Etikettarkiv: Klinisk forskning

Långsiktigt och forskningsinriktat i läkemedelsindustrin

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock

För läkare som vill arbeta med forsknings- och utvecklingsfrågor i en global miljö kan läkemedelsindustrin erbjuda många olika karriärvägar. Läkare som vill använda sin kompetens till att vara med och utveckla framtidens läkemedel har goda möjligheter att själv påverka såväl karriärutveckling som forskningsinriktning.

– Läkemedelsindustrins viktigaste uppgift är att driva innovation och medicinsk utveckling och därigenom utveckla behandlingar som hjälper så många patienter som möjligt att få rätt och bättre behandling vid rätt tillfälle. Jag sökte mig till läkemedelsindustrin eftersom jag länge varit intresserad av forskning, utveckling och innovation. Möjligheten till livslångt lärande och personlig utveckling kändes också intressant, säger Anders Gabrielsen, specialistläkare i kardiologi och internmedicin och sedan 2018 senior director physician på AstraZeneca. Han har tidigare forskat på hjärt- och kärlsjukdomar på KI och har varit verksam i läkemedelsindustrin sedan 2011.

Anders Gabrielsen, senior director physician på AstraZeneca.
Anders Gabrielsen, senior director physician på AstraZeneca.

Jobba långsiktigt
På AstraZeneca ingår Anders Gabrielsen i ett team som ägnar sig åt klinisk forskning med inriktning på hjärta och kärl, metabolism och njurar.
– Som läkare i den offentliga vården är man bunden till de politiska ramar och förutsättningar som ges. På läkemedelsbolag ges man istället möjlighet att ägna sig åt forsknings- och utvecklingsfrågor på heltid. Det innebär att man ges tid att arbeta utifrån ett mer övergripande och långsiktigt perspektiv. Något som fick mig att söka mig till ett läkemedelsbolag är också möjligheten att jobba utifrån såväl nationella som internationella perspektiv, säger Anders Gabrielsen.

Samverkan
68 procent av läkarna kan tänka sig att arbeta med klinisk forskning i samarbete med läkemedelsindustrin i sin kliniska vardag.
– Det är en glädjande siffra, eftersom samverkan mellan industrin och sjukvården är nyckeln till en bra forskningsmiljö överlag. Sverige har mycket fin forskningshistorik och goda möjligheter till att vara ett föregångsland inom klinisk forskning. Men för att det ska bli verklighet är det viktigt att sjukvårdens medarbetare upplever att de har tillräckligt med tid att ägna sig åt den här typen av forskningssamverkan. Det är helt avgörande att man kontinuerligt arbetar för att öka kontaktytorna, när det gäller forskning och utveckling, mellan sjukvården och läkemedelsindustrin, säger Anders Gabrielsen.

Samtliga specialistutbildningar
– För att trivas med att arbeta i läkemedelsindustrin bör man förstås vara intresserad av innovation och utveckling. Samtliga specialistutbildningar är efterfrågade i industrin, läkemedelsbranschen värdesätter mångfalden av olika kliniska erfarenheter och specialistutbildningar. Som läkare i vår bransch kan man välja att inrikta sig på generell eller väldigt specifik forskning, eller utvecklas i en ledarroll och lära sig mer om organisationsfrågor. Andra exempel på specialistinriktningar är patientsäkerhetsfrågor och farmakologifrågor, avslutar Anders Gabrielsen.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta med klinisk forskning i samarbete med läkemedelsindustrin i din kliniska vardag? (förutsatt att tid avsätts till det)
Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 24–29 april 2020. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Forskning med världen som arbetsfält

Cecilia Karlsson och Anna Maria Langkilde arbetar båda inom forskning och utveckling av nya diabetesläkemedel på AstraZeneca i Göteborg.
Cecilia Karlsson och Anna Maria Langkilde arbetar båda inom forskning och utveckling av nya diabetesläkemedel på AstraZeneca i Göteborg.

Anna Maria Langkilde och Cecilia Karlsson arbetade tidigare som specialistläkare i sjukvården. Idag har de ledande roller inom forskning och utveckling av nya diabetesläkemedel på AstraZeneca i Göteborg.

Fetma och diabetes ökar dramatiskt runt om i världen. Även i Sverige är andelen stor; hälften av befolkningen beräknas ha övervikt eller fetma, vilket kan leda till sjukdomar som högt blodtryck, diabetes typ 2 och åderförfettning med en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke.
– Det som driver oss är att hitta effektiva behandlingar som kan rädda liv och förbättra livskvaliteten för miljontals människor, säger Anna Maria Langkilde, senior forskningsläkare och global ledare för kliniska studier inom diabetesområdet.
Nyfikenheten fick henne att för 15 år sedan lämna sitt arbete som specialistläkare i sjukvården och ta klivet över till läkemedelsindustrin.
– Jag har arbetat mycket med nutrition och prevention. Prevention är alltid grunden, men det är viktigt att det finns bra behandlingar för patienter när de blivit sjuka. Innan jag började på AstraZeneca visste jag inte så mycket om forskning på ett företag, men jag bestämde mig för att testa och trivdes direkt. Här finns otroligt kunniga människor från hela världen och fantastiska möjligheter att pröva olika roller inom många olika områden.

Kan göra skillnad
AstraZeneca är ett globalt, innovationsdrivet bioläkemedelsföretag med fokus på forskning, utveckling och marknadsföring av receptbelagda läkemedel.
Cecilia Karlsson är kollega med Anna Maria Langkilde och arbetar som senior forskningsläkare på AstraZeneca.
– Jag arbetade i tio år som läkare inom invärtesmedicin i sjukvården. Mitt fokusområde var metabola och endokrina sjukdomar, med särskilt intresse för sjukdomsmekanismer och varför människor drabbas av sjukdom.
När Cecilia Karlsson blev erbjuden möjligheten att vara med och bygga upp ett kunskapscentrum inom fetma och diabetes på AstraZeneca, tvekade hon inte.
– Jag tog tjänstledigt i sex månader, men valde sedan att stanna kvar. Uppdraget att följa forskning från tidig till sen fas och hela vägen till ett godkänt läkemedel var spännande och lärorikt. Jag känner verkligen att vi kan göra skillnad för patienter världen över. Vi samarbetar mycket med forskare vid universitet och andra företag över hela världen. Det känns oerhört stimulerande att arbeta med utveckling av nya behandlingar som kan minska risken för död och allvarliga komplikationer, säger Cecilia Karlsson.

Vi söker forskande läkare. Läs mer och ansök här

AstraZeneca
AstraZeneca har 61 100 medarbetare i över 100 länder och är ett globalt, forskningsbaserat bioläkemedelsföretag med huvudfokus på sjukdomsområdena: hjärta/kärl och metabola sjukdomar, cancer och andningsvägar. Företaget bedriver även forskning inom områdena autoimmunitet, neurovetenskap och infektion. AstraZeneca är ett av Sveriges viktigaste exportföretag med verksamhet i Göteborg och Södertälje. Företaget har tillverkning i 18 länder och den största produktionsanläggningen ligger i Södertälje.

Nyfiken på att jobba med oss?
Kontakta gärna Tomas Andersson, Clinical Vice President Cardiovascular and Chronic Kidney Disease
Tomas.lg.andersson@astrazeneca.com


Läkare gör stor nytta i forskande läkemedelsindustrin

Christina Östberg Lloyd, medicinsk och klinisk forskningsdirektör på Novo Nordisk. Foto: Jesper Edvardsen / Novo Nordisk
Christina Östberg Lloyd, medicinsk och klinisk forskningsdirektör på Novo Nordisk. Foto: Jesper Edvardsen / Novo Nordisk
95 procent av läkarna anser att klinisk forskning inom läkemedelsindustrin är viktig eller mycket viktig för sjukvården enligt en undersökning genomförd av Framtidens Karriär – Läkare.
Som läkare i läkemedelsindustrin kan du ägna dig åt alltifrån tidig grundforskning till att arbeta med läkemedelsutveckling ur ett mer kommersiellt perspektiv.

Det är självklart glädjande att så många läkare betraktar läkemedelsindustrins kliniska forskning som viktig. Samtidigt upplever jag att delar av sjukvården tyvärr har en viss beröringsskräck gentemot läkemedelsindustrin. Alla vinner på ett samarbete eftersom våra kompetenser och verksamheter komplett­erar varandra. Tillsammans kan vi åstadkomma mycket för bättre förutsättningar för framtida behandlingsmöjligheter med patientens bästa i fokus, säger Christina Östberg Lloyd, medicinsk och klinisk forskningsdirektör på Novo Nordisk och ordförande i SWElife, det strategiska innovationsprogrammet som stödjer samverkan mellan akademi, näringsliv och hälso- och sjukvård med målet att stärka life science i Sverige och förbättra folkhälsan.
Hon är specialistläkare i gynekologi och obstetrik och arbetade i sjukvården i många år innan hon tog steget över till läkemedelsbranschen.
– Läkemedelsindustrins arbetssätt har länge fascinerat mig. Det är självklart att läkemedelsindustrin och sjukvården behöver samverka för att åstadkomma bästa möjliga resultat för en bättre hälsa, säger Christina Östberg Lloyd.
Under sina hittills sjutton år i läkemedelsindustrin har hon arbetat som medicinsk rådgivare och nordisk medicinsk chef på Ferring. Sedan nio år tillbaka arbetar hon på Novo Nordisk.

Erbjuder många karriärvägar
– Läkare som är intresserade av led­arskapsfrågor och vill vara med och utveckla nya behandlingsmöjligheter i nära samverkan med sjukvården kan göra en viktig insats i den forskande läkemedelsindustrin. Läkare har en nyckelkompetens som är avgörande, och läkemedelsindustrin erbjuder många spännande karriärmöjligheter för den som har rätt inställning, säger Christina Östberg Lloyd.
Den forskande läkemedelsindustrins efterfrågan på läkarkompetens ökar i takt med att man fokuserar allt mer på avancerade terapiformer, till exempel stamcellsforskning.
– Som läkare gör man skillnad för en bättre hälsa genom att skapa förutsättningar för innovativa behandlingsmöjligheter i såväl läkemedelsindustrin som i sjukvården. Att bidra som just läkare och förstå hur forskning och utveckling leder till att vardagen underlättas för miljontals patienter runtom i världen är ett uppdrag som verkligen känns meningsfullt, säger Christina Östberg Lloyd.

Hur viktig anser du att klinisk forskning inom läkemedelsindustrin är för sjukvården?

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Läkare genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 19–22 oktober 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.

Värdet av klinisk forskning inom läkemedelsindustrin

Den kliniska forskningen inom läkemedelsindustrin behövs för att ta fram nya säkra och effektiva läkemedel. Forskningen för också vetenskapen framåt inom det medicinska området.

Klinisk forskning inom läkemedelsindustrin är mycket eller ganska viktig för sjukvården. Det anser 95 procent av läkarna i Framtidens Karriär – Läkares undersökning. De fick följdfrågan ”Varför är den kliniska forskningen inom läkemedelsindustrin viktig för sjukvården?”

Läkemedelsforskning
Man menar att läkemedelsutvecklingen är basen för behandling och är avgörande för framsteg inom flera medicinska områden. Det går inte att få fram nya läkemedel om inte forskningen sker inom industrin, och utan klinisk forskning skulle vi dessutom få otillräckligt utredda läkemedel. Det behövs också mer studier på hur mediciner påverkar patienterna. Vi kan inte nöja oss med att tro att det vi har är bra, för det kan alltid bli bättre, billigare, säkrare. Nya läkemedel behöver kontinuerligt tas fram och utvecklas för patientens bästa.
Den kliniska forskningen driver också utvärdering och utveckling av nya preparat.

Behandlingsmetoder
Här menar man att kliniker har en bättre insyn i vården som bedrivs ute på de olika sjukvårdsenheterna. Det är oerhört viktigt att bedriva läkemedelsutveckling och ta fram nya behandlingsalternativ med klinisk koppling. Utvecklingen av avancerad vård och behandlingsrutiner ska även ske i samarbete med exempelvis personer som har biokemisk utbildning, farmakologer, etcetera.
Idag är det också vanligt att en patient inte bara har en sjukdom och därför måste utvecklingen hela tiden gå framåt för att möta dagens och morgondagens patienter. Forskningen ger bättre vård på lång sikt.

Läkemedelsföretagen har pengarna
I brist på större andel offentliga medel till forskning måste klinisk forskning bedrivas hos läkemedelsindustrin. De ger också ekonomisk möjlighet till studier som annars inte skulle vara möjligt att utföra. Vården är ekonomiskt sammankopplad med industrin. Dagens sjukvård har stora möjligheter, men också stora kostnader så det är viktigt att den forskning som görs är optimal och är evidensbaserad, resurserna måste användas på rätt sätt.
Några menar att de hellre vill se att den kliniska forskningen drivs av en fungerande myndighet än vinstdrivande företag.
Utan fortsatt klinisk forskning kommer sjukvården att stanna i sin utveckling. Stora genombrott har skett genom ihärdig forskning. Som exempel lyfts hotet om antibiotikaresistensen fram, då det kommer att slå hårt mot samtliga grenar inom medicinen.

Vikten av klinisk forskning inom läkemedelsindustrin
1. Ta fram nya effektiva läkemedel
2. Bättre och säkrare behandlingsmetoder
3. För vetenskapen framåt
4. Läkemedelsindustrin har kapital
5. Sjukvården står inför nya utmaningar

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Läkare genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 19–22 oktober 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.