Etikettarkiv: Primärvården

Nära vård kräver storskaliga förändringar

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Cirka 9 av 10 läkare har inte märkt av någon skillnad efter att den nära vården började utvecklas.
– För att åstadkomma en verklig förändring krävs en storskalig strukturell omorganisation och tillförsel av resurser utifrån uppdraget, säger Marina Tuutma, Distriktsläkarföreningen.

Marina Tuutma, specialistläkare i allmänmedicin och ordförande i Distriktsläkarföreningen. Foto: Rickard L. Eriksson
Marina Tuutma, specialistläkare i allmänmedicin och ordförande i Distriktsläkarföreningen. Foto: Rickard L. Eriksson
– Utvecklingen av den nära vården är extremt viktig för hela befolkningen och den svenska hälso- och sjukvården. Framåtsträvande och modiga reformer är nödvändiga för att åstadkomma den förändring som krävs. Den nära vården är en grundläggande reform som i mångt och mycket avgör riktningen för framtidens hälso- och sjukvård, säger Marina Tuutma, specialistläkare i allmänmedicin och ordförande i Distriktsläkarföreningen.
Effekterna av den nära vården är enligt henne bland annat en mer jämlik hälsa samt att sjukvårdspolitikernas trovärdighet kan öka. Att endast en av tio läkare har märkt av någon skillnad sedan den nära vården började utvecklas beror, enligt Marina Tuutma, främst på att många regioner ännu inte har påbörjat de strukturförändringar som krävs för att göra verklig skillnad.

Resurser till primärvården
– För att åstadkomma verklig förändring krävs en storskalig strukturell omorganisation, tillförsel av resurser utifrån uppdraget samt en långsiktig kompetensanalys som kartlägger dagens personalsituation och exakt vilka kompetenser som behövs framöver. För närvarande behandlar många regioner symptom istället för att gå till botten med problemet. Man satsar exempelvis på närakutmottagningar istället för att tillföra mer resurser till primärvården och göra det attraktivt att arbeta på vårdcentraler, eller genomför småprojekt istället för att ta tag i de stora strukturförändringarna, säger Marina Tuutma.

Utvecklingen av den nära vården är extremt viktig för hela befolkningen och den svenska hälso- och sjukvården

Avgränsad patientlista
Hon betraktar en avgränsad patientlista för primärvårdsläkare som en förutsättning för att omställningen till en nära vård ska ge de effekter politiker vill nå, en nära vård byggd på kontinuitet, tillgänglighet, jämlikhet och hög kvalitet. Enligt Marina Tuutma är avgränsningen ett av distriktsläkarnas viktigaste verktyg för att säkerställa en vård med god kontinuitet, hög patientsäkerhet och ett hälsoförebyggande perspektiv. Även en fast läkarkontakt fyller en central funktion i den nära vården, inte minst eftersom det spar tid och möjliggör ett effektivare arbetssätt.

Långsiktig kompetensinventering
– Det är självklart glädjande att hälften av läkarna kan tänka sig att arbeta i den nära vården. Det tyder på vilken potential regionerna har om de lägger sina kort rätt. Antalet specialistläkare i allmänmedicin behöver minst fördubblas i Sverige framöver. Här krävs en långsiktig kompetensinventering från regionernas sida. Även andra typer av specialistläkare kommer att behövas för att hantera det breda uppdrag som åligger framtidens primärvård, avslutar Marina Tuutma.

Har du märkt skillnad efter att den nära vården började utvecklas?
Det pågår en utveckling mot God och Nära vård i Sverige, där en större del av vården ska flyttas närmare patienten. Har du märkt av någon skillnad efter att den Nära vården började utvecklas för några år sedan?
19% av läkarna som arbetar inom primärvården har märkt någon skillnad.
Anser du att allmänläkare inom primärvården ska ha en avgränsad patientlista?

Endast läkare som arbetar inom primärvården har svarat på den här frågan.
Skulle du kunna tänka dig att arbeta inom den nära vården?
Anser du att patienter ska ha en fast vårdkontakt vid kontakt med hälso- och sjukvården?
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Ökad psykisk ohälsa märks i läkares yrkesutövning

Sofia Rydgren Stale, specialistläkare i psykiatri och andre vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Läkarförbundet
Sofia Rydgren Stale, specialistläkare i psykiatri och andre vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Läkarförbundet
Den ökade psykiska ohälsan i samhället har diskuterats mycket på senare år. 74 procent av alla läkare, och 87 procent av de i primärvården anser att den psykiska ohälsan ökat de senaste åren. Merparten av läkarna märker också av den ökade psykiska ohälsan i sitt dagliga arbete.

– Psykisk ohälsa är ett omfattande begrepp som inkluderar såväl psykiska besvär som psykisk sjukdom. Det är ett komplext område att röra sig i, men det är inte förvånande att många läkare anser att den psykiska ohälsan har ökat. Flera undersökningsresultat talar för en ökning av den psykiska ohälsan, säger Sofia Rydgren Stale, specialistläkare i psykiatri och andre vice ordförande i Läkarförbundet. Hon har tidigare arbetat i bland annat beroendevården men är numera anställd i primärvården i Region Skåne.

Märks tydligt i primärvården
86 procent av de läkare som anser att den psykiska ohälsan har ökat märker av den i sitt arbete. För primärvårdsläkarna är siffran hela 97 procent.
– Det är inte förvånande att just primärvårdsläkarna märker av en ökad psykisk ohälsa i sin yrkesutövning. Primärvården utgör basen i hälso- och sjukvården, det är dit många patienter söker sig först. Det är därmed naturligt att just primärvårdsläkarna möter många patienter med psykiska besvär, säger Sofia Rydgren Stale.
Att siffran är hög även bland alla läkare tyder på att psykiska besvär inte är frikopplade från patientens somatiska symptom. Patienten har med sig hela sin symptombild när de söker sig till hälso- och sjukvården. När den psykiska ohälsan ökar i samhället är det naturligt att alla läkare märker av det, enligt Sofia Rydgren Stale.

Fortbildning och fast kontakt
Hon anser att läkare bör ges möjlighet till fortbildning och utrymme för reflektion och erfarenhetsutbyte kring bland annat psykisk ohälsa.
– Mitt råd till primärvårdsläkare är att dels ställa krav på fortbildning och dels ställa krav på kontinuitet i form av listade patienter. För att kunna göra ett bra jobb är det viktigt att inte ha för många listade patienter per läkare, säger Sofia Rydgren Stale.
Hon anser att fortbildning och en fast läkarkontakt som leder till ökad kontinuitet räcker långt i arbetet med att rusta primärvården för en ökad psykisk ohälsa.
– Samverkan i väl sammansatta team med exempelvis psykoterapeuter, psykologer, kuratorer och andra kompetenser som kan bidra med bland annat samtalsstöd för den här patientgruppen är ytterligare en avgörande faktor. En god samverkan med psykiatrin och möjligheten att få råd och stöd från en psykiatriker kan också bidra till att rusta primärvården för en ökad psykisk ohälsa framöver, säger Sofia Rydgren Stale.

Hur anser du att den psykiska ohälsan i samhället har utvecklats under de senaste åren? Den ...

87% av läkarna som arbetar inom primärvården anser att den psykiska ohälsan har ökat.
Märker du av ökningen av psykisk ohälsa i ditt arbete som läkare?
Läkarna som anser att de psykiska ohälsan har ökat, fick följdfrågan ovan.

97% av läkarna som arbetar inom primärvården ha svarat ja på den här frågan.
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Bättre personalpolitik krävs för bättre sjukvård

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Hur ska utvecklingen i sjukvården vändas? Den absolut viktigaste åtgärden enligt läkarna är att personalen måste behandlas bättre inom sjukvården. Förutom mer resurser måste dessa också användas rätt och professionen måste få styra sjukvården.

Läkarna som anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll har svarat på frågan: ”Vilka åtgärder anser du måste vidtas för att vända utvecklingen till att gå åt rätt håll i svensk sjukvård?”

Personalpolitik och vårdplatser
En övervägande del av de tillfrågade läkarna anser att lönen och arbetsmiljön måste förbättras för framförallt sjuksköterskor. Bristen på vårdplatser är främst en följd av för få sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Det är personalen som är verksamheten, och de är en förutsättning för en bra och säker sjukvård med hög kvalitet. Det spelar ingen roll hur fina lokaler och apparater som finns om man som arbetsgivare inte begriper att det gäller att värva, värna om och behålla bra personal.

Låt professionen styra
För att kunna vända sjukvårdsutvecklingen behövs mer resurser. Förutom mer pengar måste man se över hur resurserna används: ”Politikerna måste våga tala om att pengarna inte räcker till allt, och då också våga prioritera.” Här menar man att politiker måste lita på professionen: ”Låt de som vårdar styra vården med hjälp av en kunnig HR, ekonomiavdelning som stödfunktioner.” Man efterlyser färre chefer generellt, exempelvis genom att ta bort mellanchefer utan medicinsk kunskap.

Primärvården
En stor enighet råder om att primärvården behöver utvecklas och få mer resurser. Det är en förutsättning att primärvårdens läkare och sjuksköterskor har en dräglig arbetssituation. Primärvården ska vid behov slussa patienter vidare till slutenvården.
Däremot råder det delade meningar om den digitala primärvården. Många menar att inga skattepengar ska läggas på e-tjänster, utan patienten får betala som om det vore privatmottagning. Andra menar att det kan vara ett komplement till de fysiska vårdcentralerna om det används på ett etiskt och medicinskt korrekt sätt. ”Vi behöver utbilda människor i hur man söker vård och framförallt om egenvård.” Alltför många ”friska” personer söker sig till akutmottagningar och vårdcentraler.

Minskad administration
Läkarsekreterare, undersköterskor och sjukvårdsbiträden efterlyses. Många läkare anser att administration tar alltför mycket tid från patienterna. Att återinföra exempelvis läkarsekreterare kan avlasta både läkare och sjuksköterskor.
För att få en enhetlig och likvärdig vård i Sverige bör den förstatligas. ”Det är oacceptabelt att det ska vara avgörande var en patient bor, vården måste ha lika hög kvalitet i hela landet.”

Läkarnas åtgärder för att vända utvecklingen
1. Bättre personalpolitik generellt
2. Bättre löner och arbetsmiljö för sjuk­sköterskor
3. Låt professionen styra
4. Utveckla primärvården
5. Administrativ avlastning
6. Förstatliga sjukvården
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

Viktigt uppmärksamma tidiga signaler på suicidalitet

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Sambandet mellan suicidalitet och depression är särskilt starkt, men även ångesttillstånd kan öka risken för självmord. Som läkare gäller det att våga ställa obekväma frågor och att vara uppmärksam på tidiga signaler på suicidalitet.

I flera studier har jag undersökt sambandet mellan depressionstillstånd samt bipolär sjukdom och risken för självmord. Jag har även undersökt hur risken för självmord påverkas av allvarliga kristillstånd. Generellt sett ökar självmordsrisken bland patienter med de flesta typer av psykiatriska diagnoser, säger Bo Runeson, psykiatriker och professor i psykiatri vid Karolinska Institutet och överläkare vid Norra Stockholms psykiatri.
Han har i många år forskat på hur man kan förstå självmordshandlingar, kopplingen mellan suicidalitet, depression och stresstillstånd samt hur man på olika sätt kan förebygga självmord. Han har både genomfört kvalitativa intervjuer med efterlevande och individer som gjort självmordsförsök samt kvantitativa epidemologiska studier byggda på nationella register.

Bo Runeson, psykiatriker och professor i psykiatri vid Karolinska Institutet och överläkare vid Norra Stockholms psykiatri.
Bo Runeson, psykiatriker och professor i psykiatri vid Karolinska Institutet och överläkare vid Norra Stockholms psykiatri.
Uppföljning av patienter
Hans egna och andras studier visar bland annat att ångestinslag och sömnstörningar i kombination med depression kan påverka individens självmordsbenägenhet.
– En mycket viktig faktor för att förebygga självmord är att människor med depressioner identifieras och får tillgång till adekvat behandling, oavsett vilken vårdform de söker sig till. Nästan hälften av de som begår självmord i Sverige har inte haft någon kontakt med psykiatrin. Många av dem har dock varit i kontakt med primärvården och en del har fått antidepressiv behandling, säger Bo Runeson.
Han anser att det finns mycket kvar att göra kring uppföljningen av de patienter som behandlats för depression inom exempelvis primärvården.
– Det är viktigt att läkare i primärvården och företagshälsovården är uppmärksamma på patienter med oklara symtom. Ibland kan det som beskrivs som fysiska symtom i själva verket bottna i en depression eller annan psykisk ohälsa, säger Bo Runeson.

Ställ obekväma frågor
Även inom akutsjukvården bör läkare vara uppmärksamma på patienter som själva kan ha orsakat sina skador. Det kan vara uttryck för ett självmordsförsök och då bör patienten få en konsultation med en psykiatriker. Ytterligare en faktor som kan innebära en förhöjd självmordsrisk är en hög alkoholkonsumtion, i synnerhet bland män.
– Mitt råd till läkare som kommer i kontakt med patienter med depression, ångest och självmordstankar är att vara lyssnande och respektfulla. Försök att få patienten att berätta sin historia och visa på genuin vilja att verkligen förstå patientens situation, säger Bo Runeson.
Hans kanske allra viktigaste råd är att våga ställa obekväma frågor som berör eventuella psykiska besvär. Läkare är generellt sett bra på att våga ställa frågor i andra känsliga situationer, öppnande frågor kan bidra till att patienten får rätt diagnos och behandling. Om man misstänker att en patient har självmordstankar eller har gjort självmordsförsök gäller det att våga fråga om personen har haft tankar på att ta sitt liv, om det finns funderingar på hur man kan gå tillväga och om patienten har för avsikt att sätta en sådan handling i verket.

Screeninginstrument kan hjälpa
– Det finns beprövade strukturerade screeninginstrument att tillgå som hjälper läkare att ställa rätt frågor, vilket i sin tur fungerar som ett stöd i arbetet med att identifiera och ge rätt behandling till suicidala patienter. Dessa kan vara till hjälp särskilt för läkare som inte har erfarenhet av psykiatrisk verksamhet. Jag anser att man som läkare bör initiera att patienten får tillgång till psykologiskt stöd och vid behov medicinering, även om man bedömer risken för självmord som relativt låg, säger Bo Runeson.

Undvik skadlig stress
Läkare har själva ett på många sätt krävande arbete, vilket ökar risken för utmattningssyndrom och depression. Bo Runesons råd till läkare som vill förebygga utmattning och psykisk ohälsa är att inte utsätta sig för skadlig stress, lära sig att känna igen och agera på sina egna stressymptom och att försöka ha en rimlig arbetsbelastning med tid för återhämtning.
– Tid för reflektion med kollegor kring exempelvis svåra patientmöten har också visat sig sänka stressnivåerna. Även erfarna läkare som annars arbetar självständigt kan må bra av det kollegiala stödet, avslutar Bo Runeson.