Etikettarkiv: Hälso- och sjukvården

Förtroendeklyfta gentemot beslutsfattare

Stefan Lindgren, ordförande Svenska Läkaresällskapet. Foto: Svenska Läkaresällskapet
Stefan Lindgren, ordförande Svenska Läkaresällskapet. Foto: Svenska Läkaresällskapet
En överväldigande majoritet av läkare anser att de politiska besluten för hälso- och sjukvården inte är tillräckligt verklighetsförankrade. För Stefan Lindgren, Svenska Läkaresällskapets ordförande, speglar svaren gapet mellan besluts­fattarna och de som är verksamma inom hälso- och sjukvården.

Enligt Stefan Lindgren, som även är professor och överläkare i Malmö, finns det en förtroendeklyfta och otillräcklig kommunikation och samsyn mellan vårdpersonal och politiker.
– Många upplever att de politiska besluten tas utan insikt i hur vardagen inom hälso- och sjukvården ser ut och vilka utmaningar som finns. Samtidigt är det svårt för personalen att ha en översikt av hur systemet fungerar som helhet och är uppbyggt samt hur det förhåller sig till andra samhällsinstanser. Båda sidor behöver tänka till och ha förståelse för varandras respektive roller, konstaterar han.

Bör undvika detaljstyrning
Stefan Lindgren menar att engagemanget från läkarkåren i stora utvecklingsfrågor skulle kunna vara större, men framhåller att samma sak gäller för beslutsfattarna.
– Politikerna ägnar sig för mycket åt att detaljstyra hälso- och sjukvården, när de istället bör ange ramar och inriktningar. Utformandet av vården bör lämnas åt professionerna. Det syns inte minst på budgetarbetet, där punktinsatser skapar tillfälliga flöden i verksamheter som sedan sinar. Det är inte rätt sätt att lösa problemen.

Alla perspektiv är värdefulla
De beslut som tas behöver adressera de utmaningar som finns i vården istället för att vara populistiska. Stefan Lindgren betonar att insatserna i första hand behöver vara inriktade på att åtgärda strukturproblem inom hälso- och sjukvården. Vård är i sig en småskalig verksamhet där kvaliteten avgörs av det som sker i mängder av individuella möten mellan patienter och personal, men de existerar inom ett komplext och omfattande system. Därför är det av största vikt att vårdpersonal och beslutsfattare gemensamt utformar vilken väg vården ska ta och strävar efter största möjliga samverkan och samsyn. Alla perspektiv är värdefulla och nödvändiga, avslutar han.

Är de politiska besluten för hälso- och sjukvården verklighetsförankrade?

Påverkansmöjligheter och teamarbete ökar attraktiviteten

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Möjlighet att påverka sin arbetssituation, rimlig arbetsbelastning, bra team och ett bra ledarskap kännetecknar, enligt läkarna, en attraktiv arbetsgivare inom hälso- och sjukvården. Även kompetensutveckling, bemanning och arbetsmiljö rankas högt.

Karin Melander, HR- direktör i Region Skåne.
Karin Melander, HR-
direktör i Region Skåne.
– Undersökningsresultatet är inte särskilt överraskande, de faktorer som rankas högst känner jag igen från flera andra liknande undersökningar. Jag instämmer angående vilka faktorer som är viktigast för att en arbetsgivare ska vara attraktiv. Det är särskilt glädjande att många läkare värderar teamarbete högt eftersom det är en tydlig trend att sjukvården går från stuprörsorganisationer till teamarbete. I primärvården har vi exempelvis märkt att läkarroller som innebär mycket ensamarbete har minskat i attraktivitet, säger Karin Melander, HR-direktör i Region Skåne.
Hon anser att ett bra ledarskap och möjlighet för läkare att påverka går hand i hand. En chef som arbetar strategiskt och kan kommunicera tydliga målsättningar för organisationen och samtidigt stötta sina medarbetare i det dagliga arbetet uppskattas ofta av många.

Hans Larsson, konsultläkare.
Hans Larsson, konsultläkare.
Involvera läkarna
– En bra chef ska vara rak och tydlig med vart organisationen är på väg och vilka utmaningar som väntar organisationen i framtiden, exempelvis en ökad digitalisering och demografiska faktorer. Chefen ska också kunna entusiasmera medarbetarna, säger Karin Melander.
Nyckeln till att bli en attraktiv arbetsgivare för läkare är, enligt Karin Melander, att lyssna in och verkligen involvera läkarna på varje arbetsplats. Det stärker även läkarnas känsla av att kunna påverka organisation och arbetssätt.
– Ett sätt att stärka läkarnas möjligheter att påverka arbetssätt och organisation är att ersätta den detaljerade styrning som råder på många håll i sjukvården med ett mer målorienterat arbetssätt som ger bättre påverkansmöjligheter, säger Karin Melander
– De faktorer som läkarna i undersökningen anger som viktiga överensstämmer med mina egna prioriteringar. Om arbetsgivare fokuserar på att förbättra de fyra faktorer som toppar rankingen så har de kommit långt i arbetet med att stärka sin attraktivitet, säger Hans Larsson, som tidigare var anställd, men sedan ett år tillbaka är konsultläkare i primärvården hos LäkarLeasing.

Kompetensutveckling behövs
– I primärvården, där jag är verksam, är arbetsbelastningen generellt sett för hög. Många läkare är dessutom toppstyrda utan några större möjligheter att påverka sitt arbete. Samtidigt upplever många att de för en ständig kamp för att få tillgång till kompetensutveckling i den utsträckning de anser sig behöva, säger Hans Larsson.
Han anser att sjukvården bör öka andelen läkare i ledande positioner. För många läkare är det viktigt att ha en chef som har förståelse för och är insatt i läkares arbetssätt och förutsättningar.
– Vad gäller kompetensutveckling så är primärvården eftersatt även där. I sjukhusvården får läkare tillgång till mycket informell kompetensutveckling via mer erfarna kollegor, men i primärvården är det inte lika självklart med kontinuerlig kompetensutveckling, säger Hans Larsson.

Vilka av följande faktorer kännetecknar en attraktiv arbetsgivare inom hälso- och sjukvården? Ange gärna flera.


1. Möjlighet att påverka din arbetssituation
2. Rimlig arbetsbelastning
3. Bra team/arbetskamrater
4. Bra ledarskap/arbetsledning
5. Möjligheter till kompetensutveckling / vidareutbildning
6. Rimlig bemanning
7. Bra arbetsmiljö
8. Bra schemaläggning / arbetstider
9. Bra lön / löneutveckling
10. Stimulerande arbetsuppgifter
11. Bra utvecklingsmöjligheter
12. Mer tid för patienterna
13. Inte behöva arbeta övertid
14. Möjlighet att arbeta med forskning
15. Annat