information:
Primärvården i Södra Hälsingland
Verksamhetschef Jörgen Tranevik
Tel: 070-600 31 56
E-post: jorgen.tranevik@regiongavleborg.se
www.regiongavleborg.se

Avonova tar nya grepp inom företagshälsa

Eva-Karin Boström, medicinskt ansvarig läkare i nya region Väst, företagsläkare i Göteborg och Avonovas Studierektor. Foto: Martin Frick
Eva-Karin Boström, medicinskt ansvarig läkare i nya region Väst, företagsläkare i Göteborg och Avonovas Studierektor. Foto: Martin Frick
Innebörden av en yrkeskarriär inom företagshälsa är för läkare relativt okänd. De som provar på uttrycker ofta hur omväxlande och intressant specialiteten är. Det finns ett nytänk på Avonova. Satsningen på tilläggspecialiteten arbetsmedicin och nya kollegor leder till en positiv spiral, då fler upptäcker möjligheten till personlig utveckling och en bra arbetssituation.

Det ligger i linje med Avonovas vision att ligga i framkant när gäller att erbjuda rätt kompetens och därför jobbar företaget strategiskt för att säkra sin kompetensförsörjning av läkare.
– Vi strävar efter att öka antalet anställda specialister i företagshälsovård, arbetsmedicin eller arbets- och miljömedicin. Eftersom företagsläkarutbildningen är nedlagd och ingen godkänns enligt det gamla systemet sedan årsskiftet 2013 satsar vi på att utbilda i den nya tilläggsspecialiteten arbetsmedicin, berättar Eva-Karin Boström, medicinskt ansvarig läkare i nya region Väst jämte uppdraget som företagsläkare i Göteborg samt Avonovas Studierektor.

Vill öka kunskapen om läkarens roll
Eva-Karins roll omfattar bland annat att utgöra en organisatorisk stödfunktion och där samverka med koncernledning, medicinskt ledningsansvarig läkare, verksamhetschefer, delegerade verksamhetschefer, handledare och ST-läkare ute i organisationen. Hon har tagit fram ett introduktionsprogram för ST-läkarna och har regelbunden dialog med de som redan finns i organisationen samt stöttar samarbetspartner och deras ST-läkare. Hon är också inblandad i Avonovas läkarrekrytering.
– Jag samordnar interna resurser så att det finns tillgänglighet till handledning samt de roller som krävs för att vi ska vara en godkänd utbildningsplats. Vi jobbar med målsättningen att öka kunskapen om läkarens roll inom företagshälsan så att fler lockas till branschen och därmed blir nyfikna på en anställning hos oss på Avonova.

En positiv spiral
Tyvärr är kunskapen om professionen fortfarande mycket bristfällig hos läkarstudenter, legitimerade läkare och andra specialister, men vid samtal blir många intresserade av att få höra mer. Den viktigaste målgruppen är läkare som är specialister i allmänmedicin.
– Vi behöver bli bättre på att nå ut. Vi ser redan hur enstaka rekryteringar kan leda till en positiv spiral. Två entusiastiska kollegor i Borås har redan gjort att vi rekryterat fler. I Göteborg, Stockholm och Visby ser vi en mycket positiv utveckling. Vi har alla med oss olika erfarenheter som leder till utveckling, och tillsammans kan vi skapa ny energi i yrkeskåren.

Avonova
Inom Avonova arbetar vi mångsidigt i vår dialog med våra kunder. Vi stöttar i att utveckla den systematiska förmågan för att skapa optimala förutsättningar för att medarbetare och organisationer ska hålla längre. Genom att göra rätt saker varje dag alstras framåtriktad kraft och energi. Med egna enheter på cirka 120 orter och drygt 650 duktiga medarbetare är Avonova en rikstäckande leverantör av hälsotjänster och en av Sveriges ledande aktörer inom företagshälsa och utbildning.
Välkommen till Avonova!
www.avonova.se

Utvecklas och väx på Capio

Capio
Anna Svedenhov, ST-läkare i allmänmedicin och Linda Sundelöf, Allmänläkare på Capio Citykliniken Söder i Helsingborg. Foto: Lars Jansson

Snabba beslutsvägar, stöttande ledning och möjlighet att utvecklas både professionellt och privat. På Capio Närsjukvård får du som är läkare en rad spännande karriärvägar och ett arbete med tydligt fokus på kvalitet.

Anna Svedenhov är inne på sitt tredje år som ST-läkare i allmänmedicin på Capio Citykliniken Söder i Helsingborg. Hon tjänstgjorde där redan under sin AT och trivdes så bra att hon valde att söka sig tillbaka när det var dags för specialisttjänstgöring.

– På Capio Citykliniken Söder blir man sedd och hörd, oavsett var i karriären man befinner sig. Det är ett väldigt bra arbetsklimat och man får gehör för sina synpunkter. Här har jag verkligen utvecklats, säger hon.
Ett kvitto på det är att vårdcentralen genomgående fick högsta poäng i samtliga moment i den senaste SPURgranskningen, som utförs av externa studierektorer.
Allmänläkaren Linda Sundelöf, som är Annas handledare, instämmer. Hon gjorde sin AT på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm och fick ett mycket bra intryck av Capio som vårdgivare. När Linda senare flyttade till Helsingborg som färdig specialist fick hon möjlighet att börja på Capio Citykliniken Söder och hon har nu arbetat där i fyra år. Hon lyfter fram vårdcentralens utvecklingsteam som ett exempel på arbetsgivarens lyhördhet för nya idéer och lyssnande inställning till medarbetarna.
– Utvecklingsteamet är ett tvärprofessionellt forum, där vi möts och bollar idéer för hur vi kan jobba på bästa sätt. Vi prövar och utvärderar nya arbetsmetoder och det är ett bra exempel på hur man på Capio kan bedriva förändringsarbete underifrån, säger hon.

Fokus på kvalitet
Båda lyfter även fram Capios starka fokus på kvalitet i det kliniska arbetet, där det finns ett välstrukturerat och systematiskt uppföljningsarbete för att mäta att verksamheten når de högt ställda kvalitetsmålen.
– Jag upplever att det finns en stor skillnad jämfört med andra vårdgivare. Vi ser tydligt att vi lyckas upprätthålla en hög kvalitet och är stolta över vårt arbete, säger Linda.
För Linda och Anna var en viktig drivkraft för att välja allmänmedicin att få arbeta med hela patienten, genom livets alla skeden. En annan var möjligheten till mer regelbundna arbetstider. På Capio finns förståelse för vikten av att hitta en balans mellan privatlivet och karriären, menar de. Anna har kunnat kombinera ett utmanande arbete med elitsatsning på padeltennis och i fjol blev hon Svensk Mästare.
– Här främjar man verkligen medarbetarnas intressen, inte minst när det gäller sport och friskvård. Det betyder enormt mycket och gör att det är väldigt lätt att trivas.

Capio Närsjukvård
Capio-koncernen är ett av Europas ledande hälso- och sjukvårdsföretag. I Sverige finns Capios vårdenheter i stora delar av landet från Umeå i norr till Malmö i söder. Verksamheterna finns på flera nivåer i vårdkedjan från akutsjukhus, närsjukhus och specialistkliniker till vårdcentraler och specialistmottagningar i primärvården.

Capio Närsjukvård AB
HR-chef
Cecilia Friis
Tel: 0733-842 740
cecilia.friis@capio.se
www.capio.se