Etikettarkiv: Distans

Corona accelererar utvecklingen av distansvård

Tobias Perdahl, medicinsk chef för Doktor24. Foto: Doktor24
Tobias Perdahl, medicinsk chef för Doktor24. Foto: Doktor24

Coronapandemin har inneburit en kraftigt ökad efterfrågan på digitala vårdmöten och har på många sätt fungerat som en katalysator för digital vård på distans. Utvecklingen kommer sannolikt att ge långsiktiga effekter som bland annat resulterar i en mer ”digifysisk” vård.

83 procent av läkarna anser att digital vård på distans kan vara till nytta för patienten. 86 procent anser att digital vård på distans har fått en ökad betydelse i samband med coronapandemin och 88 procent kan själva tänka sig att ha patientsamtal på distans.
– Det är roligt att fler läkare är positiva nu jämfört med tidigare. Andelen läkare med egna erfarenheter av patientmöten på distans har förmodligen ökat explosionsartat under coronapandemin, säger Tobias Perdahl, medicinsk chef för Doktor24. Han är styrelseledamot i E-hälsoläkarna och specialistläkare i internmedicin.

Mer digifysisk vård
– Den utveckling av digital vård som annars skulle ha tagit fem år har nu ägt rum på ett par månader. Jag är övertygad om att efterfrågan på digitala vård på distans kommer att vara fortsatt hög även efter coronapandemin, säger Tobias Perdahl.
En utmaning för framtidens digitala vård är enligt honom att man behöver hitta ett långsiktigt hållbart ersättningssystem som gör det ekonomiskt försvarbart för vårdgivare att exempelvis kombinera digitala och fysiska patientmöten.
Han tror att fler aktörer kommer att kombinera digital och fysisk vård, eftersom det digitala patientmötet kan ofta behöva kompletteras med ett fysiskt möte, som provtagning.
– Den typen av undersökningar kommer i ökad utsträckning att kunna genomföras av exempelvis apotekspersonal, säger Tobias Perdahl.

”När patienten kan komplettera läkarmötet med egna hälsodata så möjliggör det en effektivare vård”

Självmonitorering nästa steg
– Det är glädjande att fler läkare är positivt inställda till den digitala vården. Utvecklingen började redan innan corona, men pandemin har gjort att den verkligen fått fart, säger Christer Rosenberg, specialist i allmänmedicin. Han är medlem i SFAM:s patientsäkerhets- och kvalitetsråd, expert och sakkunnig åt Socialstyrelsen och senior rådgivare åt Cuviva AB.
Han betraktar videomöten med patienter som ett första steg i den digitala vården. I nästa steg kommer även självmonitorering, att patienten gör mätningar själv på hemmaplan, till exempel mäter sitt blodtryck.
– När patienten kan komplettera läkarmötet med egna hälsodata så möjliggör det en effektivare vård eftersom läkarna då kan ägna mer tid åt de svårast sjuka patienterna. Forskning visar även att livskvaliteten ökar och andelen sjukhusinläggningar minskar med distansmonitorering, säger Christer Rosenberg.

Klara fler vårdkrävande
Han tror att den nuvarande utvecklingen av digital vård är här för att stanna, eftersom läkare och patienter mer och mer upptäcker fördelarna med distansvård, men även av demografiska skäl.
– Antalet individer som är 80+ och har ett stort vårdbehov kommer att öka med 50 procent de kommande tio åren enligt SCB, vilket innebär att läkare behöver kunna träffa fler patienter digitalt för att kunna ge en god vård till samtliga, säger Christer Rosenberg.
En utmaning är enligt honom att patientdatalagen och kommunallagen begränsar samverkan över myndighetsgränserna.
– Ytterligare en utmaning är traditionen i att sjukvården vet vad som är bäst för varje enskild patient. När distansvården fortsätter att utvecklas bör sjukvården vara beredd att göra patienten mer delaktig och lämna över ett större ansvar till patienten för dennes egen hälsa, med stöd av vården, avslutar han.

Christer Rosenberg, specialist i allmänmedicin. Foto: Sergio Joselovsky
Christer Rosenberg, specialist i allmänmedicin. Foto: Sergio Joselovsky
Anser du att digital vård på distans kan vara till nytta för patienten?
Har digital vård på distans fått en ökad betydelse i samband med coronapandemin?
Kan du själv tänka dig att ha ett patientsamtal på distans, via telefon eller digitalt?
Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 24–29 april 2020. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Vård på distans har självklar roll i nära vård

Peter Berggren, chef för Glesbygdsmedicinskt centrum och närsjukvårdschef i Södra Lappland. Foto: Malin Grönborg
Peter Berggren, chef för Glesbygdsmedicinskt centrum och närsjukvårdschef i Södra Lappland. Foto: Malin Grönborg
Digital vård på distans fyller en nyckelfunktion i den nära vården. Sensorer som gör det möjligt för exempelvis kroniskt sjuka patienter att själva följa och övervaka sin hälsa är ett exempel på en lösning som kan göra stor skillnad för såväl patient som sjukvård.

– Utvecklingen av den nära vården är otroligt viktig, den kommer att styra utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård. Den goda och nära vården kommer att genomsyra det utvecklingsarbete som bedrivs ute i regionerna under de kommande åren, säger Peter Berggren, chef för Glesbygdsmedicinskt centrum och närsjukvårdschef i Södra Lappland.

Tålamod och envishet
Han betraktar tålamod och envishet som de två mest avgörande egenskaperna för att omställningen till en nära vård ska kunna förverkligas.
– Det krävs en medvetenhet om hur framtidens patientdemografi kommer att se ut. Den utgör grunden till en ökad insikt om vad som krävs för att bemanna och använda våra resurser rätt i den nära vården. Samverkan är att nyckelord. Kommuner och regioner måste sätta sig ner och fundera kring hur framtidens vård behöver designas för att svara mot behoven, säger Peter Berggren.

Deras viktigaste uppgift är att skapa digitala vårdlösningar som matchar den nära vårdens arbetssätt och vårdprocesser

Han betonar vikten av att digital expertis ansluter redan på planeringsstadiet för den nära vården. Deras viktigaste uppgift är att skapa digitala vårdlösningar som matchar den nära vårdens arbetssätt och vårdprocesser.
– Glesbygdsmedicinskt centrum har nyligen kartlagt 24 digitala lösningar för vård och omsorg från samtliga nordiska länder. Peter Berggren liknar det vid ett smörgåsbord för regioner som vill ta del av digitala vårdlösningar som möter deras behov.

Framgångsrika nordiska exempel
– Ett exempel på en digital lösning som kan göra verklig nytta finns i Norge, där man tillämpar ett strukturerat system för nationell implementering av distansvårdslösningar. Det kan användas även i Sverige framöver. Ytterligare goda exempel finns i Norge, där man utrustat dementa med GPS, vilket gör att de kan röra sig på egen hand utomhus i ett begränsat område. I Danmark genomfördes även ett framgångsrikt projekt där man kopplade upp gravida med en riskgraviditet till sjukhuset, vilket ökade patienternas trygghet och minskade antalet akuta besök, säger han.

24 praktiska exempel på vård på distans

Niclas Forsling, projektledare på Glesbygdsmedicinskt Centrum i Storuman.
Niclas Forsling, projektledare på Glesbygdsmedicinskt Centrum i Storuman.
Glesbygdsmedicinskt Centrum har i september publicerat en rapport ”Vård och omsorg på distans – 24 praktiska exempel från Norden”. Rapporten lyfter fram 24 beprövade digitala lösningar för vård och omsorg från de nordiska länderna.

Samtliga lösningar är beprövade och tillgängliga för medborgare i regioner och kommuner. En gemensam faktor är att de ökar förutsättningarna för självmonitorering och egenvård. De tjugofyra praktiska exemplen som lyfts fram i studien har delats in i fyra kategorier: fjärrbehandling, fjärrmonitorering, fjärrmöten samt nya digitala tjänster för vård och omsorg.

Mer nordiskt erfarenhetsutbyte
– Vård och omsorg på distans är aktuellt i samtliga nordiska länder. Vi delar många gemensamma utmaningar på området, bland annat glesbygdsområden, som finns i samtliga nordiska länder. De lösningar vi lyfter fram är till stor del olika varianter på ett fåtal återkommande teman. De sjukvårdsorganisationer som tillämpar en kombination av de distanslösningar vi presenterar i rapporten har goda förutsättningar för att kunna bedriva god och nära vård, säger Niclas Fors­ling, projektledare på Glesbygdsmedicinskt Centrum i Storuman.
– Med det här projektet vill vi dels illustrera att tekniken redan finns här, och dels lyfta fram goda exempel från samtliga nordiska länder. På det här området kan vi definitivt samverka mer över landsgränserna, säger Niclas Forsling.

Obemannade hälsorum
Han framhäver de obemannade hälsorum som Region Västerbotten erbjuder på orter där det är mer än fem mil till närmaste hälsocentral som ett bra distansvårdsexempel.

I hälsorummen kan patienten själv mäta blodtryck och andra hälsoparametrar

– I hälsorummen kan patienten själv mäta exempelvis sitt blodtryck och andra viktiga hälsoparametrar. Hälsorummen ökar tillgängligheten till sjukvården, minskar patienters restid och ger dem utökade möjligheter att själva övervaka sin hälsostatus, säger Niclas Forsling.

Framgångsrikt danskt projekt
Ytterligare ett bra exempel på framgångsrik digital vård är en Telekitlösning kopplad till KOL som används i många danska kommuner. Satsningen gör det möjligt för patienter att själva mäta exempelvis sin syreupptagningsförmåga i det egna hemmet. Det ger patienten en känsla av att vården kommer närmare.
– I Danmark planerar man att genomföra fler liknande satsningar även för patienter med andra kroniska sjukdomar. Satsningen har sitt ursprung i ett lokalt initiativ som har lett till att en ny nationell infrastruktur byggs för hantering av kroniker genom en gemensam plattform som ska samla mätdata och integrera instrument för olika kronikergrupper, säger Niclas Forsling.

Strukturerad implementering
Han lyfter även fram Norges nationella välfärdsteknologiska program (NVP) som en sofistikerad strategi för strukturerat införande av vård- och omsorgslösningar. I programmet har man lyckats samla merparten av landets cirka 420 kommuner. Över tvåhundra projekt genomförs parallellt runtom i landet, på alla nivåer, från pilotprojekt till implementering, och drivs av norska myndigheter i samverkan.

Fjärrbehandling
Virtuella hälsorum – snabbare diagnos och behandling (Sverige, Danmark)
Lifeline en livlina i nöd när avstånden är för stora (Island)
AGNES – läkarmottagningen med telemedicin (Island)
Trappa – en logopedklinik online (Island)
Telemedicin hjälper människor hantera sin KOL hemma (Danmark)
Internetpsykiatri bra hjälp för ångest och depression (Danmark)
Skype kan hjälpa vid ångest och depression (Norge)
Surfplatta med videokommunikation hjälper njursjuka att göra dialys hemma (Norge)
Njursjuka i Akureyri slipper resor på 40 mil till huvudstaden för att få dialys (Island)
Cancerpatienter får ökad livskvalitet med hjälp av mobil eller dator (Finland)

Fjärrmonitorering
App i smarta telefonen övervakar hälsa hos kroniskt sjuka (Sverige)
Digital nattillsyn med kamera bjuder på ostörd sömn (Sverige)
GPS och virtuella staket vanlig positioneringsteknik (Norge, Sverige)
Gravida kvinnor med komplikationer kan göra egna mätningar hemma (Danmark)
Läkemedelsrobotar i Umeå ger ökad livskvalitet (Norge, Sverige)
Sensorteknik på väg att införas i hela Norge
Digitalt trygghetssystem för att människor ska kunna bo kvar hemma (Finland)

Fjärrmöten
Glesbygdsinvånare träffar doktorn via smart videoteknik (Sverige)
Pipaluk – en telemedicinsk lösning som hjälper grönlänningar
App minskar oron inom social omsorg (Finland)
E-tjänst för hälsovård och omsorg öppen dygnet runt (Finland)

Nya digitala tjänster för vård och omsorg
E-hälsotjänster tillgängliga för alla och alltid (Island)
Svarstjänst hjälper kommuner att agera på information (Norge)
Valfrihet med måltidsautomat i hemmet (Finland)

Digitaliseringen skapar nya strukturer för sjukvården

Ragnar Lindblad, programägare Framtidens vårdinformationsmiljö i Västra Götalandsregionen och Sara Lei, ST-läkare i internmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
Ragnar Lindblad, programägare Framtidens vårdinformationsmiljö i Västra Götalandsregionen och Sara Lei, ST-läkare i internmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
För att sjukvården ska nyttja digitaliseringens möjligheter krävs ett öppet sinne för nya arbetssätt och verktyg som inte nödvändigtvis förutsätter ett fysiskt läkarmöte. Sjukvårdens digitalisering banar väg för nya arbetssätt, men det krävs mod för att implementera dem i den dagliga verksamheten.

Nästan 9 av 10 läkare fördröjs i sitt arbete på grund av brister i it-system eller andra administrativa system, enligt Framtidens Karriär – Läkares undersökning.
– Många system är föråldrade och informationen är uppdelad på flera olika system. Många it-system är inte heller utformade utifrån sjukvårdspersonalens arbetssätt, säger Ragnar Lindblad, programägare Framtidens vårdinformationsmiljö i Västra Götalandsregionen. Han är specialistläkare i invärtesmedicin och arbetade kliniskt i femton år innan han började arbeta med e-hälsofrågor.

Ny vårdinformationsmiljö
För att komma tillrätta med problemen krävs, enligt Ragnar Lindblad, att man utvecklar system som inte bara stöttar rent administrativt utan även stödjer det medicinska arbetet.
– I Västra Götalandsregionen och i Region Skåne implementeras en ny vårdinformationsmiljö från en och samma leverantör. Region Stockholm är mitt i en upphandling och en rad andra regioner har precis avslutat en gemensam upphandling. Det nya systemet stöttar det kliniska arbetet, sjukvårdspersonalen ska bara behöva mata in informationen en gång. Systemet kommer även att stödja läkarnas beslutsfattande och göra patienten mer involverad i sin vård, säger Ragnar Lindblad.
Just att involvera patienterna på ett tidigt stadium är en framgångsfaktor som han identifierat. Modiga chefer som vågar stå upp även när det blåser är också viktigt.

AI och digital vård på distans
– Det finns ett stort behov av att använda en mer standardiserad it-infrastruktur som enkelt kan anpassas utifrån olika verksamheters behov. Systemet ska vara användarvänligt och designat utifrån sjukvårdens behov, säger Ragnar Lindblad.
43 procent av läkarna anser att AI-lösningar är värdefulla för sjukvården.
– Utan AI-teknik kommer sjukvården inte att överleva på sikt. AI används redan idag i sjukvården, och är en nödvändighet för att kunna processa stora datamängder. Det är dock viktigt att vi använder AI-tekniken på ett moraliskt och medicinskt korrekt vis, säger Ragnar Lindblad, och fortsätter:
– Det är bra att fler läkare är positivt inställda till digital vård idag jämfört med för ett par år sedan. Vi har fortfarande jobb kvar att göra när det gäller att utforska potentialen för den digitala vården på distans och för att se hur den på bästa sätt kan komplettera den fysiska vården.

Inkludera vårdpersonalen
– Undersökningsresultatet är inte förvånande. Läkare är beroende av att kunna överföra information mellan och hämta patientdata från olika vårdgivare. Läkare och patienter kan ha svårt att överblicka var i vårdförloppet man befinner sig, och patienter känner ofta ett behov av att upprepa hela sin sjukomshistoria av rädsla för att något ska missas, säger Sara Lei, ST-läkare i internmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Hon är även styrelseledamot för digitala vårdgivaren Doktor.se och klinisk rådgivare för Cambio.
För att komma tillrätta med problemen krävs, enligt Sara Lei, framförallt att sjukvårdspersonalen involveras i utveckling och införande av sjukvårdens it-infrastruktur.
– Det behövs en fungerande och användarvänlig struktur för vårdpersonal att ge återkoppling på de system som används i dagsläget. Man behöver sätta av resurser och inkludera det i den övergripande verksamhetsutvecklingen, säger Sara Lei.

Integrera ny teknik
3 av 4 läkare anser att digital vård på distans ska finnas som en möjlighet inom hälso- och sjukvården.
– Genom att på ett naturligt sätt integrera ny teknik i vårdens olika steg, även i vårdmötet, kan vårdpersonal och patienter mötas på det sätt som passar bäst. Ibland kan det räcka att bara skicka information och kompetens mellan två sjukhus i olika städer istället för att patienten ska behöva åka långa sträckor i onödan. Vi behöver ha en vårdorganisation som stödjer patientens och vårdpersonalens önskemål och behov. Där kan tekniken vara ett hjälpmedel, säger Sara Lei.

Fördröjs du i ditt arbete på grund av brister i it-system eller administrativa system?

Anser du att digital vård på distans ska finnas som en möjlighet inom hälso- och sjukvården?

Skulle du själv kunna tänka dig att arbeta som läkare digitalt på distans?

Anser du att AI-lösningar är värdefulla för sjukvården?

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

EU-läkare kan jobba på distans

Virginia Zazo leder en förstudie som handlar om arbete på distans från andra EU-länder. Foto: Malin Grönborg
Virginia Zazo leder en förstudie som handlar om arbete på distans från andra EU-länder. Foto: Malin Grönborg
Virginia Zazo arbetade som verksamhetschef på Norrlands universitetssjukhus – från Australien. Nu driver hon ett projekt där region Västerbotten hoppas att vårdpersonal i andra EU-länder ska kunna jobba på distans.

Just nu pågår en förstudie som ska undersöka förutsättningar och intresse för arbete på distans. Tanken är att svenska läkare ska kunna jobba från andra EU-länder, och att utländska läkare inte ska behöva bosätta sig i Sverige för att jobba här.
– Norra Sverige är svårt att rekrytera till och har vi även verksamheter i andra länder så skulle vi bli en attraktiv arbetsgivare, säger Virginia Zazo.
Hon själv kommer från Spanien och flyttade till Sverige för ett läkarjobb för 19 år sedan och är välbekant med den omfattande process som det innebär.
– Många åker tillbaka till sina hemländer efter några år och så har pengar på till exempel språkutbildning satsats nästan i onödan. Så vi tänkte att varför inte flytta en del av Västerbotten istället.

Utbyte av erfarenheter
Att andra EU-läkare skulle konkurrera ut svenska läkare på arbetsmarknaden ser Virginia Zazo inte som troligt.
– Snarare blir det mindre konkurrens för läkarna kan kombinera med annat arbete i sina hemländer. Och Sverige får en möjlighet att exportera våra arbetssätt, vi har otroligt fördelaktiga arbetsvillkor som inte finns i andra länder och det finns en chans att sprida det. Kopplar man samman läkare i olika EU-länder kan det ske ett viktigt erfarenhetsutbyte.

Behövs infrastruktur
Virginia Zazo har de senaste åren arbetat vid Norrlands universitetssjukhus från Australien och ser många fördelar, bland annat flexibilitet, att det sparas tid på förflyttningar men framför allt att kompetensen kommer till sin fulla rätt.
– När man är på plats gör man mycket annat; är man läkare på distans är uppdraget mer avskalat, det blir väldigt fokuserat.
Den största nackdelen är att det inte finns en infrastruktur som assisterar och att det därför blir ganska sårbart. Virginia Zazo har därför en idé till EU-projektet om att det ska finnas en fysisk plats att gå till och att det ska skapas en organisation som för samman de olika distansläkarna.
Hur ser utvecklingen med distans­läkare ut om 10 år?
– Det kommer att finnas digitala vårdgivare, men på andra sätt än idag. Man får analysera det och se både för- och nackdelar, men jag tror att det är nödvändigt att bryta ny mark.

Digital vård på distans värdefull kontaktväg

Foto: Johan Garsten / Karolinska Universitetssjukhuset
Foto: Johan Garsten / Karolinska Universitetssjukhuset
Hälften av läkarna anser digital vård på distans ska vara en naturlig kontaktväg till sjukvården. De anser att den digitala vården på distans ska vara integrerad del av vanlig primärvård och sjukhusvård och som komplement till den fysiska sjukvården.

Läkarna som anser att digital vård på distans ska vara en naturlig kontaktväg till sjukvården fick följdfrågan ”Hur ska den digitala vården på distans utformas för att vara så resurseffektiv och jämlik som möjligt?”

Integrerad del av sjukvården
Den digitala vården kan inte ersätta riktiga möten mellan patient och vårdpersonal anser många. Den skulle kunna fungera som en integrerad del av vanlig mottagning inom primärvård och sjukhusvård.
Det bör finnas begränsningar i möjligheten att få recept och sjukskrivningar. En fördel är att patienter kan boka tid och få enkla råd digitalt istället för att sitta i telefonkö.
I glesbygd kan den digitala vården också vara ett värdefullt komplement och ge en ökad trygghet då patienten enkelt skulle kunna få kontakt med sin läkare eller sjuksköterska.
Många anser att den digitala vården ska vara länkad till patientens vårdcentral. Det ska inte vara ett separat nätföretag som tar resurser från den vanliga vården.

Enkel och tillgänglig lösning
En förutsättning för att få en bra digital vård är att den tekniska lösningen är säker och att man värnar om patientens integritet. Den ska vara enkel och tillgänglig för patienten. Vårdgivarna ska få krav att ge digital vård utifrån bestämda digitala plattformar. Ersättningsmodellerna måste bli enhetliga.
Man menar också att det krävs vetenskaplig utvärdering av vad som är kostnadseffektivt vid digital vård. Det behövs också läkare som är vana att jobba digitalt.

Kontinuerlig kontakt
Den digitala vården kan användas på olika sätt menar man. Svårt sjuka patienter som har en kontinuerlig kontakt med sitt sjukvårdsteam kan ha hjälp av en chattfunktion eller videolänk. Man kan även ha en sjuksköterska i hemmet och ha digital kontakt med läkaren.

Förberedelse – uppföljning
En första digital kontakt kan användas initialt, så att både patient och läkare kan förbereda sig inför det första fysiska mötet. Detta kan spara tid och kännas tryggt både för patient och för vårdgivare.
Uppföljningar av läkarbesök kan även de göras digitalt, som ett alternativ till telefonuppföljningar. Den digitala vården kan slutligen också avlasta sjukvårdsupplysningen, men det är då viktigt att det alltid är en sjuksköterska som avgör om patienten ska träffa läkare.
”Som komplement har digital vård på distans sin plats i framtidens samhällsfinansierade vård.”

Anser du att digital vård på distans ska vara en naturlig kontaktväg till sjukvården?

Hur ska digital vård på distans utformas?
1. Vara en integrerad del av vanlig primärvård och sjukhusvård
2. Tidsbokning, rådgivning och uppföljning
3. Säker, enkel och tillgänglig lösning
4. Enhetliga ersättningsmodeller
5. Vetenskaplig utvärdering
6. Kontinuerlig kontakt för svårt sjuka patienter
7. Som förberedelse inför och uppföljning efter läkarbesök

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Läkare genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 19–22 oktober 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.