Etikettarkiv: Forskning

Så når du ut med din forskning

Keivan Javanshiri vid Lunds universitet vann forskarnas Grand Prix i höstas. Foto: Erik Cronberg
Keivan Javanshiri vid Lunds universitet vann forskarnas Grand Prix i höstas. Foto: Erik Cronberg

Doktoranden Keivan Javanshiri har vunnit pris för sin förmåga att presentera forskning – med hjälp av fikusväxter. Hur gör man för att inte hamna i powerpoint-fällan? Här ger han sina bästa tips.

Keivan Javanshiri gör just nu sin AT på SUS i Malmö och forskar i neuropatologigruppen vid Lunds universitet. I november vann han den nationella finalen i forskarnas Grand Prix, där han hade fyra minuter på sig att berätta om kognitiv sjukdom och kopplingen till hjärt-kärlsjukdom och diabetes.
– Jag försökte illustrera hjärnan vid alzheimers och vaskulär demens via två fikusväxter, som jag hade som rekvisita. Jag hade bara två powerpoint-slides som visade antalet människor som insjuknade i demens under tiden som presentationen pågick.

Övning gäller
Det är enligt Keivan Javanshiri viktigt att fler forskare försöker att nå ut med sin forskning på ett populärvetenskapligt sätt, men det finns också risk för missuppfattningar.
– Det är viktigt att man tänkt igenom både det muntliga och skriftliga, så att det är så tydligt att det inte går att misstolka. Det man som forskare inom medicin producerar tas ju för sanning. Många tror på det och då måste det bli rätt, säger han.
Den främsta nyckeln till framgång med sin presentation är enligt Keivan Javanshiri att öva – och öva, och öva. Att vara bekväm, och kunna sin presentation, är a och o.
– Jag går runt och säger min presentation högt när jag gör andra saker, till exempel när jag lagar mat eller går ut med hunden, säger Keivan Javanshiri.

”Jag tror mycket på att utnyttja rekvisita och sig själv så mycket som möjligt”

Skippa powerpoint
Andra steget är att anpassa sin presentation till målgruppen. Därefter ska man börja fundera över rekvisita.
– Jag tror mycket på att utnyttja rekvisita och sig själv så mycket som möjligt, och låta det genomsyra presentationen. Använd powerpoint bara om det absolut behövs, annars tar det en massa uppmärksamhet från lyssnaren. En powerpoint kan kännas trygg att ha, och en del använder det som ett manus framför sig, men det är en fälla. Folk har förmåga att lyssna på dig utan en powerpoint och det måste du våga lita på.
Den powerpoint man har ska vara genomtänkt och helst innehålla slagfärdiga bilder eller illustrationer.
– Skriv inte bara en siffra eller en text, gör något kreativt av det. I min powerpoint i tävlingen visade jag först att en person insjuknar var tredje sekund, och efter fyra minuter hade det blivit åttio personer på bilden. Den typen av kommunikation sätter sig hos lyssnarna.

Långsiktigt och forskningsinriktat i läkemedelsindustrin

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock

För läkare som vill arbeta med forsknings- och utvecklingsfrågor i en global miljö kan läkemedelsindustrin erbjuda många olika karriärvägar. Läkare som vill använda sin kompetens till att vara med och utveckla framtidens läkemedel har goda möjligheter att själv påverka såväl karriärutveckling som forskningsinriktning.

– Läkemedelsindustrins viktigaste uppgift är att driva innovation och medicinsk utveckling och därigenom utveckla behandlingar som hjälper så många patienter som möjligt att få rätt och bättre behandling vid rätt tillfälle. Jag sökte mig till läkemedelsindustrin eftersom jag länge varit intresserad av forskning, utveckling och innovation. Möjligheten till livslångt lärande och personlig utveckling kändes också intressant, säger Anders Gabrielsen, specialistläkare i kardiologi och internmedicin och sedan 2018 senior director physician på AstraZeneca. Han har tidigare forskat på hjärt- och kärlsjukdomar på KI och har varit verksam i läkemedelsindustrin sedan 2011.

Anders Gabrielsen, senior director physician på AstraZeneca.
Anders Gabrielsen, senior director physician på AstraZeneca.

Jobba långsiktigt
På AstraZeneca ingår Anders Gabrielsen i ett team som ägnar sig åt klinisk forskning med inriktning på hjärta och kärl, metabolism och njurar.
– Som läkare i den offentliga vården är man bunden till de politiska ramar och förutsättningar som ges. På läkemedelsbolag ges man istället möjlighet att ägna sig åt forsknings- och utvecklingsfrågor på heltid. Det innebär att man ges tid att arbeta utifrån ett mer övergripande och långsiktigt perspektiv. Något som fick mig att söka mig till ett läkemedelsbolag är också möjligheten att jobba utifrån såväl nationella som internationella perspektiv, säger Anders Gabrielsen.

Samverkan
68 procent av läkarna kan tänka sig att arbeta med klinisk forskning i samarbete med läkemedelsindustrin i sin kliniska vardag.
– Det är en glädjande siffra, eftersom samverkan mellan industrin och sjukvården är nyckeln till en bra forskningsmiljö överlag. Sverige har mycket fin forskningshistorik och goda möjligheter till att vara ett föregångsland inom klinisk forskning. Men för att det ska bli verklighet är det viktigt att sjukvårdens medarbetare upplever att de har tillräckligt med tid att ägna sig åt den här typen av forskningssamverkan. Det är helt avgörande att man kontinuerligt arbetar för att öka kontaktytorna, när det gäller forskning och utveckling, mellan sjukvården och läkemedelsindustrin, säger Anders Gabrielsen.

Samtliga specialistutbildningar
– För att trivas med att arbeta i läkemedelsindustrin bör man förstås vara intresserad av innovation och utveckling. Samtliga specialistutbildningar är efterfrågade i industrin, läkemedelsbranschen värdesätter mångfalden av olika kliniska erfarenheter och specialistutbildningar. Som läkare i vår bransch kan man välja att inrikta sig på generell eller väldigt specifik forskning, eller utvecklas i en ledarroll och lära sig mer om organisationsfrågor. Andra exempel på specialistinriktningar är patientsäkerhetsfrågor och farmakologifrågor, avslutar Anders Gabrielsen.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta med klinisk forskning i samarbete med läkemedelsindustrin i din kliniska vardag? (förutsatt att tid avsätts till det)
Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 24–29 april 2020. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Försäkringsmedicin – ett komplext och inspirerande fält

Camilla Kanckos, specialist i internmedicin och Per Holmdahl, specialist i ortopedi. Foto: Patrik Bergenstav
Camilla Kanckos, specialist i internmedicin och Per Holmdahl, specialist i ortopedi. Foto: Patrik Bergenstav

Försäkringsmedicin är ett komplext område med stor variation och många intressanta utmaningar. Att vara anställd hos Försäkringskassan innebär en trygg position med flexibla villkor och konkurrensmässig lön som kan vara ett stimulerande alternativ eller komplement till kliniskt arbete.

Birgitta Moberg, specialist i allmänmedicin. Foto: Johan Marklund
Birgitta Moberg, specialist i allmänmedicin. Foto: Johan Marklund

Birgitta Moberg har arbetat på Försäkringskassan i Norrbotten i över 20 år vid sidan om sitt kliniska arbete som specialist i allmänmedicin.
− Det är hos Försäkringskassan jag har haft min längsta sammanhängande arbetstid, vilket säger en hel del om hur jag trivs, berättar Birgitta.
En av arbetets mest positiva aspekter är den goda medicinska allmänbildning Birgitta har kunnat ackumulera. Som specialist i allmänmedicin stöter hon på alla tänkbara sjukdomar via de intyg hon bedömer i sitt arbete och ibland kan det bli en riktig utmaning.
− Som Försäkringsmedicinsk rådgivare har jag ingen beslutsfunktion, utan det jag gör är att bistå försäkringsutredarna med att tyda de medicinska underlagen och tolka dem till begriplig svenska. Jag skapar en helhetsbild där försäkringsutredarna kan förstå hur olika sjukdomstillstånd hindrar arbetsförmågan respektive inte. Ofta sker detta arbete i tät dialog mellan olika specialister och flera försäkringsutredare, så det är en väldigt stimulerande miljö, betonar Birgitta.
Enligt Birgitta är det stor skillnad mellan att arbeta hos Försäkringskassan som medicinsk rådgivare jämfört med att arbeta som läkare inom övrig vård.
− Dessutom är det oerhört flexibelt hur man väljer att lägga upp sitt arbete. Vi har förmånliga anställningsförhållanden rörande sjukvård och läkemedel samt hela 35 semesterdagar från 40 år. För mig som är pensionerad från klinisk vård är det ett perfekt upplägg.

Vi söker Försäkringsmedicinska rådgivare i hela landet. Klicka här för mer information och ansökan

Förenar juridik och medicin
På Försäkringskassan i Borås arbetar Camilla Kanckos som Försäkringsmedicinsk rådgivare sedan 2015. Hon är specialist i internmedicin. Efter att ha arbetat i flera år med medicinsk akutsjukvård, hemsjukvård och företagshälsovård gick hon en grundutbildning i försäkringsmedicin på Göteborgs universitet och träffade där flera försäkringsmedicinska rådgivare som var väldigt nöjda med sina tjänster och Camilla blev då intresserad. Inledningsvis jobbade hon 40 procent och behöll en fot i företagshälsovården, men idag arbetar hon istället på 80 procent och arbetar kliniskt med akutsjukvård övrig tid.
Försäkringsmedicin är ett komplext ämne som kräver att man förenar juridik och medicin och som läkare kan man vara en bra länk ut till vården. Camilla trivs bra, inte minst på grund av att arbetsuppgifterna är varierande och stimulerande.
− Jag känner mig väldigt uppskattad här. Rollen är annorlunda än när jag arbetade kliniskt men jag använder samma kompetens. Jag får dela med mig av den genom utbildningsinsatser och i enskilda möten med försäkringsutredare. Även om vi inte är delaktiga i den beslutsfattande rollen har vi Försäkringsmedicinska rådgivare fått utbildning i exempelvis förvaltningsrätt och det har varit oerhört lärorikt. Att arbeta här har gett mig en mycket bättre förståelse för socialförsäkringens förutsättningar och villkor samt försäkringskassans uppdrag.

Har gett en bättre livssituation
Här får Camilla medhåll av kollegan Per Holmdahl, anställd på Försäkringskassan i Göteborg. Per är specialist i ortopedi. För honom har hans roll som Försäkringsmedicinsk rådgivare medfört ett djupare intresse för försäkringsmedicin och arbetsskador, kunskapsområden som han tidigare inte hade arbetat med.
− Arbetet har därtill ökat mitt intresse och min entusiasm för den kliniska rollen. Eftersom det är en så tydlig omväxling känns båda uppgifterna roligare. Sedan har det flexibla upplägget faktiskt gett mig en bättre livssituation och det passar särskilt bra när man har små barn.
Per har arbetat hos Försäkringskassan i tre år och fördelar sin tid mellan kliniskt arbete och sin rådgivande roll. I huvudsak är han inriktad på just arbetsskador och i sin roll fokuserar han mycket på sambandsbedömningar, något som ställer höga kunskapskrav på bedömningarna.
− Det är viktigt att ha en medicinsk bakgrund och en stor fördel att ha akademiska meriter. Mycket av jobbet går nämligen ut på att tolka vetenskap och vetenskapliga sammanställningar i samråd med dem som besitter juridiska kunskaper, så läkarnas kompetens är oerhört viktig för en rättvis bedömning. Vi har en löpande dialog både med försäkringsutredarna och med kollegor från alla specialiteter, något jag uppskattar och trivs med. Det är en väldigt speciell utmaning som jag definitivt skulle rekommendera till andra läkare.

Vi söker Försäkringsmedicinska rådgivare i hela landet. Klicka här för mer information och ansökan

Sofia Kjellberg Lindgren, specialistläkare i öron-näsa-hals.
Sofia Kjellberg Lindgren, specialistläkare i öron-näsa-hals.

En brygga till vården
I Falun arbetar Sofia Kjellberg Lindgren som Försäkringsmedicinsk rådgivare. Hon är specialistläkare i öron-näsa-hals. Hon kom till Försäkringskassans enhet för varaktig funktionsnedsättning i augusti 2018 och tycker att arbetet är både utvecklande och stimulerande.
− I början var det lite klurigt – det är ett helt annat sätt att tänka än då man arbetar kliniskt, så det tog mig ett litet tag att komma in i jobbet.
Inom enheten hanteras frågor såsom till exempel merkostnadsersättning (tidigare handikappersättning), aktivitetsersättning och sjukersättning, vilket många gånger kan röra komplicerade fall. Som försäkringsmedicinsk rådgivare stöttar Sofia handläggarna med att tolka medicinska underlag och fungerar som en del av kvalitetsgranskningen.
– Jag informerar också om var och hur de kan hämta mer information, till exempel från intygsskrivande läkare, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Just nu arbetar jag på 70 procent, och arbetet är nationellt vilket betyder att rådgivningen sker med digitala möten. Rollen som försäkringsmedicinsk rådgivare är viktig – vi specialister är en brygga mellan Försäkringskassan och vården.

Nil Segrell, specialist i klinisk kemi och neurologi.
Nil Segrell, specialist i klinisk kemi och neurologi.

Har ett bredare perspektiv
Liksom Sofia tycker Nil Segrell, Försäkringsmedicinsk rådgivare i Linköping. Hon är specialist i klinisk kemi och neurologi att det tog ett litet tag att vänja sig vid arbetssättet inom Försäkringskassan.
− Som specialistläkare är jag van vid att identifiera och lösa hälsoproblem så gott det går, medan Försäkringskassan ägnar sig åt att istället identifiera personens kvarvarande hälsa och förmåga, trots sjukdom. Dessutom är det ett betydligt bredare perspektiv än i vården – försäkringsutredarna ska skydda Sveriges invånare från att hamna i utanförskap på grund av långa sjukskrivningsperioder.
För Nil, som har arbetat kliniskt i över 30 år och även bedriver egen klinisk forskning, var det framförallt den stödjande och utbildande funktionen hos Försäkringsmedicinska rådgivare som lockade.
− Jag ville bidra med min kunskap kring kroniska och progressiva sjukdomar inom neurologi. Som rådgivare ger jag konsultation både i grupp och individuellt.

Försäkringsutredarna i sin tur är oerhört tacksamma och glada för stödet. Även om Nil som Försäkringsmedicinsk rådgivare bara ser en liten del av alla ärenden leder varje konsultation till en ökad kunskap.
− Detta är ett stimulerande och spännande arbete där man känner sig uppskattad varje dag. För specialister som är intresserade av något mer utöver kliniskt arbete är detta en perfekt roll, avslutar Nil.

Vi söker Försäkringsmedicinska rådgivare i hela landet. Klicka här för mer information och ansökan

Försäkringskassan

På Försäkringskassan finns cirka hundra Försäkringsmedicinska rådgivare. De är läkare med specialistkompetens och stödjer försäkringsutredare att förstå medicinsk information från hälso- och sjukvården så att de kan värdera informationens betydelse för de förmåner man arbetar inom.
Som Försäkringsmedicinsk rådgivare på Försäkringskassan är man statstjänsteman och ska förhålla sig till den statliga värdegrunden och förvaltningsrättsliga principer.
De flesta av de Försäkringsmedicinska rådgivarna arbetar som stöd i handläggningen av sjukförsäkringsförmåner, ersättning inom funktionsnedsättning och arbetsskadeärenden. De är även stöd i andra ersättningar, som till exempel tillfällig föräldrapenning för svårt sjuka barn och aktivitetsstöd. De deltar också i olika regionala och lokala utbildningsinsatser, både internt och externt.
Arbetet är organiserat lite olika beroende på vilken avdelning man arbetar på.

Tel. vxl: 0771-52 44 40
E-post: hr-fragor@forsakringskassan.se
www.forsakringskassan.se

http://www.forsakringskassan.se/omfk/jobba_hos_oss

Medicinska prioriteringar måste styra

Britt Skogseid, professor vid Uppsala universitet, överläkare på Akademiska sjukhuset och ordförande i Svenska Läkaresällskapet.
Britt Skogseid, professor vid Uppsala universitet, överläkare på Akademiska sjukhuset och ordförande i Svenska Läkaresällskapet.
En majoritet av läkarna tror att hälso- och sjukvården kommer att fungera sämre om tre till fem år, och åtta av tio anser att de politiskt ansvariga för sjukvården inte gör ett bra arbete. En ökad tillit till sjukvårdens professioner kan bidra till att vända utvecklingen.

– Om det fortsätter som det gör nu kommer sjukvården förmodligen att utvecklas i negativ riktning. Stora organisationer där läkare har mycket begränsat inflytande och det faktum att läkare tvingas springa mot mål som inte gynnar patienten har bidragit till utvecklingen, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet.

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Rickard L. Eriksson
Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Rickard L. Eriksson
För att vända utvecklingen
Viktigaste förslagen för att sjukvården ska fungera bättre om tre till fem år är att man har en ökad tillit till sjukvårdens professioner, mindre detaljstyrning samt chefer med medicinsk kompetens. Det är också viktigt att sjukvårdens chefer är insatta och delaktiga i verksamheten samt att de ges tid att stötta sina medarbetare.
– Jag tror även mycket på att återskapa tid till kollegiala möten, och strukturer som ger läkare möjlighet till kompetens- och erfarenhetsöverföring samt yrkesmässig stöttning, säger Karin Båtelson.
– Även ersättningssystemen måste ses över. I dagsläget premierar de ofta fel saker, exempelvis antal besök och att vårdköerna kortas. Systemen bör istället baseras på en medicinsk grund och medicinska prioriteringar, säger Karin Båtelson.

Underbetyg till politikerna
– Läkarnas betyg på politikerna är självklart ett underbetyg. Att som nu styra vården på ett sätt som genererar ständiga krigsrubriker om panikåtgärder visar att de inte har kontroll. Vi behöver en långsiktig plan för vad som ska ingår i vårdens uppdrag och hur vi ska bygga upp vettiga vårdkedjor mellan öppenvård och inneliggande vård, säger Karin Båtelson.
– För att öka förtroendet krävs en nationell primärvårdsreform, med ersättningssystem som främjar hälsa, att läkare får basera sitt arbete på medicinska prioriteringar, och kontinuitet mellan patient och läkare, avslutar hon.

Mötet mellan patient och läkare
– Det är oroande att läkare ser så pessimistiskt på sjukvårdens utveckling och det är en varningssignal, säger Britt Skogseid, professor vid Uppsala universitet, överläkare på Akademiska sjukhuset och ordförande i Svenska Läkaresällskapet.
– Mötet mellan patient och läkare bör vara utgångspunkten för det fortsatta omhändertagandet. När de väsentliga besluten fattas av den kunniga läkaren tillsammans med patienten blir vården individanpassad och effektiv. All organisation och styrning inom sjukvården bör syfta till att ge patient-läkarmötet så goda förutsättningar som möjligt. Det innebär en behovsstyrd sjukvård med hög etisk svansföring där forskning och utbildning prioriteras fullt ut, säger Britt Skogseid.

Forskning och långsiktighet
– En viktig åtgärd är att omfattande satsa på FoU i sjukvården, inte minst i primärvården. Det kan i sin tur bidra till att attrahera fler läkare. FoU i sjukvården bör integreras i den kliniska verksamheten. Då visar man på allvar att medicin och vetenskap ska utgöra basen för hela sjukvården. Det är också en förutsättning för att omställningen till en nära vård ska kunna genomföras, säger Britt Skogseid.
– I dagsläget är det sjukvårdsproduktion i enkla tal som räknas. Verksamhetsutveckling och forskning gills inte riktigt. Att 82 procent av läkarna anser att de politiskt ansvariga för hälso- och sjukvården inte gör ett så bra arbete beror förmodligen på att man upplever en tondövhet från politikernas sida, säger Britt Skogseid.
– Politikerna behöver låta professionen avgöra hur sjukvård levereras på bästa sätt, genom tillitsbaserad styrning och långsiktighet i vården, snarare än detaljstyrning och tillfälliga satsningar som i första hand är till för att visa exempel på politikernas handlingskraft, avslutar Britt Skogseid.

Hur kommer svensk sjukvård fungera om 3-5 år?
I mars 2019 svarade 2/3 av läkarna att de anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll. Om du blickar 3-5 år framåt, vad tror du om hälso- och sjukvården i Sverige då? Den kommer att fungera…

Gör de politiskt ansvariga för vården i sverige ett bra arbete?
Vilken är din uppfattning om de politiskt ansvariga för hälso- och sjukvården i Sverige? (på regionnivå och på nationell nivå) De gör…

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Digital vård på distans kompletterar fysisk vård

Nasim Farrokhnia, överläkare och forskare knuten till KI SÖS, ordförande i eHälso­läkarföreningen samt kvalitets- och forskningschef på KRY.
Nasim Farrokhnia, överläkare och forskare knuten till KI SÖS, ordförande i eHälso­läkarföreningen samt kvalitets- och forskningschef på KRY.
77 procent av läkarna anser att digital vård på distans kan vara till nytta för patienten, och nästan hälften av läkarna anser att AI-lösningar inom sjukvården kan vara till nytta för patienten.

Det är inte förvånande att majoriteteten av läkarna anser att digital vård på distans kan vara till nytta för patienten, det är snarare anmärkningsvärt att 23 procent inte anser att det kan tillföra patientnytta, säger Göran Petersson, öron-näsa-hals-läkare, seniorprofessor i hälsoinformatik vid Linnéuniversitetet i Kalmar och ordförande för Läkaresällskapets e-hälsokommitté.

Göran Petersson, öron-näsa-hals-läkare, seniorprofessor i hälsoinformatik vid Linnéuniversitetet i Kalmar och ordförande för Läkaresällskapets e-hälsokommitté.
Göran Petersson, öron-näsa-hals-läkare, seniorprofessor i hälsoinformatik vid Linnéuniversitetet i Kalmar och ordförande för Läkaresällskapets e-hälsokommitté.
Mest nytta vid långa avstånd
Han anser att digital vård på distans gör mest nytta när avstånden är långa och där patienten har svårt att komma till en läkare.
– Det är självklart alltid kvalitativt bättre att undersöka patienten på plats, men när läkaren känner sin patient, exempelvis kroniker som haft samma läkare under en längre tid och man inte behöver göra någon undersökning, så kan digital vård på distans göra stor nytta, liksom bland äldre patienter.
– Jag är övertygad om att digital vård på distans i allt större utsträckning kommer att användas som en integrerad del av övrig vård. Genom att hantera vissa funktioner digitalt blir det möjligt att nyttja sjukvårdspersonalens tid på bästa möjliga sätt. Det finns stora förhoppningar om att den digitala vården ska lösa många av sjukvårdens problem, men för att det verkligen ska bli så måste de digitala tjänsterna utformas i samverkan med sjukvårdsprofessionerna och patienterna, säger han.

Gemensam informationsstruktur
En av de frågor som är allra mest aktuella inom e-hälsa och digitalisering just nu är, enligt Göran Petersson, behovet av en gemensam informationsstruktur som inkluderar hela hälso-och sjukvården och kompetens om detta.
– En struktur med gemensamma mallar och koder är otroligt viktigt för att informationsöverföringen mellan olika vårdgivare ska underlättas. Det finns även legala hinder som exempelvis försvårar överföringen av patientdata från patientens egna appar till patientjournalen. Gemensamma informationsstrukturer är dessutom en nödvändighet för att kunna forska på det här området, säger han.

Mer forskning behövs inom ai
AI-lösningar inom sjukvården kan vara till nytta för patienten. AI gör det exempelvis möjligt att följa upp om behandlingen har effekt på patienten redan efter första behandlingstillfället.
– Den största begränsningen är att det ännu inte har forskats tillräckligt på det här området. Andra begränsningar är kostnader, datakapacitet och kreativitet. Även om det förstås krävs relativt omfattande initiala investeringar i AI så är jag övertygad om att det kan löna sig på sikt för svensk sjukvård, inte minst vid diagnostisering av ovanliga åkommor, säger Göran Petersson.

Resurser kan frigöras
– Det är både intressant och glädjande att hela 77 procent av läkarna anser att digital vård på distans kan vara till nytta för patienten. Distansvård kan bland annat tillföra värde för patienter med kroniska tillstånd, säger Nasim Farrokhnia, överläkare och forskare knuten till KI SÖS, ordförande i eHälsoläkarföreningen samt kvalitets- och forskningschef på KRY.

De digitala verktygen adderar lösningar och kombinationen maskin och människa innebär att tid kan frigöras när vissa uppgifter automatiseras bort

– De digitala verktygen adderar lösningar och kombinationen maskin och människa innebär att tid kan frigöras när vissa uppgifter automatiseras bort. Då kan läkaren fokusera mer på själva patientmötet, säger Nasim Farrokhnia.

Begränsningar
Hon betonar samtidigt att den digitala kontexten har sina begränsningar, exempelvis att det inte är möjligt att genomföra fysiska undersökningar. För auskultationer finns redan idag digitala verktyg som skulle kunna integreras vidare i vårdprocesserna, som det görs genom Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman.
En viktig aktuell fråga inom digital vård på distans, är enligt Nasim Farrokhnia, tillgången till data och standarder, inte minst för att bygga en gemensam infrastruktur där nya lösningar kan tas i bruk, som kan kommunicera med varandra och skapa helheter.

Mer kunskap om ai behövs
– Det är bra att 49 procent av läkarna anser att AI-lösningar inom sjukvården kan vara till nytta för patienten. Det visar också att mer kunskap behövs. Vi behöver utbilda såväl blivande som färdiga läkare på det här området. AI och maskininlärning kan bland annat användas i diagnostik samt i olika typer av beslutsstöd, exempelvis i digitala triageverktyg som vägleder patienten till rätt vårdnivå, avslutar Nasim Farrokhnia.

Kan digital vård på distans vara till nytta för patienten?

Anser du att AI-lösningar inom sjukvården kan vara till nytta för patienten?
(AI=artificiell intelligens)

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Finna tid – största utmaningen för forskande kliniker

Ulrika Moll, specialistläkare i internmedicin och endokrinologi vid Lunds universitetssjukhus.
Ulrika Moll, specialistläkare i internmedicin och endokrinologi vid Lunds universitetssjukhus.
– Att skapa tidsutrymme är den största utmaningen när det kommer till klinisk forskning. Mina patienter tar inte paus i sin diabetes bara för att jag behöver forska en månad, säger Ulrika Moll, specialistläkare i internmedicin och endokrinologi vid Lunds universitetssjukhus.

Forskning behövs i sjukvården, och patientperspektiv behövs i forskningen. Men bara tanken på att kombinera en klinisk karriär med forskning och familjeliv kan få många att välja en annan väg. Ulrika Moll är en av de som antagit utmaningen. Förutom dubbelspecialist och forskare kan hon även skriva trebarnsmamma på visitkortet.
– Jag började läsa till läkare i Lund 1997, gjorde AT i Kristianstad och återvände sedan till Lund där jag gick mina ST-utbildningar i internmedicin och endokrinologi. Forskningen kom tidigt in i bilden. Jag registrerade mig som doktorand 2007 och har, med avbrott för tre mammaledigheter, arbetat med min avhandling sedan dess.

Livspussel
Om allt går enligt plan är det dags att disputera nästa år. Den stora frågan är förstås livspusslet, går det att få ihop?
– Absolut, det är ett pussel, men ett läkarjobb tar inte slut när man kommer hem. Det finns alltid saker som behöver ältas ett par gånger för att du ska kunna lägga det åt sidan, en artikel som måste läsas eller en studie att kolla upp. Så även om du inte forskar kommer det alltid att finnas något som måste passas in i familjelivet. Jag har en klok kollega som säger att livet kan hålla för två saker samtidigt: forskning och familj, klinik och familj eller klinik och forskning. Men att få ihop tre ting innebär oftast att man får göra en sak senare eller långsammare än de två andra.

Andningshål
För Ulrikas del är det forskningen som fått komma lite i tredje hand.
– Familjen sköter du aldrig med vänsterhanden, och på kliniken finns patienter som måste ses till. Det som blir bortprioriterat är forskning eller sömn. Jag har gjort mycket forskning under föräldraledigheter då mina barn sovit samt på jourkomp, som är ett slags andningshål för forskande kliniker. Sedan är det mycket i forskningen som bara dyker upp och måste göras, då får man hitta den tiden på kvällar och nätter.

Fördjupning och reflektion
Hon påpekar att forskningen även kan vara ett lufthål i en jäktad vardag och stressad kliniktjänst med så kallade produktionskrav.
– Forskningen kan vara enda gången som det riktigt finns tid för fördjupning och reflektion.
En lärdom som kommit under de gångna åren är att hon slutat ha dåligt samvete för att forskningen inte hunnits med som planerat.
– I så fall har jag prioriterat mina barn eller patienter framför forskningen, och det kan jag inte ha dåligt samvete för. Det känns bra att ha kommit till den insikten.

Forskning med världen som arbetsfält

Cecilia Karlsson och Anna Maria Langkilde arbetar båda inom forskning och utveckling av nya diabetesläkemedel på AstraZeneca i Göteborg.
Cecilia Karlsson och Anna Maria Langkilde arbetar båda inom forskning och utveckling av nya diabetesläkemedel på AstraZeneca i Göteborg.

Anna Maria Langkilde och Cecilia Karlsson arbetade tidigare som specialistläkare i sjukvården. Idag har de ledande roller inom forskning och utveckling av nya diabetesläkemedel på AstraZeneca i Göteborg.

Fetma och diabetes ökar dramatiskt runt om i världen. Även i Sverige är andelen stor; hälften av befolkningen beräknas ha övervikt eller fetma, vilket kan leda till sjukdomar som högt blodtryck, diabetes typ 2 och åderförfettning med en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke.
– Det som driver oss är att hitta effektiva behandlingar som kan rädda liv och förbättra livskvaliteten för miljontals människor, säger Anna Maria Langkilde, senior forskningsläkare och global ledare för kliniska studier inom diabetesområdet.
Nyfikenheten fick henne att för 15 år sedan lämna sitt arbete som specialistläkare i sjukvården och ta klivet över till läkemedelsindustrin.
– Jag har arbetat mycket med nutrition och prevention. Prevention är alltid grunden, men det är viktigt att det finns bra behandlingar för patienter när de blivit sjuka. Innan jag började på AstraZeneca visste jag inte så mycket om forskning på ett företag, men jag bestämde mig för att testa och trivdes direkt. Här finns otroligt kunniga människor från hela världen och fantastiska möjligheter att pröva olika roller inom många olika områden.

Kan göra skillnad
AstraZeneca är ett globalt, innovationsdrivet bioläkemedelsföretag med fokus på forskning, utveckling och marknadsföring av receptbelagda läkemedel.
Cecilia Karlsson är kollega med Anna Maria Langkilde och arbetar som senior forskningsläkare på AstraZeneca.
– Jag arbetade i tio år som läkare inom invärtesmedicin i sjukvården. Mitt fokusområde var metabola och endokrina sjukdomar, med särskilt intresse för sjukdomsmekanismer och varför människor drabbas av sjukdom.
När Cecilia Karlsson blev erbjuden möjligheten att vara med och bygga upp ett kunskapscentrum inom fetma och diabetes på AstraZeneca, tvekade hon inte.
– Jag tog tjänstledigt i sex månader, men valde sedan att stanna kvar. Uppdraget att följa forskning från tidig till sen fas och hela vägen till ett godkänt läkemedel var spännande och lärorikt. Jag känner verkligen att vi kan göra skillnad för patienter världen över. Vi samarbetar mycket med forskare vid universitet och andra företag över hela världen. Det känns oerhört stimulerande att arbeta med utveckling av nya behandlingar som kan minska risken för död och allvarliga komplikationer, säger Cecilia Karlsson.

Vi söker forskande läkare. Läs mer och ansök här

AstraZeneca
AstraZeneca har 61 100 medarbetare i över 100 länder och är ett globalt, forskningsbaserat bioläkemedelsföretag med huvudfokus på sjukdomsområdena: hjärta/kärl och metabola sjukdomar, cancer och andningsvägar. Företaget bedriver även forskning inom områdena autoimmunitet, neurovetenskap och infektion. AstraZeneca är ett av Sveriges viktigaste exportföretag med verksamhet i Göteborg och Södertälje. Företaget har tillverkning i 18 länder och den största produktionsanläggningen ligger i Södertälje.

Nyfiken på att jobba med oss?
Kontakta gärna Tomas Andersson, Clinical Vice President Cardiovascular and Chronic Kidney Disease
Tomas.lg.andersson@astrazeneca.com


Läkare gör stor nytta i forskande läkemedelsindustrin

Christina Östberg Lloyd, medicinsk och klinisk forskningsdirektör på Novo Nordisk. Foto: Jesper Edvardsen / Novo Nordisk
Christina Östberg Lloyd, medicinsk och klinisk forskningsdirektör på Novo Nordisk. Foto: Jesper Edvardsen / Novo Nordisk
95 procent av läkarna anser att klinisk forskning inom läkemedelsindustrin är viktig eller mycket viktig för sjukvården enligt en undersökning genomförd av Framtidens Karriär – Läkare.
Som läkare i läkemedelsindustrin kan du ägna dig åt alltifrån tidig grundforskning till att arbeta med läkemedelsutveckling ur ett mer kommersiellt perspektiv.

Det är självklart glädjande att så många läkare betraktar läkemedelsindustrins kliniska forskning som viktig. Samtidigt upplever jag att delar av sjukvården tyvärr har en viss beröringsskräck gentemot läkemedelsindustrin. Alla vinner på ett samarbete eftersom våra kompetenser och verksamheter komplett­erar varandra. Tillsammans kan vi åstadkomma mycket för bättre förutsättningar för framtida behandlingsmöjligheter med patientens bästa i fokus, säger Christina Östberg Lloyd, medicinsk och klinisk forskningsdirektör på Novo Nordisk och ordförande i SWElife, det strategiska innovationsprogrammet som stödjer samverkan mellan akademi, näringsliv och hälso- och sjukvård med målet att stärka life science i Sverige och förbättra folkhälsan.
Hon är specialistläkare i gynekologi och obstetrik och arbetade i sjukvården i många år innan hon tog steget över till läkemedelsbranschen.
– Läkemedelsindustrins arbetssätt har länge fascinerat mig. Det är självklart att läkemedelsindustrin och sjukvården behöver samverka för att åstadkomma bästa möjliga resultat för en bättre hälsa, säger Christina Östberg Lloyd.
Under sina hittills sjutton år i läkemedelsindustrin har hon arbetat som medicinsk rådgivare och nordisk medicinsk chef på Ferring. Sedan nio år tillbaka arbetar hon på Novo Nordisk.

Erbjuder många karriärvägar
– Läkare som är intresserade av led­arskapsfrågor och vill vara med och utveckla nya behandlingsmöjligheter i nära samverkan med sjukvården kan göra en viktig insats i den forskande läkemedelsindustrin. Läkare har en nyckelkompetens som är avgörande, och läkemedelsindustrin erbjuder många spännande karriärmöjligheter för den som har rätt inställning, säger Christina Östberg Lloyd.
Den forskande läkemedelsindustrins efterfrågan på läkarkompetens ökar i takt med att man fokuserar allt mer på avancerade terapiformer, till exempel stamcellsforskning.
– Som läkare gör man skillnad för en bättre hälsa genom att skapa förutsättningar för innovativa behandlingsmöjligheter i såväl läkemedelsindustrin som i sjukvården. Att bidra som just läkare och förstå hur forskning och utveckling leder till att vardagen underlättas för miljontals patienter runtom i världen är ett uppdrag som verkligen känns meningsfullt, säger Christina Östberg Lloyd.

Hur viktig anser du att klinisk forskning inom läkemedelsindustrin är för sjukvården?

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Läkare genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 19–22 oktober 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.

Värdet av klinisk forskning inom läkemedelsindustrin

Den kliniska forskningen inom läkemedelsindustrin behövs för att ta fram nya säkra och effektiva läkemedel. Forskningen för också vetenskapen framåt inom det medicinska området.

Klinisk forskning inom läkemedelsindustrin är mycket eller ganska viktig för sjukvården. Det anser 95 procent av läkarna i Framtidens Karriär – Läkares undersökning. De fick följdfrågan ”Varför är den kliniska forskningen inom läkemedelsindustrin viktig för sjukvården?”

Läkemedelsforskning
Man menar att läkemedelsutvecklingen är basen för behandling och är avgörande för framsteg inom flera medicinska områden. Det går inte att få fram nya läkemedel om inte forskningen sker inom industrin, och utan klinisk forskning skulle vi dessutom få otillräckligt utredda läkemedel. Det behövs också mer studier på hur mediciner påverkar patienterna. Vi kan inte nöja oss med att tro att det vi har är bra, för det kan alltid bli bättre, billigare, säkrare. Nya läkemedel behöver kontinuerligt tas fram och utvecklas för patientens bästa.
Den kliniska forskningen driver också utvärdering och utveckling av nya preparat.

Behandlingsmetoder
Här menar man att kliniker har en bättre insyn i vården som bedrivs ute på de olika sjukvårdsenheterna. Det är oerhört viktigt att bedriva läkemedelsutveckling och ta fram nya behandlingsalternativ med klinisk koppling. Utvecklingen av avancerad vård och behandlingsrutiner ska även ske i samarbete med exempelvis personer som har biokemisk utbildning, farmakologer, etcetera.
Idag är det också vanligt att en patient inte bara har en sjukdom och därför måste utvecklingen hela tiden gå framåt för att möta dagens och morgondagens patienter. Forskningen ger bättre vård på lång sikt.

Läkemedelsföretagen har pengarna
I brist på större andel offentliga medel till forskning måste klinisk forskning bedrivas hos läkemedelsindustrin. De ger också ekonomisk möjlighet till studier som annars inte skulle vara möjligt att utföra. Vården är ekonomiskt sammankopplad med industrin. Dagens sjukvård har stora möjligheter, men också stora kostnader så det är viktigt att den forskning som görs är optimal och är evidensbaserad, resurserna måste användas på rätt sätt.
Några menar att de hellre vill se att den kliniska forskningen drivs av en fungerande myndighet än vinstdrivande företag.
Utan fortsatt klinisk forskning kommer sjukvården att stanna i sin utveckling. Stora genombrott har skett genom ihärdig forskning. Som exempel lyfts hotet om antibiotikaresistensen fram, då det kommer att slå hårt mot samtliga grenar inom medicinen.

Vikten av klinisk forskning inom läkemedelsindustrin
1. Ta fram nya effektiva läkemedel
2. Bättre och säkrare behandlingsmetoder
3. För vetenskapen framåt
4. Läkemedelsindustrin har kapital
5. Sjukvården står inför nya utmaningar

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Läkare genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 19–22 oktober 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.

Psykopati som forskningsfält

Specialistläkare Katarina Howner är verksam vid Rättsmedicinalverket och Karolinska institutet och har psykopati som expertområde. Foto: Hanna Maxstad
Specialistläkare Katarina Howner är verksam vid Rättsmedicinalverket och Karolinska institutet och har psykopati som expertområde. Foto: Hanna Maxstad
När Katarina Howner går på middag är kvällens samtalsämne säkrat.
Som rättspsykiater och forskare med psykopati som specialitet väcker ämnet ofta åsikter och diskussioner.
– Det är på gott och ont, men det är jätteroligt att ha ett forskningsområde som folk är intresserade av, säger hon.

Rättspsykiatern Katarina Howner arbetar på Rättsmedicinalverket och ägnar hälften av sin arbetstid åt forskning vid Karolinska institutet.
– Jag har alltid varit intresserad av personlighet, hjärnan och avvikande beteenden, samt brist på empati, och då hamnar man ju i ämnet psykopati.
Just nu arbetar hon med ett projekt inom frivården, där personer med psykopatiska drag ska undersökas med hjälp av en magnetkamera, samt ett projekt inom kriminalvården där interner analyseras med intervjuer, skattningar och blodprov.
Och eftersom Katarina Howners forskning om psykopati är biolog­iskt inriktad hamnar den ibland i ett gränsland.
– Jag ägnar mig åt biologisk forskning inom ett fält där det också finns många icke-biologer, som psykologer, beteendevetare och kriminologer. Jag kan uppleva att jag ibland har svårt att nå fram, till exempel när jag söker forskningsanslag, säger hon.

Reducera brottslighet
Psykopati är ett vanligt inslag i populärkultur och media, något som innebär både för- och nackdelar.
– Det är kul med intresset, men det finns många som ”tycker till” utan att ha någon grund. Jag kan bli trött på tidningsrubriker som ”Är din granne psykopat?”, och då är det ännu viktigare att som expert inom området förmedla min kunskap och göra bilden mer komplex.
Katarina Howner betonar att ämnet psykopati är viktigt för samhället i stort och inte enbart för de enskilda individerna.
– Vi har en mindre grupp i samhället som begår väldigt många brott, och deras offer och omgivningen drabbas hårt. På lång sikt hoppas jag att min forskning kan bidra till att reducera brottslighet i samhället.

Krävs en viss läggning
Psykopati går inte att bota men det är möjligt att behandla vissa symptom, till exempel att stärka förmågan till impulskontroll genom mediciner eller psykologiska interventioner. För att komma åt själva personlighetsstörningen eller att få någon att avbryta en kriminell bana krävs långsiktiga åtgärder i form av behandlingsprogram eller psykoterapi.
– Man kan tänka att det är tröstlöst med återfallsförbrytare men det är lite av utmaningen. Fast vem som helst ska nog inte jobba med det här, det krävs en viss läggning, att man är nyfiken, enormt tålmodig och optimistisk i grunden.