Etikettarkiv: Förändring

Mannen som patientnorm för ADHD

Överläkaren och forskaren Lotta Borg Skoglund anser att mer forskning bör göras på flickor med ADHD. Foto: Eva Lindblad
Överläkaren och forskaren Lotta Borg Skoglund anser att mer forskning bör göras på flickor med ADHD. Foto: Eva Lindblad

Kunskapen gällande ADHD bygger främst på pojkar och män – vilket gör att flickor under- och feldiagnostiseras. Lotta Borg Skoglund vill att fler flickor ska få hjälp och att snedvridningen ska åtgärdas.

Lotta Borg Skoglund är överläkare och specialist i psykiatri, lektor vid Uppsala universitet och forskar på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Med sin nya bok ADHD – från duktig flicka till utbränd kvinna vill hon uppmärksamma den ojämlikhet som idag finns kring den frekvent använda diagnosen.
– ADHD upptäcktes först hos pojkar, och majoriteten av forskningen har gjorts på pojkar. Därför är även skattningsskalor och formulär baserade på pojkar, säger Lotta Borg Skoglund.

Stora skillnader
Både diagnostisering och behandling är färgat av detta, men viktigaste skillnaden finns i om man över huvud taget upptäcker sjukdomen.
– När pojkar inte fungerar i skolan är ADHD bland det första man tänker på, vilket gör att vi i vissa delar av världen nog överdiagnostiserar. När flickor har problem i skolan tänker vi istället på psykosociala faktorer, att hon inte mår bra eller att det inte står väl till i familjen. Det är allvarligt och problematiskt. Det går många fler år innan flickorna får sin ADHD-diagnos. Hur vi tänker innan, hur vi bemöter och förstår barn och ungas uttryck för psykisk ohälsa verkar innefatta stora skillnader, säger Lotta Borg Skoglund.

Förändring behövs
Samsjukligheten är stor bland flickor vilket komplicerar bilden.
– Det är vanligt att man utöver ADHD drabbas av till exempel depression, ångest eller ätstörningar. Flickorna vänder oftare sina problem inåt medan pojkar ofta vänder frustrationen utåt, säger Lotta Borg Skoglund.
Hon tycker att det bland annat behövs mer forskning på hur ADHD samverkar med könshormonerna. Och även om ADHD är det tydligaste exemplet finns könsaspekten även i annan psykisk ohälsa, menar hon.
– Man kan i vissa fall behöva se det som två olika varianter på ett tillstånd, där det är skillnad mellan män och kvinnor och vi behöver förstå psykisk ohälsa utifrån våra unika biologiska förutsättningar.
I Lotta Borg Skoglunds bok lyfts flickors egna berättelser fram, vilket hon hoppas är ett led i att nyansera synen på ADHD.
– Jag hoppas på berättelsernas kraft, utöver att forskare och läkare också bör gå ut och berätta om det. Alla delar behövs för en förändring.

Läkarroll i förändring

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Forskaren och författaren Motzi Eklöf har skrivit en avhandling om läkarens roll och identitet från 1800-tal till 1900-tal. Hur har utvecklingen sett ut och hur ser läkarrollen ut idag?

Motzi Eklöfs avhandling Läkarens ethos från 2000 utgick från frågan: Vad är en läkare? Och vad avgör vem som är en läkare? Det var läkares självbilder och egna ideal som stod i fokus för studien.
– ”Läkare” har varit och är ett relativt föränderligt begrepp och föremål för tolkningar och förhandlingar. Till att börja med har de formella kravens betydelse varierat. Det har funnits samhälleligt erkända läkare i landet långt innan det fanns akademisk läkarutbildning, säger Motzi Eklöf.

Konkurrens om titeln
Läkare blev en skyddad yrkestitel här först i och med 1960 års läkarbehörighetslag, trots att man krävt det sedan 1800-talet.
– Många har konkurrerat om titeln läkare historiskt sett, som till exempel prästläkare, gymnastläkare, naturläkare och homeopatläkare in på 1900-talet.
Vetenskap har alltid ansetts vara en viktig grund för läkarens verksamhet, även om synen på vad vetenskaplighet innebär har varierat.
– Det har skett ett skifte från fokus på läkaren som person, och hans (tidigare särskilt hans) kunnighet, intuition, omdöme och bedömningsförmåga, till evidensbasering, externa medikamenter och andra läke-medel, och standardiserade vårdprogram. Det kan också uttryckas som att läkaren i sig inte längre betraktas som ett legitimt läkemedel. Att vem som helst kan ta del av vetenskapliga studier via nätet har också bidragit till att grunden för läkarens auktoritet idag är en annan.

Andra kriterier
Enligt en definition av ”läkare” på Wikipedia är läkaren ”någon som praktiserar medicin, vilket innebär att undersöka, behandla och stödja sin patient i dennes hälsa och mående”.
– Idag inbegriper ”medicin” och läkaryrket så mycket mer. Det intressanta är att framgångsrik behandling, det vill säga förmåga till bot, inte är ett kriterium på en äkta läkare. Det var det på 1200-talet, då det för att bli laga läkare framför allt krävdes visad praktisk skicklighet i att kunna behandla och läka, säger Motzi Eklöf.
Avhandlingen Läkarens ethos finns i nyutgåva.

Så kan du förändra i vården

Arvin Yarollahi, verksamhetschef på ortopedkliniken inom NU-sjukvården, startade ett vårdupprop 2011. Foto: Peter Wahlström
Arvin Yarollahi, verksamhetschef på ortopedkliniken inom NU-sjukvården, startade ett vårdupprop 2011. Foto: Peter Wahlström
Läkaren och eldsjälen Arvin Yarollahi blev rikskänd när han startade ett vårdupprop och engagemanget tycks outtröttligt. Idag jobbar han inifrån systemet för att göra skillnad.

Arvin Yarollahi, verksamhetschef på ortopedkliniken inom NU-sjukvården, var bara 29 år när han 2011 startade vårduppropet ”Nej till nedskärningar inom vården”. Det började som en reaktion på situationen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg men spred sig över landet med manifestationer och utgivningen av en bok på temat. Sju år senare ser Arvin Yarollahi att mycket gått i en positiv riktning inom Västra Götalandsregionen där han verkar.
– Man har insett att bättre kvalitet och tillgänglig vård ger minskade kostnader och att patientskador är dyra. Det är väldigt glädjande att se att man idag inte är lika benägen att ta stora tårtbitar när det kommer till besparingar, eftersom man vet att det slår tillbaka i slutändan, säger han.

Gå till chefen
En del problem kvarstår, exempelvis kring bemanning och komplicerade it-system. Och engagerade läkare är viktiga för utvecklingen.
– Man måste våga säga ifrån och ha civilkurage. Om något inte stämmer måste man lyfta det till sin chef, och lyssnar inte chefen ska man gå till chefens chef. I mitt fall fick jag gå hela vägen upp, för ingen kunde ta ansvar. Framtidens ledare måste vara lyhörd, närvarande och tydlig.

”Räck upp handen”
I Arvin Yarollahis fall är det chefsskapet som gör det möjligt för honom att ha ett konkret inflytande.
– Vill man påverka ska man räcka upp handen när det kommer möjligheter att vara delaktig i ledning och styrning. När vår chef pensionerades hade jag precis blivit specialist och var den minst sannolika personen att bli chef, men nu har jag varit det i fem år. Jag jobbar i systemet för att förbättra vården i en riktning jag tror på, säger han.
Ett tips är att gå kurser och visa intresse för biträdanderoller, som är en bra språngbräda.
– När man väl blir chef har man mandat att göra mycket i sin egen verksamhet. Det kommer förstås beslut uppifrån man inte rår över men vi har gjort mycket på vår klinik kring patientsäkerhet och arbetssituationen för personalen. Räck upp handen, säg att du vill, sen kommer du framåt och kan påverka på riktigt.