Etikettarkiv: Digitalisering

Hög digitaliseringstakt även efter pandemin

Sara Lewerentz, digitaliserings- och teknikdirektör i Region Västerbotten. Foto: Jan Alfredson

Hälso- och sjukvårdens digitaliseringstakt har ökat avsevärt under coronapandemin. Många vittnar om att digitaliseringen gått lättare att genomföra och att intresset för innovativa digitala lösningar varit stort från såväl professionen som patienterna.

För att maximera nyttan av de stora digitaliseringskliv som tagits under pandemin gäller det att hålla en fortsatt hög förändringstakt och tillvarata förändringskraften i den snabba utveckling som skett.
– Coronapandemin har verkligen accelererat hälso- och sjukvårdens digitaliseringsutveckling. I Region Västerbotten har digitaliseringen kunnat fortlöpa betydligt snabbare och smidigare, vilket förstås drivits av behovet av att minska antalet fysiska kontakter och därmed minimera smittspridningen, säger Sara Lewerentz, digitaliserings- och teknikdirektör i Region Västerbotten.
– Steget från att diskutera digitala lösningar till att implementera dem har förkortats. Vi ser en snabb ökning av olika typer av självbetjäningslösningar för patienter och informationslösningar för såväl patienter som vårdpersonal. De utvecklingskliv som regionerna tagit under ett drygt år av pandemi motsvarar flera års digitaliseringsutveckling vid ett normaltillstånd, säger Patric Nilson, affärsområdesansvarig för specialistprodukter inom hälso- och sjukvård på TietoEVRY.

”När alla patienter erbjuds samma tillgång till digital vård ökar det även jämlikheten i vården.”

Frigör tid och mer jämlik vård
De digitala lösningarnas främsta fördelar är, enligt Sara Lewerentz, att det frigör mer tid till vård, genom automatiserade administrativa processer och effektiviserade flöden. Även ökad tillgänglighet till hälsa och sjukvård genom självservice och digitala tjänster är en stor fördel för patienter och alla invånare.
– När geografiska gränser suddas ut och alla patienter erbjuds samma tillgång till digital vård ökar det även jämlikheten i vården, säger Patric Nilson.
Under pandemin har Region Västerbotten bland annat implementerat system för mobil incheckning på vårdcentraler och sjukhus på rekordtid. Regionen har initierat ett stort antal digitala satsningar, bland annat ett pilotprojekt kring triage på hälsocentraler, och projekt som automatiserar många repetitiva administrativa arbetsuppgifter.
– Vården ska erbjudas digitalt när det går och fysiskt när det behövs. Stora delar av den högspecialiserade vården behöver fortfarande vara fysisk. Det är också viktigt att förebygga digital exkludering genom att erbjuda fysiska kontaktvägar till sjukvården när det behövs, säger Sara Lewerentz.

Tillvarata idéer
– Det är viktigt att övergångarna mellan fysisk och digital vård är sömlösa, exempelvis genom att de genererar data till samma system. När pandemin är över gäller det att hålla kvar vid de digitala arbetssätten, och inte heller tappa tempo i digitaliseringsutvecklingen genom att falla tillbaka i gamla arbetssätt. Framöver kommer förmodligen fler lösningar som underlättar administration och logistik, som digitalt medgivande, säger Patric Nilson.
– Mitt råd till andra regioner vid införande av digitala lösningar är att satsa på ett flexibelt och snabbrörligt tillvägagångssätt, och bygg upp en digitaliseringskultur där man vågar testa nya lösningar. Ta många små steg snarare än att initiera stora trögrörliga jätteprojekt. Tillvarata i stället löpande de idéer som dyker upp och sträva efter att göra avståndet från idé och behov till konkret digitalisering så kort som möjligt, avslutar Sara Lewerentz.

Patric Nilson, affärsområdesansvarig för specialistprodukter inom hälso- och sjukvård på TietoEVRY.

Corona accelererar utvecklingen av distansvård

Tobias Perdahl, medicinsk chef för Doktor24. Foto: Doktor24
Tobias Perdahl, medicinsk chef för Doktor24. Foto: Doktor24

Coronapandemin har inneburit en kraftigt ökad efterfrågan på digitala vårdmöten och har på många sätt fungerat som en katalysator för digital vård på distans. Utvecklingen kommer sannolikt att ge långsiktiga effekter som bland annat resulterar i en mer ”digifysisk” vård.

83 procent av läkarna anser att digital vård på distans kan vara till nytta för patienten. 86 procent anser att digital vård på distans har fått en ökad betydelse i samband med coronapandemin och 88 procent kan själva tänka sig att ha patientsamtal på distans.
– Det är roligt att fler läkare är positiva nu jämfört med tidigare. Andelen läkare med egna erfarenheter av patientmöten på distans har förmodligen ökat explosionsartat under coronapandemin, säger Tobias Perdahl, medicinsk chef för Doktor24. Han är styrelseledamot i E-hälsoläkarna och specialistläkare i internmedicin.

Mer digifysisk vård
– Den utveckling av digital vård som annars skulle ha tagit fem år har nu ägt rum på ett par månader. Jag är övertygad om att efterfrågan på digitala vård på distans kommer att vara fortsatt hög även efter coronapandemin, säger Tobias Perdahl.
En utmaning för framtidens digitala vård är enligt honom att man behöver hitta ett långsiktigt hållbart ersättningssystem som gör det ekonomiskt försvarbart för vårdgivare att exempelvis kombinera digitala och fysiska patientmöten.
Han tror att fler aktörer kommer att kombinera digital och fysisk vård, eftersom det digitala patientmötet kan ofta behöva kompletteras med ett fysiskt möte, som provtagning.
– Den typen av undersökningar kommer i ökad utsträckning att kunna genomföras av exempelvis apotekspersonal, säger Tobias Perdahl.

”När patienten kan komplettera läkarmötet med egna hälsodata så möjliggör det en effektivare vård”

Självmonitorering nästa steg
– Det är glädjande att fler läkare är positivt inställda till den digitala vården. Utvecklingen började redan innan corona, men pandemin har gjort att den verkligen fått fart, säger Christer Rosenberg, specialist i allmänmedicin. Han är medlem i SFAM:s patientsäkerhets- och kvalitetsråd, expert och sakkunnig åt Socialstyrelsen och senior rådgivare åt Cuviva AB.
Han betraktar videomöten med patienter som ett första steg i den digitala vården. I nästa steg kommer även självmonitorering, att patienten gör mätningar själv på hemmaplan, till exempel mäter sitt blodtryck.
– När patienten kan komplettera läkarmötet med egna hälsodata så möjliggör det en effektivare vård eftersom läkarna då kan ägna mer tid åt de svårast sjuka patienterna. Forskning visar även att livskvaliteten ökar och andelen sjukhusinläggningar minskar med distansmonitorering, säger Christer Rosenberg.

Klara fler vårdkrävande
Han tror att den nuvarande utvecklingen av digital vård är här för att stanna, eftersom läkare och patienter mer och mer upptäcker fördelarna med distansvård, men även av demografiska skäl.
– Antalet individer som är 80+ och har ett stort vårdbehov kommer att öka med 50 procent de kommande tio åren enligt SCB, vilket innebär att läkare behöver kunna träffa fler patienter digitalt för att kunna ge en god vård till samtliga, säger Christer Rosenberg.
En utmaning är enligt honom att patientdatalagen och kommunallagen begränsar samverkan över myndighetsgränserna.
– Ytterligare en utmaning är traditionen i att sjukvården vet vad som är bäst för varje enskild patient. När distansvården fortsätter att utvecklas bör sjukvården vara beredd att göra patienten mer delaktig och lämna över ett större ansvar till patienten för dennes egen hälsa, med stöd av vården, avslutar han.

Christer Rosenberg, specialist i allmänmedicin. Foto: Sergio Joselovsky
Christer Rosenberg, specialist i allmänmedicin. Foto: Sergio Joselovsky
Anser du att digital vård på distans kan vara till nytta för patienten?
Har digital vård på distans fått en ökad betydelse i samband med coronapandemin?
Kan du själv tänka dig att ha ett patientsamtal på distans, via telefon eller digitalt?
Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 24–29 april 2020. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Doktor24 söker läkare som vill bygga framtidens sjukvård

Tobias Perdahl, medicinsk chef på Doktor24.
Tobias Perdahl, medicinsk chef på Doktor24.

Digital vård fortsätter att växa och Doktor24:s digi-fysiska modell efterfrågas allt mer av både patienter och vårdgivare. Bolaget växer snabbt och söker nu legitimerade läkare.

– Vi arbetar för en effektiv och ansvarsfull digitalisering av svensk sjukvård. Vårt fokus har sedan start varit att integrera digital och fysisk vård och vi har ett tydligt patientperspektiv. Idag samarbetar vi med vårdcentraler, apotek, närlab och närakuter i hela Sverige och Doktor24:s tekniska plattform efterfrågas dessutom av många regioner som vill effektivisera vården och integrera lösningar för digitala vårdkedjor, säger bolagets medicinska chef Tobias Perdahl.

AI-bot spar resurser
Alla besök inleds med att patientens vårdbehov bedöms av en sjuksköterska eller med hjälp av bolagets unika AI-chattbot. Patienten triageras enligt etablerade riktlinjer till antingen egenvårdsråd, digitalt vårdmöte eller ett fysiskt vårdbesök. Anamnes och förslag på journaltext skapas automatiskt, vilket underlättar bedömning och spar tid. Vårdpersonalen kan chatta, få bilduppladdningar och ha telefon- eller videosamtal med patienten.

Emma Sist, specialistläkare i allmänmedicin på Doktor24.
Emma Sist, specialistläkare i allmänmedicin på Doktor24.

Mer socialt att jobba vid datorn
Idag arbetar både leg. läkare och specialistkompetenta läkare med lång yrkeserfarenhet på Doktor24. Emma Sist, specialistläkare i allmänmedicin, har arbetat hos Doktor24 sedan 2019 och menar att det är både utvecklande och socialt.
– Det känns tryggt och utvecklande att man jobbar så ambitiöst med uppföljning och återkoppling på vårt arbete. Pricken över i:et är att vi kollegor peppar varandra och utbyter erfarenheter på vår intern-chatt under passen, ungefär som en digital bakjour. Det är mer socialt att arbeta hemifrån vid datorn än att sitta på rummet på mitt vanliga arbete!
Möjligheten att arbeta deltid hemifrån och ta ett pass när det fungerar i livspusslet är för många ett stort plus.
– Det är skönt att själv välja sin tid och kunna arbeta hemifrån. Att kunna gå ifrån familjelivet ett par timmar, sätta sig i ett arbetsrum hemma och hjälpa patienter runt om i hela Sverige känns mycket bra. Dialogen och tacksamheten från patienterna är bästa feedbacken!

Jobba med oss på Doktor24. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Är du intresserad av att arbeta på Doktor24 som läkare?

För mer information och kontakt med Doktor24:
Maria Albinsson, rekryteringsansvarig
Tel: 070-715 27 74
E-post: maria@doktor24.se

Tobias Perdahl, medicinsk chef
Tel: 070-602 45 23
E-post: tobias@doktor24.se

careers.doktor24.se

Tobias Perdahl, medicinsk chef på Doktor24.

Digital vård på distans kompletterar fysisk vård

Nasim Farrokhnia, överläkare och forskare knuten till KI SÖS, ordförande i eHälso­läkarföreningen samt kvalitets- och forskningschef på KRY.
Nasim Farrokhnia, överläkare och forskare knuten till KI SÖS, ordförande i eHälso­läkarföreningen samt kvalitets- och forskningschef på KRY.
77 procent av läkarna anser att digital vård på distans kan vara till nytta för patienten, och nästan hälften av läkarna anser att AI-lösningar inom sjukvården kan vara till nytta för patienten.

Det är inte förvånande att majoriteteten av läkarna anser att digital vård på distans kan vara till nytta för patienten, det är snarare anmärkningsvärt att 23 procent inte anser att det kan tillföra patientnytta, säger Göran Petersson, öron-näsa-hals-läkare, seniorprofessor i hälsoinformatik vid Linnéuniversitetet i Kalmar och ordförande för Läkaresällskapets e-hälsokommitté.

Göran Petersson, öron-näsa-hals-läkare, seniorprofessor i hälsoinformatik vid Linnéuniversitetet i Kalmar och ordförande för Läkaresällskapets e-hälsokommitté.
Göran Petersson, öron-näsa-hals-läkare, seniorprofessor i hälsoinformatik vid Linnéuniversitetet i Kalmar och ordförande för Läkaresällskapets e-hälsokommitté.
Mest nytta vid långa avstånd
Han anser att digital vård på distans gör mest nytta när avstånden är långa och där patienten har svårt att komma till en läkare.
– Det är självklart alltid kvalitativt bättre att undersöka patienten på plats, men när läkaren känner sin patient, exempelvis kroniker som haft samma läkare under en längre tid och man inte behöver göra någon undersökning, så kan digital vård på distans göra stor nytta, liksom bland äldre patienter.
– Jag är övertygad om att digital vård på distans i allt större utsträckning kommer att användas som en integrerad del av övrig vård. Genom att hantera vissa funktioner digitalt blir det möjligt att nyttja sjukvårdspersonalens tid på bästa möjliga sätt. Det finns stora förhoppningar om att den digitala vården ska lösa många av sjukvårdens problem, men för att det verkligen ska bli så måste de digitala tjänsterna utformas i samverkan med sjukvårdsprofessionerna och patienterna, säger han.

Gemensam informationsstruktur
En av de frågor som är allra mest aktuella inom e-hälsa och digitalisering just nu är, enligt Göran Petersson, behovet av en gemensam informationsstruktur som inkluderar hela hälso-och sjukvården och kompetens om detta.
– En struktur med gemensamma mallar och koder är otroligt viktigt för att informationsöverföringen mellan olika vårdgivare ska underlättas. Det finns även legala hinder som exempelvis försvårar överföringen av patientdata från patientens egna appar till patientjournalen. Gemensamma informationsstrukturer är dessutom en nödvändighet för att kunna forska på det här området, säger han.

Mer forskning behövs inom ai
AI-lösningar inom sjukvården kan vara till nytta för patienten. AI gör det exempelvis möjligt att följa upp om behandlingen har effekt på patienten redan efter första behandlingstillfället.
– Den största begränsningen är att det ännu inte har forskats tillräckligt på det här området. Andra begränsningar är kostnader, datakapacitet och kreativitet. Även om det förstås krävs relativt omfattande initiala investeringar i AI så är jag övertygad om att det kan löna sig på sikt för svensk sjukvård, inte minst vid diagnostisering av ovanliga åkommor, säger Göran Petersson.

Resurser kan frigöras
– Det är både intressant och glädjande att hela 77 procent av läkarna anser att digital vård på distans kan vara till nytta för patienten. Distansvård kan bland annat tillföra värde för patienter med kroniska tillstånd, säger Nasim Farrokhnia, överläkare och forskare knuten till KI SÖS, ordförande i eHälsoläkarföreningen samt kvalitets- och forskningschef på KRY.

De digitala verktygen adderar lösningar och kombinationen maskin och människa innebär att tid kan frigöras när vissa uppgifter automatiseras bort

– De digitala verktygen adderar lösningar och kombinationen maskin och människa innebär att tid kan frigöras när vissa uppgifter automatiseras bort. Då kan läkaren fokusera mer på själva patientmötet, säger Nasim Farrokhnia.

Begränsningar
Hon betonar samtidigt att den digitala kontexten har sina begränsningar, exempelvis att det inte är möjligt att genomföra fysiska undersökningar. För auskultationer finns redan idag digitala verktyg som skulle kunna integreras vidare i vårdprocesserna, som det görs genom Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman.
En viktig aktuell fråga inom digital vård på distans, är enligt Nasim Farrokhnia, tillgången till data och standarder, inte minst för att bygga en gemensam infrastruktur där nya lösningar kan tas i bruk, som kan kommunicera med varandra och skapa helheter.

Mer kunskap om ai behövs
– Det är bra att 49 procent av läkarna anser att AI-lösningar inom sjukvården kan vara till nytta för patienten. Det visar också att mer kunskap behövs. Vi behöver utbilda såväl blivande som färdiga läkare på det här området. AI och maskininlärning kan bland annat användas i diagnostik samt i olika typer av beslutsstöd, exempelvis i digitala triageverktyg som vägleder patienten till rätt vårdnivå, avslutar Nasim Farrokhnia.

Kan digital vård på distans vara till nytta för patienten?

Anser du att AI-lösningar inom sjukvården kan vara till nytta för patienten?
(AI=artificiell intelligens)

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Viktigaste åtgärderna för en bättre sjukvård

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Går det att utveckla den befintliga sjukvården med punktinsatser eller måste drastiska åtgärder tas? Vem skall styra över sjukvården, landsting, staten eller privata aktörer?

Läkarna har även i samma undersökning svarat på frågan ”Vilka är dina viktigaste åtgärder för att förbättra sjukvården i Sverige?”

Utveckla den befintliga vården
Åsikterna är många vad gäller sjukvården och hur den ska styras. En stor majoritet av läkarna som fick ange sina viktigaste åtgärder ville att den befintliga sjukvården ska utvecklas. Gör framförallt satsningar på att bygga ut primärvården med fler allmänspecialister.
Ekonomiska resurser måste tillsättas så att tjänster kan besättas och antalet vårdplatser kan ökas. Man vill skapa tydliga, konkreta mål och visioner både på kort och på lång sikt. Låt medarbetare få komma med förslag på förbättringar, som följs upp och inte bara läggs i en låda.
Man vill öka lönen och lönespridningen för personal med tydliga karriärsteg. Det kostar pengar på kort sikt men lönar sig i längden då sjuksköterskor och läkare stannar kvar och utvecklas. Det leder till kontinuitet för patienten och minskat behov av dyr hyrpersonal.
Arbetsmiljö med stress och dåliga scheman är också något som man vill åtgärda. Läkare måste ta större tag i sin roll som ledare, både formella och informella och göra tydligt hur medicinska behov skall vara med och utveckla vården.

Förstatliga eller privatisera
Några vill privatisera sjukvården i Sverige, men fler i undersökningen vill att sjukvården förstatligas för att få en jämlik vård i hela landet. Och det måste införas så att professionen som styr. Ta bort chefer och politiker som inte har kunskap om det de ska besluta om. Man anser också att resurser bör styras om från administrativa chefer och vårdutvecklare till vårdpersonal som kan utföra förbättringsarbetet.

Satsa på digitalisering
Återkommande är den stora mängd dokumentation och andra administrativa uppgifter som stressar både läkare och sjuksköterskor, och som framförallt tar onödig tid från patienterna. Att få bättre digitala system underlättar både för patienter och för personal. Man anser att ett modernt journalsystem som är lika för hela landet är ett måste. It-system är till för att hjälpa, inte orsaka merarbete och onödig stress.

Åtgärder för en förbättrad sjukvård
1. Utveckla befintlig vård
2. Satsa på primärvården
3. Arbetsvillkor så att personalen stannar
4. Förbättra arbetsmiljön
5. Låt professionen styra
6. Förstatliga sjukvården
7. Utveckla effektiva it-system
8. Förenkla administrationen

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Digitaliseringen skapar nya strukturer för sjukvården

Ragnar Lindblad, programägare Framtidens vårdinformationsmiljö i Västra Götalandsregionen och Sara Lei, ST-läkare i internmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
Ragnar Lindblad, programägare Framtidens vårdinformationsmiljö i Västra Götalandsregionen och Sara Lei, ST-läkare i internmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
För att sjukvården ska nyttja digitaliseringens möjligheter krävs ett öppet sinne för nya arbetssätt och verktyg som inte nödvändigtvis förutsätter ett fysiskt läkarmöte. Sjukvårdens digitalisering banar väg för nya arbetssätt, men det krävs mod för att implementera dem i den dagliga verksamheten.

Nästan 9 av 10 läkare fördröjs i sitt arbete på grund av brister i it-system eller andra administrativa system, enligt Framtidens Karriär – Läkares undersökning.
– Många system är föråldrade och informationen är uppdelad på flera olika system. Många it-system är inte heller utformade utifrån sjukvårdspersonalens arbetssätt, säger Ragnar Lindblad, programägare Framtidens vårdinformationsmiljö i Västra Götalandsregionen. Han är specialistläkare i invärtesmedicin och arbetade kliniskt i femton år innan han började arbeta med e-hälsofrågor.

Ny vårdinformationsmiljö
För att komma tillrätta med problemen krävs, enligt Ragnar Lindblad, att man utvecklar system som inte bara stöttar rent administrativt utan även stödjer det medicinska arbetet.
– I Västra Götalandsregionen och i Region Skåne implementeras en ny vårdinformationsmiljö från en och samma leverantör. Region Stockholm är mitt i en upphandling och en rad andra regioner har precis avslutat en gemensam upphandling. Det nya systemet stöttar det kliniska arbetet, sjukvårdspersonalen ska bara behöva mata in informationen en gång. Systemet kommer även att stödja läkarnas beslutsfattande och göra patienten mer involverad i sin vård, säger Ragnar Lindblad.
Just att involvera patienterna på ett tidigt stadium är en framgångsfaktor som han identifierat. Modiga chefer som vågar stå upp även när det blåser är också viktigt.

AI och digital vård på distans
– Det finns ett stort behov av att använda en mer standardiserad it-infrastruktur som enkelt kan anpassas utifrån olika verksamheters behov. Systemet ska vara användarvänligt och designat utifrån sjukvårdens behov, säger Ragnar Lindblad.
43 procent av läkarna anser att AI-lösningar är värdefulla för sjukvården.
– Utan AI-teknik kommer sjukvården inte att överleva på sikt. AI används redan idag i sjukvården, och är en nödvändighet för att kunna processa stora datamängder. Det är dock viktigt att vi använder AI-tekniken på ett moraliskt och medicinskt korrekt vis, säger Ragnar Lindblad, och fortsätter:
– Det är bra att fler läkare är positivt inställda till digital vård idag jämfört med för ett par år sedan. Vi har fortfarande jobb kvar att göra när det gäller att utforska potentialen för den digitala vården på distans och för att se hur den på bästa sätt kan komplettera den fysiska vården.

Inkludera vårdpersonalen
– Undersökningsresultatet är inte förvånande. Läkare är beroende av att kunna överföra information mellan och hämta patientdata från olika vårdgivare. Läkare och patienter kan ha svårt att överblicka var i vårdförloppet man befinner sig, och patienter känner ofta ett behov av att upprepa hela sin sjukomshistoria av rädsla för att något ska missas, säger Sara Lei, ST-läkare i internmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Hon är även styrelseledamot för digitala vårdgivaren Doktor.se och klinisk rådgivare för Cambio.
För att komma tillrätta med problemen krävs, enligt Sara Lei, framförallt att sjukvårdspersonalen involveras i utveckling och införande av sjukvårdens it-infrastruktur.
– Det behövs en fungerande och användarvänlig struktur för vårdpersonal att ge återkoppling på de system som används i dagsläget. Man behöver sätta av resurser och inkludera det i den övergripande verksamhetsutvecklingen, säger Sara Lei.

Integrera ny teknik
3 av 4 läkare anser att digital vård på distans ska finnas som en möjlighet inom hälso- och sjukvården.
– Genom att på ett naturligt sätt integrera ny teknik i vårdens olika steg, även i vårdmötet, kan vårdpersonal och patienter mötas på det sätt som passar bäst. Ibland kan det räcka att bara skicka information och kompetens mellan två sjukhus i olika städer istället för att patienten ska behöva åka långa sträckor i onödan. Vi behöver ha en vårdorganisation som stödjer patientens och vårdpersonalens önskemål och behov. Där kan tekniken vara ett hjälpmedel, säger Sara Lei.

Fördröjs du i ditt arbete på grund av brister i it-system eller administrativa system?

Anser du att digital vård på distans ska finnas som en möjlighet inom hälso- och sjukvården?

Skulle du själv kunna tänka dig att arbeta som läkare digitalt på distans?

Anser du att AI-lösningar är värdefulla för sjukvården?

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

Digital vård på distans värdefull kontaktväg

Foto: Johan Garsten / Karolinska Universitetssjukhuset
Foto: Johan Garsten / Karolinska Universitetssjukhuset
Hälften av läkarna anser digital vård på distans ska vara en naturlig kontaktväg till sjukvården. De anser att den digitala vården på distans ska vara integrerad del av vanlig primärvård och sjukhusvård och som komplement till den fysiska sjukvården.

Läkarna som anser att digital vård på distans ska vara en naturlig kontaktväg till sjukvården fick följdfrågan ”Hur ska den digitala vården på distans utformas för att vara så resurseffektiv och jämlik som möjligt?”

Integrerad del av sjukvården
Den digitala vården kan inte ersätta riktiga möten mellan patient och vårdpersonal anser många. Den skulle kunna fungera som en integrerad del av vanlig mottagning inom primärvård och sjukhusvård.
Det bör finnas begränsningar i möjligheten att få recept och sjukskrivningar. En fördel är att patienter kan boka tid och få enkla råd digitalt istället för att sitta i telefonkö.
I glesbygd kan den digitala vården också vara ett värdefullt komplement och ge en ökad trygghet då patienten enkelt skulle kunna få kontakt med sin läkare eller sjuksköterska.
Många anser att den digitala vården ska vara länkad till patientens vårdcentral. Det ska inte vara ett separat nätföretag som tar resurser från den vanliga vården.

Enkel och tillgänglig lösning
En förutsättning för att få en bra digital vård är att den tekniska lösningen är säker och att man värnar om patientens integritet. Den ska vara enkel och tillgänglig för patienten. Vårdgivarna ska få krav att ge digital vård utifrån bestämda digitala plattformar. Ersättningsmodellerna måste bli enhetliga.
Man menar också att det krävs vetenskaplig utvärdering av vad som är kostnadseffektivt vid digital vård. Det behövs också läkare som är vana att jobba digitalt.

Kontinuerlig kontakt
Den digitala vården kan användas på olika sätt menar man. Svårt sjuka patienter som har en kontinuerlig kontakt med sitt sjukvårdsteam kan ha hjälp av en chattfunktion eller videolänk. Man kan även ha en sjuksköterska i hemmet och ha digital kontakt med läkaren.

Förberedelse – uppföljning
En första digital kontakt kan användas initialt, så att både patient och läkare kan förbereda sig inför det första fysiska mötet. Detta kan spara tid och kännas tryggt både för patient och för vårdgivare.
Uppföljningar av läkarbesök kan även de göras digitalt, som ett alternativ till telefonuppföljningar. Den digitala vården kan slutligen också avlasta sjukvårdsupplysningen, men det är då viktigt att det alltid är en sjuksköterska som avgör om patienten ska träffa läkare.
”Som komplement har digital vård på distans sin plats i framtidens samhällsfinansierade vård.”

Anser du att digital vård på distans ska vara en naturlig kontaktväg till sjukvården?

Hur ska digital vård på distans utformas?
1. Vara en integrerad del av vanlig primärvård och sjukhusvård
2. Tidsbokning, rådgivning och uppföljning
3. Säker, enkel och tillgänglig lösning
4. Enhetliga ersättningsmodeller
5. Vetenskaplig utvärdering
6. Kontinuerlig kontakt för svårt sjuka patienter
7. Som förberedelse inför och uppföljning efter läkarbesök

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Läkare genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 19–22 oktober 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.

Digital vård på distans – en av flera kontaktvägar till sjukvården

Eva Pilsäter Faxner, verksamhetsområdeschef primärvård på SLSO. Foto: Yanan Li
Eva Pilsäter Faxner, verksamhetsområdeschef primärvård på SLSO. Foto: Yanan Li
Man bör betrakta digital vård på distans som en av flera kontaktvägar till primärvården. Digital vård är inte en separat verksamhet, den bör snarare fungera som en integrerad del i den befintliga primärvårdsverksamheten. Det anser Eva Pilsäter Faxner, verksamhetsområdeschef primärvård på SLSO.

Att 52 procent av läkarna anser att digital vård på distans är ett bra komplement till den vanliga sjukvården tolkar Eva Pilsäter Faxner som att det här är en fråga som hälso- och sjukvården behöver utveckla, så att den digitala vården på distans integreras i den ordinarie primärvården.
Hon anser att patienter med fördel själva kan genomföra vissa förberedande åtgärder inför sitt digitala läkarbesök. Till exempel kan en diabetiker rapportera data från sina senaste blodsockermätningar. Patienter kan också besvara grundläggande frågor om sitt tillstånd, vilket gör anamnesen mer genomarbetad. Det spar tid för både läkare och patient när det väl är dags att träffas. Eva Pilsäter Faxners erfarenhet är att digitala möten ofta blir mer fokuserade än fysiska möten, vilket kan bidra till en ökad effektivitet.

Spar tid och underlättar
– Några av de främsta fördelarna med digital vård på distans är att det spar tid och underlättar för patienter som har svårt att ta sig till sjukvården eller annars hade behövt ta ledigt från jobbet för att besöka vårdcentralen. En anledning till att det digitala och fysiska bör integreras är att patienten kan få båda delarna hos samma vårdgivare och att läkaren kan dra nytta av tekniken genom att exempelvis följa upp fysiska besök via videolänk. En annan fördel är att man kan ha flerpartsmöten, där man förutom patienten kan ha tolk, anhörig eller en specialist på sjukhuset med i videomötet, säger hon.
I SLSO inleddes i februari 2018 pilotprojektet ”Alltid öppet” på åtta vårdcentraler runtom i landstinget. Inom ramen för pilotprojektet kan såväl patienter som sjukvårdspersonal boka webbtider hos läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal via en app. När satsningen utvärderats utifrån bland annat arbetsmiljö- och patientsäkerhetsperspektiv finns det en möjlighet att den sprids till fler vårdcentraler i landstinget.

Nödvändigt med avgränsningar
– Vi befinner oss bara i början av den digitala sjukvårdens utveckling. I framtiden kommer vi förmodligen att integrera mer artificiell intelligens så mötet mellan vårdpersonal och patient på distans blir mer förberett från båda sidor. Samtidigt behöver man förstås göra avgränsningar i vilken vård som är lämplig att utföra på distans. Att förlänga sjukskrivningar eller skriva ut läkemedel som kan vara beroendeframkallande bör fortfarande göras via ett fysiskt läkarmöte, säger Eva Pilsäter Faxner.

Är digital vård på distans ett bra komplement till den fysiska sjukvården?

Digital vård kan öka jämlikheten

Daniel Brännström, specialistläkare inom dermatologi och driftansvarig läkare på Mindoktor.se. Foto: Mindoktor.se
Daniel Brännström, specialistläkare inom dermatologi och driftansvarig läkare på Mindoktor.se. Foto: Mindoktor.se
En fördel med digital vård på distans är, enligt Daniel Brännström på Mindoktor.se, att patienten i lugn och ro kan fylla i uppgifterna som utgör grunden för anamnesen. För läkarna innebär digital vård bland annat att de vid behov kan kontakta kollegor och specialister innan de återkommer till patienten med en diagnos.

– Det är glädjande att mer än hälften av läkarna betraktar digital vård på distans som ett bra komplement till den fysiska sjukvården. Digital vård på distans ökar tillgängligheten, effektiviteten och förbättrar möjligheterna till kvalitetssäkring. Min erfarenhet är att ju mer kunskap läkarna får om den digitala vårdens möjligheter, desto mer positivt inställda blir de, säger Daniel Brännström, specialistläkare inom dermatologi och driftansvarig läkare på Mindoktor.se.

Kan behandla fler kroniska patienter
– Den digitala vården på distans bidrar även till en jämlik sjukvård eftersom alla patienter kan nå nätläkarna på lika villkor, oavsett var i landet de befinner sig. Patienterna behöver inte heller anpassa sin vardag med resor, ledighet från arbetet och liknande för att ta sig till läkaren, säger Daniel Brännström.
Han betonar vikten av att professionen och de som har erfarenhet av digital vård får vara med och forma framtidens digitala vård och att vi inte sätter gränser som fort blir inaktuella med en snabb teknikutveckling.
– I framtidens digitala sjukvård ökar patienternas delaktighet genom att de kan skicka in mätdata från ett digitalt husapotek till läkaren. Allt fler kroniska sjukdomar kommer framöver också att kunna behandlas på distans. Då kan den digitala vården på distans avlasta den fysiska sjukvården ännu mer, säger Daniel Brännström.

Distansvård kompletterar och effektiviserar vården

Henrietta Arwin, allmänspecialist och primärvårdschef i Västra Götalandsregionen.
Henrietta Arwin, allmänspecialist och primärvårdschef i Västra Götalandsregionen.
Digital vård på distans är en förutsättning för att sjukvårdens resurser ska räcka till för framtidens vårdbehov. Primärvårdschefen Henrietta Arwin ser många fördelar. Till exempel kan smarta system memorera och lagra information om patienterna, vilket ökar kvaliteten i vården.

– Digital vård på distans resulterar ofta i korta, fokuserade och effektiva möten mellan läkare och patient. Patientuppföljningar på videolänk snarare än via telefon ger också en säkrare bedömning eftersom det då är möjligt för läkaren att tolka patientens ansiktsuttryck och mimik, säger Henrietta Arwin, allmänspecialist och primärvårdschef i Västra Götalandsregionen för vårdcentraler i Partille, Härryda Mölndal, södra och västra Göteborg.
Hon betonar vikten av att läkare involveras i utvecklingen och implementeringen av tjänster som möjliggör digital vård på distans, oavsett om det är en privat eller offentligt driven tjänst.
Henrietta Arwin vittnar även om att det har förekommit en viss frustration i den landstingsdrivna primärvården kring de privata nätläkartjänsternas arbetssätt.
– Det största vårdbehovet finns inte alltid hos den patient som skriker högst. I dagsläget fungerar de privata nätläkartjänsterna som en öppen marknad för patienter som vill få en snabb läkartid. Det saknas en systematisk triagering av de patienter som kontaktar nätläkartjänsterna, säger Henrietta Arwin.

Naturligt att många är skeptiska
Hon anser att läkarprofessionen bör ta ansvar för att prioritera de patienter som är i störst behov av vård. En triagering där patienten får fylla i ett antal frågor som utgör underlag för en första bedömning gör det exempelvis lättare att hänvisa patienter som inte nödvändigtvis behöver ha en läkarkontakt till exempelvis en fysioterapeut eller sjuksköterska.
Enligt Framtidens Karriär – Läkares undersökning ansåg 52 procent av läkarna att den digitala vården på distans är ett bra komplement till den fysiska sjukvården. 48 procent anser inte att den utgör ett bra komplement.
– Det är naturligt att somliga läkare är skeptiska till det paradigmskifte som den växande digitala vården innebär. Stora förändringar uppfattas ofta som ett hot tills man skaffat sig kunskap och satt sig in i hur det fungerar i praktiken. Jag är därför inte förvånad över att 48 procent av läkarna inte betraktar digital vård på distans som ett bra komplement till fysisk sjukvård, säger Henrietta Arwin.