Etikettarkiv: Framtidens vård

Digitalisering av vården i fokus

Susanne Bergenbrant Glas är ledamot i Läkaresällskapets eHälsokommitté.
Susanne Bergenbrant Glas är ledamot i Läkaresällskapets eHälsokommitté.
E-hälsofrågan är fortsatt högaktuell och behandlas från både Socialstyrelsen och Regeringen. Men vilken utveckling ska läkarna bejaka? Det var en fråga som kom upp under årets etikdag som Svenska Läkaresällskapet anordnade i höstas.

– Det är viktigt att tillämpningen av digitala tekniker används förnuftigt så att de stöder vården att hjälpa de stora volymer av patienter som kommer behöva vård och omsorg de närmaste 25-30 åren, säger Susanne Bergenbrant Glas, chefläkare med ansvar för vårddokumentation inom vårdbolaget Tiohundra, Norrtälje och ledamot av Svenska Läkarsällskapets eHälsokommitté.

Måste vara patientsäkert
Hur det ska gå till diskuterades under en etikdag på Svenska Läkaresällskapet där hon var moderator.
– Digitaliseringen i vårdens möten behöver individanpassas och erbjuda kontinuitet för att vara patientsäkert. Risken är att det inte blir tillräckligt smidigt och bra för användarna, såväl patienter, närstående som för vårdens personal, säger Susanne Bergenbrant Glas och tillägger att det är viktigt att möta patienters önskan om att få delta i sin egen vård – där läkarrollen blir mer guidande och stödjande.
– Här kommer det att behövas systemstöd som låter oss vara bra på närvaro i mötet med patienten, oavsett om det är fysiskt eller virtuellt, fortsätter hon.

Viktigt med nationell samordning
En annan högst aktuell fråga är att hälso- och sjukvårdspersonalen dokumenterar allt mer. Risken är minskad effektivitet och andra kvalitetsproblem. Här tror Susanne Bergenbrant Glas att det krävs en nationell samordning.
– Det är viktigt att alla anslutna system måste kunna kommunicera med varandra. Idag kan de olika myndigheterna hitta på egna e-lösningar som inte går att integrera i vårdens system, vilket begränsar synkronisering av olika insatser för digitaliseringen av vården, säger hon.
Idag är det framför allt patienter och företag som är pådrivare av den digitala utvecklingen. Svenska Läkaresällskapets kommitté för eHälsa ser gärna internationella samarbeten för att Sverige ska kunna lära sig mer och på kortare tid.
– Digitalisering kan förutom att skapa delaktighet och trygghet minska vårdskador. Men det krävs att det sker på ett förnuftigt sätt, annars står vi inför en reell vårdkris, avslutar hon.

Vilka dilemman brottas läkare med?

Ulrik Kihlbom, docent och universitetslektor i medicinsk etik vid Centrum för forsknings- & bioetik.
Ulrik Kihlbom, docent och universitetslektor i medicinsk etik vid Centrum för forsknings- & bioetik.
Inom sjukvården väcks ofta filosofiska frågor som behöver lösas praktiskt. Docenten och universitetslektor i etik Ulrik Kihlbom har bland annat tittat på vad som händer i obalansen mellan läkare och patienter.

För Ulrik Kihlbom är filosofi inte bara ett redskap för att diskutera teoretiska frågor i forskning – utan hur man utvecklar själva forskningsfrågorna. Förutom att forska har han under många år undervisat blivande läkare i medicinsk etik vid Uppsala universitet.
– Jag har alltid varit intresserad av förhållandet mellan etisk teori och praktiska frågeställningar. Det kan handla om obalansen mellan läkare och patienter, där läkarens position innebär auktoritet och hur den ska användas i relationen till patienten, säger Ulrik Kihlbom, docent och universitetslektor i medicinsk etik vid Centrum för forsknings- & bioetik.

Regler som begränsar
Ett exempel på etiskt dilemma en läkare kan ställas inför är när patienter behöver vård, men där det finns regelverk som begränsar handlingsutrymmet.
– Det kan exempelvis röra sig om papperslösa som söker vård eller patienter som har andra behov än rent medicinska. Här finns det ofta en osäkerhet kring vad det kan finnas för utrymme i en organisation om läkare går emot riktlinjerna, fortsätter han.

Risk för moralisk stress
Just arbetskulturen på arbetsplatsen kan skapa dilemman i allmänhet. Ulrik Kihlbom berättar att han varit med på flera läkarronder och upplevt att det kan se väldigt olika ut.
– Många sjukhus för regelbundna etikdiskussioner och har utvecklat former för hur man ska möta etiska dilemman. Men risken när det finns en praxis är att man inte tittar öppet på problemet, säger Ulrik Kihlbom.
För att undvika att läkare ska uppleva ”moralisk stress” som kan uppstå om man fortsätter medverka till något man tycker är fel, är det extra viktigt att belysa etik inom vården.
– Genom att regelbundet föra etiska samtal ges utrymme och möjlighet att ändra på saker. Även om det kan vara svårt att mäta om vården reellt blir bättre, upplevs det positivt om man får vara med i diskussionerna, avslutar han.

”Tillsammans kan vi göra mycket”

Tobias Alfvén tycker det är viktigt att läkare engagerar sig i framtidens vård.
Tobias Alfvén tycker det är viktigt att läkare engagerar sig i framtidens vård.
Hur kan läkare medverka i samhällsdebatten och göra skillnad? Efter Hans Roslings död, vars röst vägde tungt i debatten om bland annat global fattigdom, har frågan blivit alltmer aktuell.

Förra året valde Tobias Alfvén tillsammans med andra experter inom global hälsa att skriva en replik i en debatt i SvD om neddragningar av biståndspengar som skulle få konsekvenser för bland annat Sidas stöd till globala utbildnings- och hälsoinsatser. För honom var det viktigt att i egenskap av barnläkare och forskare i global hälsa göra sin röst hörd.
– När det gäller människors hälsa och välbefinnande är det vi som är experter. Därför är det viktigt att läkare är med och diskuterar allt från hur sjukvården är organiserad på en vårdcentral till hur fattigdom och klimatförändringar påverkar vår hälsa, säger han.
Förutom arbetet som barnläkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och docent vid Karolinska institutet är Tobias Alfvén även ordförande för Svenska Läkaresällskapets kommitté för global hälsa.
– Här arbetar vi mer övergripande kring ämnet och diskuterar bland annat hur vi kan stärka området global hälsa i Sverige. Men även hur vi kan sprida information och skapa engagemang i dessa frågor, fortsätter han.

Läkare kan göra skillnad
Tobias Alfvén tar upp Hans Rosling som ett exempel på någon som verkligen gjort skillnad. Hur hans engagemang och kunskapsspridande, exempelvis under ebola-epidemin, ledde till att Sverige och världssamfundet till slut aktivt engagerade sig och i förlängningen begränsade epidemins spridning.
– Hans Rosling spelade en enorm roll i debatten, inte bara i Sverige utan i stora delar av världen. Han fick många att stanna upp och faktiskt ofta tänka om, säger han och tillägger att det är viktigt att läkare uttalar sig om områden man behärskar.
– Här handlar det om vilken erfarenhet, utbildning och yrkeskompetens man har. Alla kan inte göra allt, men om många engagerar sig blir det mycket tillsammans, avslutar han.