Etikettarkiv: Digitala lösningar

Vård på distans har självklar roll i nära vård

Peter Berggren, chef för Glesbygdsmedicinskt centrum och närsjukvårdschef i Södra Lappland. Foto: Malin Grönborg
Peter Berggren, chef för Glesbygdsmedicinskt centrum och närsjukvårdschef i Södra Lappland. Foto: Malin Grönborg
Digital vård på distans fyller en nyckelfunktion i den nära vården. Sensorer som gör det möjligt för exempelvis kroniskt sjuka patienter att själva följa och övervaka sin hälsa är ett exempel på en lösning som kan göra stor skillnad för såväl patient som sjukvård.

– Utvecklingen av den nära vården är otroligt viktig, den kommer att styra utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård. Den goda och nära vården kommer att genomsyra det utvecklingsarbete som bedrivs ute i regionerna under de kommande åren, säger Peter Berggren, chef för Glesbygdsmedicinskt centrum och närsjukvårdschef i Södra Lappland.

Tålamod och envishet
Han betraktar tålamod och envishet som de två mest avgörande egenskaperna för att omställningen till en nära vård ska kunna förverkligas.
– Det krävs en medvetenhet om hur framtidens patientdemografi kommer att se ut. Den utgör grunden till en ökad insikt om vad som krävs för att bemanna och använda våra resurser rätt i den nära vården. Samverkan är att nyckelord. Kommuner och regioner måste sätta sig ner och fundera kring hur framtidens vård behöver designas för att svara mot behoven, säger Peter Berggren.

Deras viktigaste uppgift är att skapa digitala vårdlösningar som matchar den nära vårdens arbetssätt och vårdprocesser

Han betonar vikten av att digital expertis ansluter redan på planeringsstadiet för den nära vården. Deras viktigaste uppgift är att skapa digitala vårdlösningar som matchar den nära vårdens arbetssätt och vårdprocesser.
– Glesbygdsmedicinskt centrum har nyligen kartlagt 24 digitala lösningar för vård och omsorg från samtliga nordiska länder. Peter Berggren liknar det vid ett smörgåsbord för regioner som vill ta del av digitala vårdlösningar som möter deras behov.

Framgångsrika nordiska exempel
– Ett exempel på en digital lösning som kan göra verklig nytta finns i Norge, där man tillämpar ett strukturerat system för nationell implementering av distansvårdslösningar. Det kan användas även i Sverige framöver. Ytterligare goda exempel finns i Norge, där man utrustat dementa med GPS, vilket gör att de kan röra sig på egen hand utomhus i ett begränsat område. I Danmark genomfördes även ett framgångsrikt projekt där man kopplade upp gravida med en riskgraviditet till sjukhuset, vilket ökade patienternas trygghet och minskade antalet akuta besök, säger han.

Digital vård på distans värdefull kontaktväg

Foto: Johan Garsten / Karolinska Universitetssjukhuset
Foto: Johan Garsten / Karolinska Universitetssjukhuset
Hälften av läkarna anser digital vård på distans ska vara en naturlig kontaktväg till sjukvården. De anser att den digitala vården på distans ska vara integrerad del av vanlig primärvård och sjukhusvård och som komplement till den fysiska sjukvården.

Läkarna som anser att digital vård på distans ska vara en naturlig kontaktväg till sjukvården fick följdfrågan ”Hur ska den digitala vården på distans utformas för att vara så resurseffektiv och jämlik som möjligt?”

Integrerad del av sjukvården
Den digitala vården kan inte ersätta riktiga möten mellan patient och vårdpersonal anser många. Den skulle kunna fungera som en integrerad del av vanlig mottagning inom primärvård och sjukhusvård.
Det bör finnas begränsningar i möjligheten att få recept och sjukskrivningar. En fördel är att patienter kan boka tid och få enkla råd digitalt istället för att sitta i telefonkö.
I glesbygd kan den digitala vården också vara ett värdefullt komplement och ge en ökad trygghet då patienten enkelt skulle kunna få kontakt med sin läkare eller sjuksköterska.
Många anser att den digitala vården ska vara länkad till patientens vårdcentral. Det ska inte vara ett separat nätföretag som tar resurser från den vanliga vården.

Enkel och tillgänglig lösning
En förutsättning för att få en bra digital vård är att den tekniska lösningen är säker och att man värnar om patientens integritet. Den ska vara enkel och tillgänglig för patienten. Vårdgivarna ska få krav att ge digital vård utifrån bestämda digitala plattformar. Ersättningsmodellerna måste bli enhetliga.
Man menar också att det krävs vetenskaplig utvärdering av vad som är kostnadseffektivt vid digital vård. Det behövs också läkare som är vana att jobba digitalt.

Kontinuerlig kontakt
Den digitala vården kan användas på olika sätt menar man. Svårt sjuka patienter som har en kontinuerlig kontakt med sitt sjukvårdsteam kan ha hjälp av en chattfunktion eller videolänk. Man kan även ha en sjuksköterska i hemmet och ha digital kontakt med läkaren.

Förberedelse – uppföljning
En första digital kontakt kan användas initialt, så att både patient och läkare kan förbereda sig inför det första fysiska mötet. Detta kan spara tid och kännas tryggt både för patient och för vårdgivare.
Uppföljningar av läkarbesök kan även de göras digitalt, som ett alternativ till telefonuppföljningar. Den digitala vården kan slutligen också avlasta sjukvårdsupplysningen, men det är då viktigt att det alltid är en sjuksköterska som avgör om patienten ska träffa läkare.
”Som komplement har digital vård på distans sin plats i framtidens samhällsfinansierade vård.”

Anser du att digital vård på distans ska vara en naturlig kontaktväg till sjukvården?
Hur ska digital vård på distans utformas?
1. Vara en integrerad del av vanlig primärvård och sjukhusvård
2. Tidsbokning, rådgivning och uppföljning
3. Säker, enkel och tillgänglig lösning
4. Enhetliga ersättningsmodeller
5. Vetenskaplig utvärdering
6. Kontinuerlig kontakt för svårt sjuka patienter
7. Som förberedelse inför och uppföljning efter läkarbesök
Om undersökningen
Framtidens Karriär – Läkare genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 19–22 oktober 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.

SLSO:s digitala pilotsatsningar uppskattas av patienter och läkare

Ulrika Lindman, verksamhetschef och distriktsläkare på Djursholms husläkarmottagning. Foto: Gonzalo Irigoyen
Ulrika Lindman, verksamhetschef och distriktsläkare på Djursholms husläkarmottagning. Foto: Gonzalo Irigoyen
Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO, genomför ett pilotprojekt där de integrerar olika digitala lösningar i den ordinarie primärvårdsverksamheten runtom i länet. Djursholms husläkarmottagning och Råsunda vårdcentral är två av SLSO:s pilotanläggningar.

– Vi ingår i en pilot för ”Alltid öppet”, en app som patienter kan använda dygnet runt för att själva boka videobesök och fysiska besök hos läkare, sjuksköterska, psykolog eller kurator. Vi gör även digitala läkarbesök, där patienten genomför ett videomöte med läkaren istället för att fysiskt infinna sig på husläkarmottagningen. Videomötena används både för nybesök och uppföljning av befintliga patienter, säger Ulrika Lindman, verksamhetschef och distriktsläkare på Djursholms husläkarmottagning.
Hon ingår i den processgrupp som löpande utvärderar och bidrar till att utveckla de digitala tjänsterna inom SLSO. Hon och övriga läkare på Djursholms husläkarmottagning är därmed i allra högsta grad delaktiga i utvecklingen och integreringen av de digitala lösningar som på sikt kan komma att användas i hela primärvården inom SLSO.

Positivt gensvar från patienterna
– Vi upplever många fördelar med de digitala lösningarna, både för oss och för patienterna. Både appen och videomötena har enkelt kunna integreras i vår ordinarie verksamhet, och de gör att vi kan erbjuda patienten en ökad tillgänglighet och fler kontaktvägar till oss, säger Ulrika Lindman.
Gensvaret från patienternas sida har överlag varit positivt, många uppskattar att inte behöva komma till vårdcentralen för att exempelvis få ett sjukintyg i samband med influensa eller att kunna genomföra ett uppföljningsbesök på husläkarmottagningen även när de är på resande fot.
– Jag upplever också att patientmöten via video är mer distinkta och ofta resulterar i ett mer effektivt och fokuserat möte mellan patient och läkare, vilket spar tid för både patienten och oss. På sikt är målsättningen att patienten ska kunna triagera sig själv genom att besvara ett antal inledande frågor om sin hälsostatus. Det är roligt att vara en pilotenhet och att få vara med och utveckla framtidens digitala lösningar som på sikt kanske kan användas i hela regionens primärvård, säger Ulrika Lindman.

En bild säger mer än tusen ord
Även Råsunda vårdcentral i Solna använder appen Alltid öppet samt videomöten mellan läkare och patient.
– Jag betraktar digitala verktyg som ett viktigt och efterfrågat komplement till vår övriga verksamhet. Många patienter efterfrågar videomöten, så mina tider bokas ofta väldigt snabbt. Då en bild säger mer än tusen ord, ger ett videomöte oss läkare ett fullständigare bedömningsunderlag än telefonsamtal med patienten. Patientsäkerheten stärks eftersom jag kan se patientens ansikte och patienten har dessutom loggat in säkert via Bank-ID, säger Nemrud Büyükkaya, distriktsläkare och medicinskt ansvarig läkare på Råsunda vårdcentral.
Han har varit engagerad i SLSO:s digitala utveckling sedan starten och är bland annat med i den processgrupp med sjukvårdspersonal och patienter som tillsammans utvecklat appen Alltid öppet.
– Fördelarna med digitala verktyg i primärvården är många, det är därför självklart för mig att engagera mig i dess utveckling. Patientmötena blir fokuserade och patienten spar tid och kan möta oss via videolänk i sitt hem, på arbetsplatsen eller helt enkelt där de befinner sig för tillfället. Det känns bra att vara med och utveckla digitala verktyg som kan bidra till en ökad tillgänglighet och minskade väntetider för patienterna. Jag vill gärna vara delaktig i utvecklingen av fler digitala verktyg framöver, det är positivt att SLSO involverar vårdpersonal i utvecklingsarbetet redan från start, säger Nemrud Büyükkaya.
Han trivs mycket bra med sitt arbete som distriktsläkare. Det ger honom möjlighet att följa patienter över tid, möta många olika typer av patienter i olika åldrar och arbeta utifrån ett medicinskt helhetsperspektiv som inkluderar hela kroppen.
– Jag anser att videomöten passar i princip alla typer av patienter, i synnerhet de som har psykosociala besvär eller av olika anledningar har svårt att ta sig till vårdcentralen. Patienter som behöver en somatisk undersökning kallas dock till ett fysiskt möte, säger Nemrud Büyükkaya.

Nemrud Büyükkaya, distrikts­läkare och medicinskt ansvarig läkare på Råsunda vårdcentral i Solna.
Nemrud Büyükkaya, distrikts­läkare och medicinskt ansvarig läkare på Råsunda vårdcentral i Solna.
Primärvården SLSO
SLSO bedriver primärvård genom vårdcentraler och husläkarmottagningar i hela Stockholms läns landsting. Vårdcentralerna och husläkarmottagningarna erbjuder olika former av medicinsk behandling, rehabilitering, omvårdnad och förebyggande hälsovård. SLSO har också akademiska vårdcentraler som bedriver forskning och utbildning i syfte att höja vårdens kvalitet.
www.slso.sll.se