Etikettarkiv: Folkhälsa

Fetmainitiativet har gett resultat

Helena Dreber, allmänläkare och forskare vid KI är en av initiativtagarna till fetmauppropet. Foto: Svenska Läkaresällskapet
Helena Dreber, allmänläkare och forskare vid KI är en av initiativtagarna till fetmauppropet. Foto: Svenska Läkaresällskapet
I slutet av förra året startade fyra svenska läkare och forskare ett ”fetmaupprop” som välkomnades av både kollegor och patienter. Sedan dess har även politiker fått upp ögonen för hur viktig frågan är.

– Fetma är en av vår tids största hälsofaror och det behövs kraftiga samhällsomvandlingar för att inte förvärra epidemin, säger Helena Dreber, allmänläkare och forskare vid KI som är en av initiativtagarna till fetmauppropet.
Över halva befolkningen har idag övervikt eller fetma där socioekonomiska aspekter är av stor betydelse. För att stoppa skadeverkningarna skrev Helena Dreber tillsammans med docenten och fetmaforskaren Erik Hemmingsson, läkaren Anna Gunnerbeck och allmänläkaren Lars Jerdén ett fetmainitiativ, där man hoppas att beslutsfattare ska större ansvar.

Fetma ett samhällsproblem
– Det är viktigt att vi kommer bort från att skuldbelägga personer som är överviktiga. Fetma är inte enbart ett individuellt problem, det är framför allt ett samhällsproblem, säger Helena Dreber och syftar bland annat på hur lagstiftningen ofta går livsmedelsindustrins ekonomiska intressen till mötes.
Bemötandet från kollegor och patienter till fetmauppropet har varit överväldigande positivt. Inte minst märks det på alla namnunderskrifter från fetmaforskare och -kliniker, men också från annan sjukvårdspersonal och skolpersonal.
– Även hälsoministern Annika Strandhäll har nyligen uttalat sig positivt kring fetmaförebyggande åtgärder som går helt i linje med fetmainitiativet, säger Helena Dreber.

Holistisk syn på hälsa
Vad vården själva kan göra för att hindra en epidemi tror hon handlar om att öka kunskapen.
– Fetma är tyvärr extremt svårbehandlat. Vi måste därför bli bättre på att kommunicera till patienterna vilka positiva effekter träning och ändrad kost ger och börja likställa livsstilsförändringar med läkemedelsbehandling.
Ifall inte frågan kommer högt upp på dagordningen tror Helena Dreber att vi snart står för liknande vårdutmaningar som i exempelvis USA och England.
– Förra året minskade medellivslängden i USA och fetma tros vara en av orsakerna. Vill vi fortsätta leva länge, utan smärtor och läkemedelsbehandlingar för olika välfärdssjukdomar måste vi få en mer holistisk syn på hälsa, avslutar hon.

Ur fetmainitiativet
• Näringsrik mat som främjar hälsa måste bli det enkla och naturliga valet.
• Öka preventionen inom hälso- och sjukvården.
• Bygg bort fysisk inaktivitet och se till att alla svenskar får goda möjligheter till daglig motion.
• Alla barn ska stödjas i att etablera en livsstil som främjar hälsa.
• Personer med fetma behöver ökad förståelse och stöd, inte ytterligare skuld och skambeläggande.

Träningen har hjälpt mig mycket

Lisa Sprengel, distriktsläkare på vårdcentralen i Nysäter.
Lisa Sprengel, distriktsläkare på vårdcentralen i Nysäter.
Det finns numera starka bevis för att regelbunden motion minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Men träning motverkar även stress. Något som distriktsläkaren Lisa Sprengel på vårdcentralen i Nysäter har erfarenhet av.

– Jag hade svårt att slappna av efter ett arbetspass och bar med mig tankarna hem. Efter att jag började träna har jag blivit mycket mer stresstålig och fått mer ork till annat, säger Lisa Sprengel som 2004 flyttade från Tyskland där hon arbetade som ST-läkare inom gynekologi till Värmlands skogar.

Mer stresstålig med träning
Lisa Sprengel är inte ensam om att förespråka träning. Läkarkåren mår överlag bra och är fysiskt aktiva visar flera undersökningar. Enligt en folkhälsoenkät som Läkartidningen beställde, där läkares svar från 2013 och 2014 slagits ihop, skattade 9 av 10 läkare sin hälsa som god eller mycket god. Men det finns en baksida. Antalet kvinnliga läkare som är sjukskrivna för utmattningssyndrom och andra stressreaktioner har de senaste åren ökat drastiskt.
– Jag märker att ju mer jag tränar desto bättre effekt har det på mitt mående. Idag tränar jag så gott som dagligen och har fasta tidpunkter då jag joggar, simmar eller tränar längdskidåkning, säger hon och tipsar om att sätta upp mål för att träningen ska bli av − gärna tillsammans med andra.
– Det var ganska tråkigt att bara springa själv så jag frågade en kollega på vårdcentralen om hon ville hänga med. Nu är vi ett litet gäng läkare som har deltagit i flera lopp tillsammans. Att träna ihop är både roligt och bra för teambildning.

Vardagsmotion bra för alla
Hon förstår mycket väl den som tycker det är svårt att komma igång med träningen. Själv trodde Lisa Sprengel aldrig att hon som medelålders mamma en dag skulle springa maraton, än mindre åka Vasaloppet som hon gjort tre år i rad. Men hon vill också gärna slå ett slag för vardagsmotionen.
– Den bästa träningen är den som blir av. Jag brukar samtala med våra äldre patienter om vikten att bryta stillasittandet och röra på sig dagligen. Vardagsmotion är också bra för vårt psykiska välbefinnande, avslutar hon.