Etikettarkiv: Nära vård

Framtidens primärvård skapas i Region Uppsala

Fredrik Settergren, distriktsläkare och verksamhetsområdeschef i Region Uppsala. Foto: Mikael Wallerstedt
Fredrik Settergren, distriktsläkare och verksamhetsområdeschef i Region Uppsala. Foto: Mikael Wallerstedt

Region Uppsala går i bräschen för att utveckla en god och nära vård, med en kraftfull satsning på utveckling av primärvården. Ett viktigt led är framväxten av vårdcentrum, som är en nivå mellan vårdcentralerna och specialistsjukvården.

– Här kan vi hjälpa patienter vars vårdbehov är för omfattande och komplicerade för vårdcentralerna, men där det inte är befogat med sjukhusvård. Vi tror att detta ska öka tillgängligheten och kontinuiteten för patienterna, samtidigt som det blir mycket mer resurseffektivt, berättar Fredrik Settergren, distriktsläkare och verksamhetsområdeschef.

Vi söker distriktsläkare till flera av våra vårdcentraler. Klicka här för att läsa mer och ansök

Framåtanda
I dagsläget är vårdcentrum i centrala Uppsala, Tierp och Östhammar under uppbyggnad, men tanken är att det på sikt kommer att etableras flera runtom i länet. De blir noder för samarbete mellan primärvården och en rad aktörer, exempelvis kommunal vård- och omsorg och sjukhusens specialistkliniker. Men det är inte bara vårdcentrumen som Region Uppsala utvecklar. Hela primärvården präglas av stark framåt­anda, med satsningar på bland annat effektivare vårdflöden, mobila team, närmare samverkan mellan regionen och kommunerna, digitala lösningar och etableringen av ett akademiskt primärvårdscentrum. Utvecklingen sker inom ramen för Göran Stiernstedts utredning ”Effektiv vård”, där primärvårdens centrala roll lyfts fram.
– Region Uppsala ligger verkligen i framkant och det finns en stor vilja att lösa de utmaningar som finns. Vi ser redan effekter av satsningarna, exempelvis att fler barn, personer med psykiatriska sjukdomar och multisjuka äldre kan vårdas inom primärvården, säger Fredrik.

Många karriärmöjligheter
För dig som är specialist i allmänmedicin eller inom ett annat område och är intresserad av exempelvis en delad anställning finns stora möjligheter i Region Uppsala. Vi söker även bland annat sjuksköterskor och psykologer som brinner för primärvården. Här kan du driva frågor och vara med och bygga upp framtidens primärvård i en dynamisk miljö.
– Här händer väldigt mycket och det finns en stark vilja att utveckla och förbättra. Alla som vill bidra till en smartare, mer patientcentrerad och effektivare primärvård kan hitta spännande karriärvägar här!

Vi söker distriktsläkare till flera av våra vårdcentraler. Klicka här för att läsa mer och ansök

Region Uppsala – Nära vård

I framtiden behöver vi anpassa hälso- och sjukvården efter nya behov och utmaningar. Region Uppsala arbetar tillsammans med utredaren Göran Stiernstedt mot målet en effektiv och nära vård 2030, vilket innebär att förutsättningar för individuella lösningar ska skapas. Hälso- och sjukvården ska komma närmare patienter och invånare i Uppsala län, både relationellt, fysiskt och digitalt. Primärvården stärks i hela länet och satsningen skapar många spännande karriärmöjligheter för såväl ST-läkare som färdiga specialister.

www.regionuppsala.se

Digitalisering med patienten i centrum

Göran Örnung, divisionschef för medicin och Zeb Freij, ST-läkare inom vuxenpsykiatri. Foto: Mikael Frisk
Göran Örnung, divisionschef för medicin och Zeb Freij, ST-läkare inom vuxenpsykiatri. Foto: Mikael Frisk

I Region Jämtland Härje­dalen divisionen Nära vård är flera spännande projekt i gång, som gynnar både patienten och läkaren. Bland annat har man börjat med drönartransport av prover, och egenmonitorering för patienter med högt blodtryck och hjärtsvikt.
– Det är bara fantasin som sätter gränserna för vad man kan göra, säger divisionschefen Göran Örnung.

Charlotta Wasell, ST-läkare i allmänmedicin.
Charlotta Wasell, ST-läkare i allmänmedicin.

Region Jämtland Härjedalen divisionen Nära vård har kommit väldigt långt i sin digitaliseringsprocess och jobbar hela tiden för att ha patienten i centrum.
– Tidigare har vården haft ett reaktivt arbete, där man hade kunnat göra mycket mer för att patienterna inte ska komma in som bilar med bärgare. Revolutionen och fjärde vågens vård är nu patientens egenvård. När du är ute och kör bil tittar du på instrumentbrädan och det är likadant med en kronisk sjukdom, får man en signal om att något är fel kan man ta hand om det mycket snabbare, säger Göran Örnung, divisionschef för medicin.
Charlotta Wasell är ST-läkare i allmänmedicin och har analyserat blodtrycksvärden som samlats in i ett pilotprojekt genom egenmonitorering. Patienterna utrustades med en app, blodtrycksmätare och ett aktivitetsarmband. 262 stycken patienter genomförde tillsammans över 63000 mätningar.
– Regionen hade som syfte att utarbeta en vårdmodell som underlättar egenvården för patienter med kronisk sjukdom med hjälp av distansoberoende teknik. Annars kanske patienterna kommer till hälsocentralen och mäter blodtrycket en eller två gånger per år. Resultatet antyder att det faktiskt har en effekt på blodtrycket för patienten så att det potentiellt minskar individens risk för hjärt- och kärlsjukdom och stroke, säger hon.

Odensala hälsocentral söker Distriktsläkare med intresse för Nära Vård. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Myrvikens hälsocentral söker ST-läkare. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Större tillgänglighet för patienten
Jim Kaarnavuo, Närvårdsområdeschef Primärvården Härjedalen, ser också många fördelar.
– Utifrån min horisont så tror jag på att man har bättre koll på patienterna, samtidigt som det kräver färre besök med resor och allt vad det innebär, det blir en mindre belastning på den fysiska träffen. Det gör att vi kan lägga mer tid på de som måste komma in och som man inte kan göra digital övervakning på. Det blir därmed en större tillgänglighet för patienten som övervakas digitalt men även för andra patienter. Det här är helt klart framtiden.
Göran Örnung ser hur digitaliseringen blir en lösning för de långa väntetiderna som vården kämpar med.
– Det är ett systemfel just nu, där det är långa väntetider om man inte kommer in med blåljusambulans. Att snabbt få komma till med sin oro och få ett klart utredningsalternativ är viktigt för patienterna, och det behovet kommer vi aldrig att bygga ifatt med den fysiska miljön. Det är trögt att komma in genom dörrarna första gången, men med digitala lösningar slipas den tröskeln ner.

Jim Kaarnavuo, Närvårdsområdeschef Primärvården Härjedalen.
Jim Kaarnavuo, Närvårdsområdeschef Primärvården Härjedalen.

Drönartransport av prover
Också för läkarna har digitaliseringen stora fördelar.
– När jag som slutenvårdsspecialist ska skriva ut en patient från avdelningen slipper jag skicka en massa papper och remiss, utan nästa läkare kan ta över på en gång digitalt. Det är en framgångssaga, man slipper steget mellan slutenvård och öppenvård. Idag finns det risk för felaktig information i flödet och den som kommer i kläm är patienten. Men med digitaliseringen spelar det ingen roll om den som tar över är 20 minuter eller 2 timmar bort, säger Göran Örnung.
Ett annat spännande pilotprojekt i Jämtland är drönartransport av prover. I glesbygden går marktransporterna endast en gång per dag vilket innebär att alla prover måste tas på förmiddagen.
– Det här öppnar upp många möjligheter. Patienterna kan komma vilken tid de vill, det blir en snabbare analys av proverna, det är miljövänligt, och när drönaren är vid labbet i Östersund kan den ta med läkemedel eller sjukvårdsmaterial tillbaka till hälsocentralen, säger Jim Kaarnavuo.

Underlättar administration
Zeb Freij, ST-läkare inom vuxenpsykiatrin, arbetar med ett projekt som underlättar administration. Läkaren använder som vanligt diktafon men talet omvandlas direkt till text, utan att behöva gå via en sekreterare.
– Det finns också möjlighet till auto­texter: om jag till exempel har undersökt någon neurologiskt och ska beskriva alla fynd så är själva diktattiden kanske fem minuter, men om jag talar in “normalt nervstatus” så tar det bara två sekunder, säger han.
Den nya sortens diktering har också många fördelar för patienten.
– Vårdkolleger kan direkt, utan fördröjning, se vad som skrivits i journalen och patienten själv kan komma hem efter ett vårdbesök och få samma information. Tryggheten och patient­säkerheten får verkligen stå i centrum.

Odensala hälsocentral söker Distriktsläkare med intresse för Nära Vård. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Myrvikens hälsocentral söker ST-läkare. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Region Jämtland Härjedalen – Nära vård

Region Jämtland Härjedalen division Nära vård går i bräschen för digitaliseringen. Med sina 21 regiondrivna hälsocentraler och Östersunds sjukhus ger regionen en trygg och nära vård till sina patienter och erbjuder nya spännande utvecklingsmöjligheter för vårdpersonalen. Med olika pilotprojekt, såsom drönartransport av prover, patienters egenmonitorering och talsyntes för läkare blir Region Jämtland Härjedalen division Nära vård en utvecklande arbetsgivare med blicken mot framtiden.

Kontakt:
Göran Örnung, divisionschef Medicin
goran.ornung@regionjh.se
regionjh.se

Stor tilltro till nära vårdens förändringskraft

Niklas Föghner, primärvårdsdirektör i Region Kalmar län och sekreterare i Sveriges Primärvårdsförening.

Omställningen till en nära vård är viktig eftersom det ska underlätta för invånarna att få den vård de behöver, när de efterfrågar den. 79 procent av läkarna anser att utbyggnaden av den nära vården är viktig eller mycket viktig för hälso- och sjukvården.

– Det är jätteroligt att så många läkare har en vilja att arbeta närmare patienterna. Det känns också positivt att det finns en insikt om att det behövs ett systemskifte från sjukhusvården till den nära vården, säger Niklas Föghner, primärvårdsdirektör i Region Kalmar län och sekreterare i Sveriges Primärvårdsförening.
– Svensk primärvård är lik andra länders primärvård sett till sitt uppdrag, men är betydligt mindre i sin omfattning. Primärvården ska utgöra hälso- och sjukvårdens bas, och vara utgångspunkten för patienter med komplexa symtom eller flera kroniska sjukdomar. Det handlar om att samordna patienter med komplexa sjukdomsbilder utifrån individens behov och preferenser. Primärvården behöver samtidigt vara tillräckligt omfattande och bred för att kunna möta en så stor del som möjligt av befolkningens vanligt förekommande sjukvårdsbehov, säger Niklas Föghner.

”Primärvården ska utgöra hälso- och sjukvårdens bas.”

Utifrån ett större uppdrag
Hans råd till nationella och regionala beslutsfattare angående introduktionen av den nära vården är att fatta beslut som gör primärvårdens uppdrag så omfattande som möjligt. Det handlar om att dimensionera primärvården utifrån ett större uppdrag, såväl ekonomiskt som kompetensmässigt.
– Den specialiserade vården har en viktig funktion att fylla i den nära vården. Det är viktigt att vi framöver har en tillräckligt stor primärvård som även har de resurser som behövs för att bedriva en riktigt bra hemsjukvård i tät dialog med den kommunala hälso- och sjukvården. Det gör att vi kan förebygga onödiga sjukhusinläggningar, säger Niklas Föghner.

Bidrar till att förebygga ohälsa
– Det är mycket bra att det råder en relativ samstämmighet bland läkarna angående varför omställningen till en nära vård behövs och är viktig. Undersökningsresultatet bekräftar att många läkare har en god tilltro till konceptet nära vård och den nytta det kan tillföra, säger Anna Granevärn, ordförande i Sveriges Primärvårdsförening samt ansvarig för primärvården och digitalisering i Region Jämtland Härjedalen.
Hon lyfter fram den nära vårdens centrala funktion under coronapandemin, då mycket vård har bedrivits i människors hem, digitalt och på vårdcentralerna.
– Nära vård är en otroligt viktig samhällsfunktion som bidrar till att förebygga ohälsa. När människor kan få hjälp med sina hälsoproblem på ett lättillgängligt och högkvalitativt sätt i den nära vården kan svårare sjukdom ofta förebyggas, vilket i sin tur avlastar övriga vårdsystemet, säger Anna Granevärn.

”Nära vård är en otroligt viktig samhällsfunktion som bidrar till att förebygga ohälsa.”

Möta människor på hemmaplan
Hon betonar att den nära vården behöver vara både fysisk och digital för att kunna möta människor på hemmaplan utifrån deras egna preferenser.
– Hälso- och vårdcentralerna ska präglas av en hög tillgänglighet, och när sjukvårdens olika verksamheter slutar arbeta verksamhetsspecifikt och i stället fokuserar mer på samverkan kan vårdgivare hitta nya gemensamma arbetssätt. En närmare samverkan mellan exempelvis vårdcentraler och sjukhusvården gör också att man kan förebygga sjukhusinläggningar genom att ibland lösa saker och ting digitalt. En utmaning här är förstås att sjukvården bedrivs av olika aktörer med olika it-system, säger Anna Granevärn.
Det är viktigt att regionerna avsätter resurser för att utveckla den nära vården parallellt med att ordinarie verksamhet bedrivs.
– Den nära vården behöver också attrahera fler specialistläkare och specialistsjuksköterskor, inte minst specialistläkare i allmänmedicin och distriktssköterskor, säger Anna Granevärn.

Anna Granevärn, ordförande i Sveriges Primärvårdsförening och ansvarig för primärvården och digitalisering i Region Jämtland Härjedalen. Foto: Marie Birkl
Hur viktig anser du att utbyggnaden av den Nära vården är för hälso- och sjukvården?
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 16–21 april 2021. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Vi söker fler läkare till Nära vård och hälsa i Uppsala

Distriktsläkare till Uppsala Primärvård

Vill du vara med och utveckla den framtida nära vården tillsammans med oss?

Vi är 1 400 medarbetare som arbetar inom den nära vården i Uppsala län. Vi har ett brett utbud av tjänster inom första linjens vård. Våra patienter möter oss på Region Uppsalas egna enheter och vårdcentraler eller inom habilitering och vi ger råd på telefon via 1177 Vårdguiden. Utbildning, forskning och utveckling är viktigt för oss, eftersom vi anpassar vårt utbud utifrån invånarnas behov. Redan nu erbjuder vi mobila team, videobesök och smarta e-tjänster.

Just nu söker vi fler distriktsläkare och läkare till våra enheter och vårdcentraler!

Distriktsläkare till:

Gimo vårdcentral

Gottsunda vårdcentral

Knivsta vårdcentral

Kungsgärdets vårdcentral

Skutskärs vårdcentral

Storvreta vårdcentral

Tierps vårdcentral

Verksamheten särskild vård

Äldrevårdsenheten

Östervåla vårdcentral


Distriktsläkare/Legitimerad läkare till Almunge vårdcentral

Distriktsläkare/Barnläkare till Gimo vårdcentral med filialer i Österbybruk och Alunda

Legitimerad läkare till Storvreta vårdcentral

Nära vård och hälsa Uppsala län

Vi satsar på trygga anställningar och bra förmåner via vårt kollektivavtal. Vi har vid sidan av din individuella utvecklingsplan även regelbundna utbildningsdagar för kompetensutveckling. Det gör att du ingår i ett stort nätverk med kunniga kollegor. Goda möjligheter till kompetensutveckling och egen forskning, bland annat kopplat till våra Akademiska vårdcentraler.

Slutbetänkande om nära vård utifrån individens behov

Anna Nergårdh, disputerad hjärtläkare och internmedicinare, som lett regeringsutredningen ”God och nära vård”. Foto: Regeringskansliet / Nils Petter Nilsson
Anna Nergårdh, disputerad hjärtläkare och internmedicinare, som lett regeringsutredningen ”God och nära vård”. Foto: Regeringskansliet / Nils Petter Nilsson

Framtidens nära vård kräver en förändrad definition av öppen och sluten vård, ökad samverkan mellan kommuner och regioner samt omdisponering av resurser på såväl statlig som kommunal nivå. Det framgår av slutbetänkandet i regeringsutredningen ”God och nära vård”, som presenterades i mars 2020.

Utredningens slutbetänkande fokuserar bland annat på hur definitionen av sluten och öppen vård behöver förändras, samverkan och hur vi kan skapa ett hälso- och sjukvårdssystem som utgår från individens behov och hänger ihop över kommun- och regiongränserna.
– Vi har bland annat tittat på ändamålsenligheten med den nuvarande indelningen i öppen- och slutenvård. Det befintliga beskrivningssystemet är uppbyggt utifrån slutenvårds- och sjukhuslogik och utgör ett strukturellt hinder för omställningen till nära vård. Vi föreslår därför att Socialstyrelsen bör se över dessa indelningar, säger Anna Nergårdh, disputerad hjärtläkare och internmedicinare, som lett utredningen. Hon har tidigare även varit verksamhetschef på ett stort akutsjukhus, chefläkare och biträdande landstingsdirektör i Stockholms läns landsting.

”Vi har försökt betrakta sjukvården utifrån ett patientperspektiv”

Utifrån ett patientperspektiv
– Många av våra förslag syftar till att införa begreppet personcentrerad vård i lagstiftningen. Vi har försökt betrakta sjukvården utifrån ett patientperspektiv snarare än ett huvudmannaperspektiv, och ger förslag på hur lagstiftningen kan se ut för att hälso- och sjukvården ska hänga ihop på ett bra sätt för patienten, säger Anna Nergårdh.
Utredningen föreslår även en stärkt samverkan kring kompetensförsörjning, utbildningsfrågor och krisberedskap mellan kommuner och regioner. Det kan även bli vanligare att regionen bedriver hälso- och sjukvård i kommunernas lokaler, vilket bland annat görs på Gotland.
I slutbetänkandet föreslås bland annat att regioner och kommuners ansvar vad gäller behovet av platser för verksamhetsförlagd utbildning ska tydliggöras genom en ny lag. Utredningen föreslår också att det bör etableras förutsättningar för livskraftig och uthållig forsknings- och utbildningsverksamhet även utanför de traditionella miljöerna i regionerna och kommunerna.

Statlig finansiering krävs
Vad gäller finansiering och resursfördelning tror Anna Nergårdh att det kan bli svårt för enskilda regioner och kommuner att genomföra omställningen till nära vård på egen hand. Hon anser att staten behöver bidra med finansiering via överenskommelser med SKR. Samtidigt räcker det inte med beslut på statlig nivå. Även kommunerna behöver fatta beslut som innebär en omdisponering av resurser.
– Tydliggörande av ansvar och rollfördelning när kommunen och regionens medarbetare möts hemma hos patienter föreslås också, liksom ett namnbyte från hemsjukvård till hälso-och sjukvård i hemmet. Namnbytet bör betraktas som ett tydliggörande att den kommunala hälso- och sjukvården ställer samma krav på kompetens och resurser som andra typer av vård, säger Anna Nergårdh.

Involvera medarbetarna
– Många läkare undrar om den här omställningen innebär minskade resurser i akutsjukvården. Anna Nergårdh betonar att akutsjukvården alltid kommer att ha sin plats i hälso- och sjukvårdssystemet och omställningen ger akutsjukvården större möjligheter att fokusera på det den är till för. Eftersom omställningen till nära vård är ett paradigmskifte vill jag även understryka vikten av att involvera sjukvårdens medarbetare i samtliga förändringar som genomförs, säger Anna Nergårdh.

Nära vård kräver storskaliga förändringar

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Cirka 9 av 10 läkare har inte märkt av någon skillnad efter att den nära vården började utvecklas.
– För att åstadkomma en verklig förändring krävs en storskalig strukturell omorganisation och tillförsel av resurser utifrån uppdraget, säger Marina Tuutma, Distriktsläkarföreningen.

Marina Tuutma, specialistläkare i allmänmedicin och ordförande i Distriktsläkarföreningen. Foto: Rickard L. Eriksson
Marina Tuutma, specialistläkare i allmänmedicin och ordförande i Distriktsläkarföreningen. Foto: Rickard L. Eriksson
– Utvecklingen av den nära vården är extremt viktig för hela befolkningen och den svenska hälso- och sjukvården. Framåtsträvande och modiga reformer är nödvändiga för att åstadkomma den förändring som krävs. Den nära vården är en grundläggande reform som i mångt och mycket avgör riktningen för framtidens hälso- och sjukvård, säger Marina Tuutma, specialistläkare i allmänmedicin och ordförande i Distriktsläkarföreningen.
Effekterna av den nära vården är enligt henne bland annat en mer jämlik hälsa samt att sjukvårdspolitikernas trovärdighet kan öka. Att endast en av tio läkare har märkt av någon skillnad sedan den nära vården började utvecklas beror, enligt Marina Tuutma, främst på att många regioner ännu inte har påbörjat de strukturförändringar som krävs för att göra verklig skillnad.

Resurser till primärvården
– För att åstadkomma verklig förändring krävs en storskalig strukturell omorganisation, tillförsel av resurser utifrån uppdraget samt en långsiktig kompetensanalys som kartlägger dagens personalsituation och exakt vilka kompetenser som behövs framöver. För närvarande behandlar många regioner symptom istället för att gå till botten med problemet. Man satsar exempelvis på närakutmottagningar istället för att tillföra mer resurser till primärvården och göra det attraktivt att arbeta på vårdcentraler, eller genomför småprojekt istället för att ta tag i de stora strukturförändringarna, säger Marina Tuutma.

Utvecklingen av den nära vården är extremt viktig för hela befolkningen och den svenska hälso- och sjukvården

Avgränsad patientlista
Hon betraktar en avgränsad patientlista för primärvårdsläkare som en förutsättning för att omställningen till en nära vård ska ge de effekter politiker vill nå, en nära vård byggd på kontinuitet, tillgänglighet, jämlikhet och hög kvalitet. Enligt Marina Tuutma är avgränsningen ett av distriktsläkarnas viktigaste verktyg för att säkerställa en vård med god kontinuitet, hög patientsäkerhet och ett hälsoförebyggande perspektiv. Även en fast läkarkontakt fyller en central funktion i den nära vården, inte minst eftersom det spar tid och möjliggör ett effektivare arbetssätt.

Långsiktig kompetensinventering
– Det är självklart glädjande att hälften av läkarna kan tänka sig att arbeta i den nära vården. Det tyder på vilken potential regionerna har om de lägger sina kort rätt. Antalet specialistläkare i allmänmedicin behöver minst fördubblas i Sverige framöver. Här krävs en långsiktig kompetensinventering från regionernas sida. Även andra typer av specialistläkare kommer att behövas för att hantera det breda uppdrag som åligger framtidens primärvård, avslutar Marina Tuutma.

Har du märkt skillnad efter att den nära vården började utvecklas?
Det pågår en utveckling mot God och Nära vård i Sverige, där en större del av vården ska flyttas närmare patienten. Har du märkt av någon skillnad efter att den Nära vården började utvecklas för några år sedan?
19% av läkarna som arbetar inom primärvården har märkt någon skillnad.

Anser du att allmänläkare inom primärvården ska ha en avgränsad patientlista?

Endast läkare som arbetar inom primärvården har svarat på den här frågan.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta inom den nära vården?

Anser du att patienter ska ha en fast vårdkontakt vid kontakt med hälso- och sjukvården?

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Patientens livsberättelse central i ny vårdmodell

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
I en ny vårdmodell i Alaska satsar man på att komma nära patienter och höra deras livsberättelse. Dessutom har man tagit in chefer från servicebranschen – och bannlyst kontoren.

Vid den Nationella primärvårdskonferensen i Göteborg 1–2 oktober 2019 talade Douglas Eby från Southcentral foundation om Nuka system of care Alaska, som utgår från människans behov och förutsättningar.
– Det mänskliga mötet är extremt viktigt. När vi träffar någon för första gången är det den stora livsberättelsen som är viktig. Var kommer du ifrån, vad har hänt i livet? Hur har de format mål, värderingar och tankesätt? Det handlar om att förstå kontexten. När man sedan har skapat en relation blir det viktigaste att förstå patientens tankesätt i stunden. Vad är det de tror händer dem, vad tror de orsakar besvären och vad hoppas de att läkaren ska kunna hjälpa till med. Gemensamma mål ökar nöjdheten hos patienterna, säger Douglas Eby.

Principerna som vi byggt Nuka på kan användas var som helst

Behandlas som proffs
Centralt i arbetssättet på Nuka är också att skapa passionerade medarbetare – utan att peka med hela handen.
– Dels måste man beakta det som motiverar och vad personen vill uppnå. Dels måste de behandlas som de proffs de är. De ska följa filosofin, se till att resultaten blir som önskat. Men däremellan ska de själva bestämma hur de gör i sitt dagliga arbete för att nå dit.

Inga kontor
För 15 år sedan beslutade man att anställa nästan alla chefer från andra servicebranscher.
– Vi rekryterade från detaljhandel, catering, hotellbranschen. De hade ingen medicinsk bakgrund alls. Flera av dem undrade varför chefer gömmer sig på sina rum med stängda dörrar. Det verkar inte vettigt, om man jobbar i servicebranschen. Chefen måste vara på ”golvet” och se vad som händer. Wow, vilken stor förändring tänkte jag. Men vi provade och sedan implementerade vi det överallt. Så i hela vårt sjukhus finns inte ett enda kontor, för någon.

Fungerar överallt
Kan arbetssättet verkligen fungera här i Sverige?
– Du måste känna till den lokala kulturen, vilka värderingar som gäller och vilken kultur som existerar. Men principerna som vi byggt Nuka på kan användas var som helst, säger Douglas Eby.

Douglas Eby, Southcentral foundation. Foto: Närhälsan/VGR
Douglas Eby, Southcentral foundation. Foto: Närhälsan/VGR

Vård på distans har självklar roll i nära vård

Peter Berggren, chef för Glesbygdsmedicinskt centrum och närsjukvårdschef i Södra Lappland. Foto: Malin Grönborg
Peter Berggren, chef för Glesbygdsmedicinskt centrum och närsjukvårdschef i Södra Lappland. Foto: Malin Grönborg
Digital vård på distans fyller en nyckelfunktion i den nära vården. Sensorer som gör det möjligt för exempelvis kroniskt sjuka patienter att själva följa och övervaka sin hälsa är ett exempel på en lösning som kan göra stor skillnad för såväl patient som sjukvård.

– Utvecklingen av den nära vården är otroligt viktig, den kommer att styra utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård. Den goda och nära vården kommer att genomsyra det utvecklingsarbete som bedrivs ute i regionerna under de kommande åren, säger Peter Berggren, chef för Glesbygdsmedicinskt centrum och närsjukvårdschef i Södra Lappland.

Tålamod och envishet
Han betraktar tålamod och envishet som de två mest avgörande egenskaperna för att omställningen till en nära vård ska kunna förverkligas.
– Det krävs en medvetenhet om hur framtidens patientdemografi kommer att se ut. Den utgör grunden till en ökad insikt om vad som krävs för att bemanna och använda våra resurser rätt i den nära vården. Samverkan är att nyckelord. Kommuner och regioner måste sätta sig ner och fundera kring hur framtidens vård behöver designas för att svara mot behoven, säger Peter Berggren.

Deras viktigaste uppgift är att skapa digitala vårdlösningar som matchar den nära vårdens arbetssätt och vårdprocesser

Han betonar vikten av att digital expertis ansluter redan på planeringsstadiet för den nära vården. Deras viktigaste uppgift är att skapa digitala vårdlösningar som matchar den nära vårdens arbetssätt och vårdprocesser.
– Glesbygdsmedicinskt centrum har nyligen kartlagt 24 digitala lösningar för vård och omsorg från samtliga nordiska länder. Peter Berggren liknar det vid ett smörgåsbord för regioner som vill ta del av digitala vårdlösningar som möter deras behov.

Framgångsrika nordiska exempel
– Ett exempel på en digital lösning som kan göra verklig nytta finns i Norge, där man tillämpar ett strukturerat system för nationell implementering av distansvårdslösningar. Det kan användas även i Sverige framöver. Ytterligare goda exempel finns i Norge, där man utrustat dementa med GPS, vilket gör att de kan röra sig på egen hand utomhus i ett begränsat område. I Danmark genomfördes även ett framgångsrikt projekt där man kopplade upp gravida med en riskgraviditet till sjukhuset, vilket ökade patienternas trygghet och minskade antalet akuta besök, säger han.

En utbyggd primärvård nödvändig

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Hur ska en större del av vården kunna flyttas närmare patienten? Primärvården måste utvecklas och mer resurser i form av pengar och personal krävs, vid sidan av bättre it-system, kommunikation och kontinuitet.

Läkare runt om i landet har svarat på frågan om vad som krävs för att en större del av vården ska kunna flyttas närmare patienten.

Satsning på primärvården
Hälften av slumpvis utvalda läkare som svarade på frågan var helt eniga och tydliga med att en satsning på primärvården är det första steget att ta. Det behöver bli lättare att få kontakt med vårdcentraler vilket kräver en bättre grundbemanning. Läkarna måste ha ett listningstak så att det finns en möjlighet att få en bra kontakt och kontinuitet mellan läkare och patient. ”Kontinuitet skapar trygghet och leder till färre söktillfällen.”
Man vill se många fler distriktsläkare och distriktssköterskor. Kanske öppna fler hälsorum, dit patienter kan gå utan att behöva boka tid och kontrollera blodtryck och ta enklare prover själva. Fler allmänspecialister efterlyses och att vård och uppföljning görs av samma vårdteam. Ökad bemanning inom alla yrkesgrupper gör det möjligt att skapa team som kan åka hem till patienter som är sjuka eller äldre. Primärvården behöver anställa personal som erbjuds en bra arbetsmiljö, och fast anställning så att de kan börja arbeta långsiktigt.

Bättre it-system
Det måste utvecklas bättre it-lösningar för att integrera slutenvårdens resurser med primärvård och hemsjukvård. Ta fram praktiska lösningar som underlättar hembesök. Bra logistik, kommunikation och dokumentationsmöjligheter exempelvis. Man efterlyser också ett gemensamt journalsystem.

Ledning och samarbete
Låt styrande, regionledning, politiker, tjänstemän, utredare fråga de som arbetar kliniskt vad som kan och bör göras och i vilken ordning. Politiker måste börja ta vettiga beslut och se konsekvenserna. Det går inte att fortsätta att spara sönder sjukvården. Låt förändringsförslag komma från dem som möter patienterna.
Många vill se ett närmare samarbete mellan primärvård och slutenvård. Resurser kan omfördelas från sjukhus till primärvård. Det krävs snabbare vägar mellan hemmet och sjukvård då många av de äldre patienterna slussas via akuten så fort de blir dåliga. Vården är till för patienten.

Krävs för att flytta mer vård närmare patienten
1. Resurser till primärvården
2. Fler allmänspecialister för kontinuitet
3. Högre bemanning
4. Bättre it-system
5. Vettiga beslut
6. Samarbete

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Uppsalas mobila närvårdsteam ger nära och effektiv vård

Mattias Taflin, verksamhetschef för mobila närvårdsteamet. Foto: Dan Pettersson, DP-Bild
Mattias Taflin, verksamhetschef för mobila närvårdsteamet. Foto: Dan Pettersson, DP-Bild

I Region Uppsala finns mobila närvårdsteam som vårdar patienter på plats i hemmen. Konceptet spar resurser samtidigt som det ger bättre vård och trygghet både till patienter och närstående.
– Vi arbetar efter devisen ”borta bra men hemma bäst”, säger verksamhetschef Mattias Taflin.

Det har gått två år sedan det första mobila närvårdsteamet rullade ut på vägarna i Uppsala. Uppföljning visar att patienterna är mycket nöjda med modellen och det är även Mattias Taflin, läkare och verksamhetschef för Mobila närvårdsteamet.
– Vi flyttar vården från sjukhusen till primärvården och ända hem till patienten. Teamet består av en specialistläkare och en sjuksköterska som kan vårda och bedöma patienten i hemmet vilket avlastar både akut- och jourmottagning.
Samtliga läkare som arbetar i teamen är specialistutbildade.
– Vi har specialister i både allmänmedicin och invärtes medicin plus ett antal dubbelspecialister som kombinerar geriatrik med allmänmedicin. Teamen är en smältdegel av kompetenser där medarbetarnas kunskap och erfarenheter kompletterar varandra. Även sjuksköterskorna kommer från en bred rekryteringsbas.

<!— Borttagen 4 feb 2020
Distriktsläkare och ST-läkare sökes till vårdcentraler i Uppsala län. Klicka här för mer information och ansök
—>

Gynnar alla
Mobilt närvårdsteam är en viktig del av Region Uppsalas vision ”Effektiv och Nära vård 2030” som har fokus på utvecklingen av den nära vården i länet.
– Sjukhusvård är bra när patienten behöver det, men att kunna ge vård hemma minskar såväl påfrestande transporter som väntetider samtidigt som tillgängligheten ökar, säger Mattias Taflin.
Det övergripande syftet är att genom tidiga insatser i hemmet ge vård på rätt vårdnivå och på så vis undvika onödiga inläggningar, besök och återinskrivningar till sjukhus.
Som ett led i det arbetet har de mobila teamen numera möjlighet att vid behov direktinlägga patienter både på Akademiska sjukhusets högspecialiserade avdelningar och på närvårdsavdelningar i Uppsala och Östhammar.
– Samarbetet leder till att rätt patient kommer till rätt vårdplats i rätt tid vilket gagnar alla. Patienter slipper väntetider och ovissa transporter samtidigt som belastningen på jour- och akutmottagningar minskar. Alla tjänar på den nära och effektiva vård som det mobila närvårdsteamet erbjuder. Jag är väldigt stolt över den här verksamheten och den nytta vi kan göra både för våra patienter och våra vårdgrannar inom regionen och hemsjukvården, avslutar Mattias Taflin.

<!— Borttagen 4 feb 2020
Distriktsläkare och ST-läkare sökes till vårdcentraler i Uppsala län. Klicka här för mer information och ansök
—>

Nära vård och hälsa
I framtiden behöver vi anpassa hälso- och sjukvården efter nya behov och utmaningar. Hälso- och sjukvården ska komma närmare patienter och invånare i Uppsala län, både relationellt, fysiskt och digitalt. Primärvården stärks i hela länet och satsningen Effektiv och Nära vård 2030 skapar många spännande karriärmöjligheter för såväl ST-läkare som färdiga specialister.

www.regionuppsala.se