Etikettarkiv: Hälsa

Kostval håller oss unga och stärker immunförsvaret

Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.
Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.

För den som vill leva ett så långt liv som möjligt och dessutom stärka sitt immunförsvar fyller D-vitamin, K-vitamin, magnesium, karotenoider och fiskolja särskilt viktiga funktioner. Det anser Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.

– Det råder ingen tvekan om att människor kan påverka sin hälsa mycket genom att välja rätt typ av livsmedel. Kosten påverkar bland annat den kognitiva funktionen, blodcirkulationen och vitaliteten i kroppens olika organ. En fördel med att påverka sin hälsa genom kosten är att man relativt snabbt ser resultat om man agerar någorlunda konsekvent, säger Charlotte Erlanson-Albertsson. Hon är läkare i grunden och forskar på aptit och hungersignaler, varför vi blir hungriga på olika typer av livsmedel och vilka faktorer som styr mättnadskänslor.

”Forskning visar att personer som konsumerat höga doser av C-vitamin i fem dagar minskade risken att insjukna”

Vitamin C och D nyckelroll
Charlotte Erlanson-Albertsson betraktar en balanserad tarmflora som avgörande för ett starkt immunförsvar. En rik bakterieflora gör att kroppen själv kan skapa nyttiga bakterier. Prebiotika, som finns i alla typer av grönsaker och vissa frukter med olösliga fibrer, bidrar till att öka antalet goda bakterier i kroppen. Även fiskoljan gynnar uppkomsten av goda bakterier.
Vid sidan av en balanserad tarmflora fyller vitamin C och D en nyckel­roll i att stärka kroppens immunförsvar.
– Forskning visar att personer som konsumerat höga doser av C-vitamin i fem dagar minskade risken att insjukna, och även att slippa få återfall av influensa. D-vitamin är viktigt eftersom det stärker skelettet, men även vår kognitiva förmåga och slemhinnorna, som blir mindre känsliga för infektioner. Ytterligare ett råd till den som vill stärka sitt immunförsvar är att göra te på vitlök, ingefära och stark peppar. Det skapar en ogynnsam miljö för virus, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

Vitamin K ger smidiga blodkärl
Vitamin K finns i alla gröna blad och grönsaker, exempelvis spenat och purjolök. Forskning har visat att vitamin K bidrar till att hålla blodkärlen smidiga, vilket är centralt för att vi ska hålla oss unga genom en bra blodcirkulation. Magnesium är viktigt för kroppens förmåga att bilda energi och finns främst i baljväxter. Karotenoider finns rikligt i morötter, men även i majs och broccoli. Det är en stark antioxidant; en enda karotenoidmolekyl kan motverka hundra fria syreradikaler. Karotenoider håller hjärnan ung. Ytterligare en viktig byggsten för att bevara minnet är fiskoljan. Den finns i feta fiskar som lax, makrill och sill. Fiskoljan gör att signaler över blod-hjärnbarriären och inom hjärnan lättare går fram.
– Man behöver inte göra jättestora kostförändringar på en gång. Det kan räcka med små justeringar, exempelvis att plocka bort slembildande livsmedel. Mjölkprodukter, banan och pasta är några exempel på livsmedel som är slembildande, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

Charlotte Erlanson-Albertsson kommer föreläsa om kost och hälsa på Framtidens Specialistläkare i Malmö september 2021.

Patienters livsstil i fokus

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Supermaten är på allas läppar och läkaren Helena Nyblom utkommer i höst med sin fjärde bok på temat.
– Det är otroligt viktigt att läkare tar sig tid att prata om livsstil med sina patienter, säger hon.

Läkarens guide till supermaten är Helena Nybloms fjärde bok om hälsa. Helena Nyblom är medicine doktor i invärtes medicin samt specialistläkare inom psykiatri. Till vardags föreläser hon på temat förebyggande medicin.
– Det är viktigt att det forskningsbaserade kommer fram i bruset av trender. Och jag vill visa att det är ett sant nöje att skaffa sig en sundare livsstil, det är härligt att leva sunt, säger hon.
Helena Nybloms första bok på temat kom för fjorton år sedan.
– Jag jobbade på en medicinavdelning och på medicinakuten, och där finns sällan utrymme för samtal om livsstilsförändringar, men jag kunde ibland fråga patienter om de visste att det är nyttigt med olivolja och grönsaker. Jag blev förvånad över hur många som inte hade en aning om det, och därför tyckte jag att det var viktigt att läkare med medicinsk kompetens hör och för ut budskapet.

Läkaren Helena Nyblom brinner för patienters livsstil.
Läkaren Helena Nyblom brinner för patienters livsstil.
Satsa mer på livsstil
Att läkare tar sig tid att prata om livsstil med sina patienter tycker Helena Nyblom är otroligt viktigt.
– Vi vet att kloka livsstilsval hjälper till att förebygga en del av våra välfärdssjukdomar. Vi står till exempel inför en fetmaepidemi, men ändå finns det uppgifter om att bara tre-fyra procent av sjukvårdsbudgeten används till att förebygga sjukdomar. Vi behöver satsa mer på det, säger hon.
Som exempel tar Helena Nyblom upp psykisk ohälsa.
– Jag såg beräkningar från regeringen som visade att psykisk ohälsa kostar samhället 140 miljarder årligen. Om man kunde minska ohälsan med 10-20 procent så handlar det om stora samhällsbesparingar och inte minst livskvalitet för individen.

Recept aktuellt
Ska läkare börja skriva ut mat på recept?
– Mediciner behövs ju men förhoppningsvis kan vi genom goda livsstilsval använda dem mindre. Motion på recept har fungerat, så kanske matrecept också är något som skulle kunna fungera. När det gäller mat handlar det om att folk inte har tid, och här tror jag att det är viktigt att läkare visar att det inte behöver vara tidskrävande eller krångligt, utan faktiskt är ganska enkelt, säger Helena Nyblom.

Fetmainitiativet har gett resultat

Helena Dreber, allmänläkare och forskare vid KI är en av initiativtagarna till fetmauppropet. Foto: Svenska Läkaresällskapet
Helena Dreber, allmänläkare och forskare vid KI är en av initiativtagarna till fetmauppropet. Foto: Svenska Läkaresällskapet
I slutet av förra året startade fyra svenska läkare och forskare ett ”fetmaupprop” som välkomnades av både kollegor och patienter. Sedan dess har även politiker fått upp ögonen för hur viktig frågan är.

– Fetma är en av vår tids största hälsofaror och det behövs kraftiga samhällsomvandlingar för att inte förvärra epidemin, säger Helena Dreber, allmänläkare och forskare vid KI som är en av initiativtagarna till fetmauppropet.
Över halva befolkningen har idag övervikt eller fetma där socioekonomiska aspekter är av stor betydelse. För att stoppa skadeverkningarna skrev Helena Dreber tillsammans med docenten och fetmaforskaren Erik Hemmingsson, läkaren Anna Gunnerbeck och allmänläkaren Lars Jerdén ett fetmainitiativ, där man hoppas att beslutsfattare ska större ansvar.

Fetma ett samhällsproblem
– Det är viktigt att vi kommer bort från att skuldbelägga personer som är överviktiga. Fetma är inte enbart ett individuellt problem, det är framför allt ett samhällsproblem, säger Helena Dreber och syftar bland annat på hur lagstiftningen ofta går livsmedelsindustrins ekonomiska intressen till mötes.
Bemötandet från kollegor och patienter till fetmauppropet har varit överväldigande positivt. Inte minst märks det på alla namnunderskrifter från fetmaforskare och -kliniker, men också från annan sjukvårdspersonal och skolpersonal.
– Även hälsoministern Annika Strandhäll har nyligen uttalat sig positivt kring fetmaförebyggande åtgärder som går helt i linje med fetmainitiativet, säger Helena Dreber.

Holistisk syn på hälsa
Vad vården själva kan göra för att hindra en epidemi tror hon handlar om att öka kunskapen.
– Fetma är tyvärr extremt svårbehandlat. Vi måste därför bli bättre på att kommunicera till patienterna vilka positiva effekter träning och ändrad kost ger och börja likställa livsstilsförändringar med läkemedelsbehandling.
Ifall inte frågan kommer högt upp på dagordningen tror Helena Dreber att vi snart står för liknande vårdutmaningar som i exempelvis USA och England.
– Förra året minskade medellivslängden i USA och fetma tros vara en av orsakerna. Vill vi fortsätta leva länge, utan smärtor och läkemedelsbehandlingar för olika välfärdssjukdomar måste vi få en mer holistisk syn på hälsa, avslutar hon.

Ur fetmainitiativet
• Näringsrik mat som främjar hälsa måste bli det enkla och naturliga valet.
• Öka preventionen inom hälso- och sjukvården.
• Bygg bort fysisk inaktivitet och se till att alla svenskar får goda möjligheter till daglig motion.
• Alla barn ska stödjas i att etablera en livsstil som främjar hälsa.
• Personer med fetma behöver ökad förståelse och stöd, inte ytterligare skuld och skambeläggande.