Etikettarkiv: Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa bland läkare

Jill Taube och Maria Zetterlund driver Facebookgruppen ”Vem tar hand om doktorn?”. Foto: Hannah Karlberg

Psykisk ohälsa bland läkare är ett växande problem, ofta till följd av en hög arbetsbelastning utan utrymme för tillräcklig återhämtning, handledning eller kollegialt stöd. Det anser specialistläkarna Jill Taube och Maria Zetterlund, som driver Facebookgruppen ”Vem tar hand om doktorn?”.

– Statistiken visar att den psykiska ohälsan ökar bland läkare. Särskilt hög är andelen sjukskrivningar bland specialistläkare, vilket kan bero på att de generellt har en tuff arbetssituation. Vi ser också att den psykiska ohälsan är något högre bland kvinnliga specialistläkare. Fram tills den dag då man är färdig specialistläkare har läkare, åtminstone på pappret, tillgång till viss handledning och stöd, men som specialistläkare är man ofta rätt ensam i sin roll, säger Maria Zetterlund, som är specialistläkare i allmänmedicin och arbetar som skolläkare på halvtid.

”Det finns en omfattande yrkesstolthet i lärarkåren som förtjänar att få blomma ut.”

Suveränitet inbyggd
– Även om arbetssituationen är krävande för många läkare så finns en viss suveränitet inbyggd i yrkeskåren. Många läkare har dessutom en prestationsbaserad självkänsla och en stark personlig identitet kopplad till sin yrkesroll, vilket kan bidra till stress och på sikt även utmattningssyndrom. Läkare själva kan också behöva bli bättre på att ta del av det stöd som erbjuds, säger Jill Taube, som är psykiatriker.
Under coronapandemin har arbetssituationen förstås blivit än mer påfrestande för många läkare. Jill Taube betonar vikten av möjligheten till regelbunden återhämtning, så inte ännu fler läkare råkar ut för utmattningsdepression och andra stressrelaterade tillstånd.

Kollegiala samtal
Det fristående nätverket ”Vem tar hand om doktorn?” har på drygt tre år utvecklats till ett forum med läkarrollen och kollegialt stöd i fokus. I Facebookgruppen kan läkare diskutera allt som berör deras egen psykiska hälsa kopplat till yrkesrollen, även anonymt.
Inom ramen för ”Vem tar hand om doktorn” har Jill Taube och Maria Zetterlund utvecklat en modell för strukturerade kollegiala samtal.
– Många läkare upplever att småprat och samtal kollegor emellan i princip är bortrationaliserat eftersom det helt enkelt inte hinns med. Samtidigt uttrycker många ett stort behov av just kollegialt utbyte. Forskning visar dessutom att kollegiala samtal kan förebygga utmattningssyndrom. Vi utbildar därför läkare som kan handleda andra läkare i att leda kollegiala samtal, avslutar Maria Zetterlund.

Missa inte oss på Framtidens Specialistläkare onsdagen den 8 september i Malmö

Mannen som patientnorm för ADHD

Överläkaren och forskaren Lotta Borg Skoglund anser att mer forskning bör göras på flickor med ADHD. Foto: Eva Lindblad
Överläkaren och forskaren Lotta Borg Skoglund anser att mer forskning bör göras på flickor med ADHD. Foto: Eva Lindblad

Kunskapen gällande ADHD bygger främst på pojkar och män – vilket gör att flickor under- och feldiagnostiseras. Lotta Borg Skoglund vill att fler flickor ska få hjälp och att snedvridningen ska åtgärdas.

Lotta Borg Skoglund är överläkare och specialist i psykiatri, lektor vid Uppsala universitet och forskar på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Med sin nya bok ADHD – från duktig flicka till utbränd kvinna vill hon uppmärksamma den ojämlikhet som idag finns kring den frekvent använda diagnosen.
– ADHD upptäcktes först hos pojkar, och majoriteten av forskningen har gjorts på pojkar. Därför är även skattningsskalor och formulär baserade på pojkar, säger Lotta Borg Skoglund.

Stora skillnader
Både diagnostisering och behandling är färgat av detta, men viktigaste skillnaden finns i om man över huvud taget upptäcker sjukdomen.
– När pojkar inte fungerar i skolan är ADHD bland det första man tänker på, vilket gör att vi i vissa delar av världen nog överdiagnostiserar. När flickor har problem i skolan tänker vi istället på psykosociala faktorer, att hon inte mår bra eller att det inte står väl till i familjen. Det är allvarligt och problematiskt. Det går många fler år innan flickorna får sin ADHD-diagnos. Hur vi tänker innan, hur vi bemöter och förstår barn och ungas uttryck för psykisk ohälsa verkar innefatta stora skillnader, säger Lotta Borg Skoglund.

Förändring behövs
Samsjukligheten är stor bland flickor vilket komplicerar bilden.
– Det är vanligt att man utöver ADHD drabbas av till exempel depression, ångest eller ätstörningar. Flickorna vänder oftare sina problem inåt medan pojkar ofta vänder frustrationen utåt, säger Lotta Borg Skoglund.
Hon tycker att det bland annat behövs mer forskning på hur ADHD samverkar med könshormonerna. Och även om ADHD är det tydligaste exemplet finns könsaspekten även i annan psykisk ohälsa, menar hon.
– Man kan i vissa fall behöva se det som två olika varianter på ett tillstånd, där det är skillnad mellan män och kvinnor och vi behöver förstå psykisk ohälsa utifrån våra unika biologiska förutsättningar.
I Lotta Borg Skoglunds bok lyfts flickors egna berättelser fram, vilket hon hoppas är ett led i att nyansera synen på ADHD.
– Jag hoppas på berättelsernas kraft, utöver att forskare och läkare också bör gå ut och berätta om det. Alla delar behövs för en förändring.

Ökad psykisk ohälsa märks i läkares yrkesutövning

Sofia Rydgren Stale, specialistläkare i psykiatri och andre vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Läkarförbundet
Sofia Rydgren Stale, specialistläkare i psykiatri och andre vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Läkarförbundet
Den ökade psykiska ohälsan i samhället har diskuterats mycket på senare år. 74 procent av alla läkare, och 87 procent av de i primärvården anser att den psykiska ohälsan ökat de senaste åren. Merparten av läkarna märker också av den ökade psykiska ohälsan i sitt dagliga arbete.

– Psykisk ohälsa är ett omfattande begrepp som inkluderar såväl psykiska besvär som psykisk sjukdom. Det är ett komplext område att röra sig i, men det är inte förvånande att många läkare anser att den psykiska ohälsan har ökat. Flera undersökningsresultat talar för en ökning av den psykiska ohälsan, säger Sofia Rydgren Stale, specialistläkare i psykiatri och andre vice ordförande i Läkarförbundet. Hon har tidigare arbetat i bland annat beroendevården men är numera anställd i primärvården i Region Skåne.

Märks tydligt i primärvården
86 procent av de läkare som anser att den psykiska ohälsan har ökat märker av den i sitt arbete. För primärvårdsläkarna är siffran hela 97 procent.
– Det är inte förvånande att just primärvårdsläkarna märker av en ökad psykisk ohälsa i sin yrkesutövning. Primärvården utgör basen i hälso- och sjukvården, det är dit många patienter söker sig först. Det är därmed naturligt att just primärvårdsläkarna möter många patienter med psykiska besvär, säger Sofia Rydgren Stale.
Att siffran är hög även bland alla läkare tyder på att psykiska besvär inte är frikopplade från patientens somatiska symptom. Patienten har med sig hela sin symptombild när de söker sig till hälso- och sjukvården. När den psykiska ohälsan ökar i samhället är det naturligt att alla läkare märker av det, enligt Sofia Rydgren Stale.

Fortbildning och fast kontakt
Hon anser att läkare bör ges möjlighet till fortbildning och utrymme för reflektion och erfarenhetsutbyte kring bland annat psykisk ohälsa.
– Mitt råd till primärvårdsläkare är att dels ställa krav på fortbildning och dels ställa krav på kontinuitet i form av listade patienter. För att kunna göra ett bra jobb är det viktigt att inte ha för många listade patienter per läkare, säger Sofia Rydgren Stale.
Hon anser att fortbildning och en fast läkarkontakt som leder till ökad kontinuitet räcker långt i arbetet med att rusta primärvården för en ökad psykisk ohälsa.
– Samverkan i väl sammansatta team med exempelvis psykoterapeuter, psykologer, kuratorer och andra kompetenser som kan bidra med bland annat samtalsstöd för den här patientgruppen är ytterligare en avgörande faktor. En god samverkan med psykiatrin och möjligheten att få råd och stöd från en psykiatriker kan också bidra till att rusta primärvården för en ökad psykisk ohälsa framöver, säger Sofia Rydgren Stale.

Hur anser du att den psykiska ohälsan i samhället har utvecklats under de senaste åren? Den ...

87% av läkarna som arbetar inom primärvården anser att den psykiska ohälsan har ökat.

Märker du av ökningen av psykisk ohälsa i ditt arbete som läkare?
Läkarna som anser att de psykiska ohälsan har ökat, fick följdfrågan ovan.

97% av läkarna som arbetar inom primärvården ha svarat ja på den här frågan.

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Företagshälsovården kan göra mycket för att förebygga psykisk ohälsa

Sofia Åström Paulsson, specialist i arbetsmedicin och medicinskt ansvarig på Avonova. Foto: Thomas Henrikson
Sofia Åström Paulsson, specialist i arbetsmedicin och medicinskt ansvarig på Avonova. Foto: Thomas Henrikson
Den ökande psykiska ohälsan i samhället gör tydliga avtryck även i företagshälsovårdens dagliga arbete. Företagshälsovården arbetar ofta förebyggande och individanpassat i samråd med arbetsgivaren. Ytterligare en viktig uppgift för företagshälsovården är att utbilda och förebygga psykisk ohälsa på organisationsnivå.

– En starkt bidragande orsak till att 74 procent av läkarna och 87 procent av primärvårdsläkarna anser att den psykiska ohälsan ökat de senaste åren är förmodligen att det talas mycket om en ökad psykisk ohälsa i samhället i stort. Det har blivit mer accepterat för individer att tala öppet om sin psykosociala problematik, säger Sofia Åström Paulsson, specialist i arbetsmedicin och medicinskt ansvarig på företagshälsovårdsföretaget Avonova.

Individen och organisationen
86 procent av de läkare som anser att den psykiska ohälsan har ökat märker av ökningen i sitt arbete. Motsvarande siffra för primärvårdsläkare är 97 procent.
– Primärvården är ju den första instans många söker sig till för att få hjälp med sin psykiska ohälsa. Inom företagshälsovården märker vi också av en ökning, inte minst när vi tittar på sjukskrivningsorsaker. För fem år sedan var orsakerna i huvudsak fysiska åkommor, men nu har de psykiska åkommorna blivit allt vanligare, säger Sofia Åström Paulsson.
Den ökade psykiska ohälsan innebär bland annat att företagshälsovården behöver öka sin kompetens kring stress och hur den påverkar människor. Utmärkande för företagshälsovårdens arbetssätt är att individen alltid kopplas till organisationen.
– När en medarbetare exempelvis sjukskrivs på grund av stress har vi en dialog med arbetsgivaren kring de stressfaktorer som orsakat situationen. Vi ser över om stressfaktorerna kan åtgärdas eller förändras för att undvika att fler medarbetare sjukskrivs av liknande orsaker. Vi söker orsaken på systemnivå om många medarbetare söker sig till oss, till exempel med sömnsvårigheter eller vibrationsskador. Arbetsplatsperspektivet och den löpande arbetsgivardialogen är karakteristiskt för just företagshälsovården, säger Sofia Åström Paulsson.

Kan stärka kompetens
Att analysera psykisk ohälsa utifrån ett arbetsplatsperspektiv samt att utbilda chefer i ledarskap, vikten av en god arbetsmiljö och att identifiera tidiga tecken på psykisk ohälsa betraktar hon som företagshälsovårdens främsta uppgifter i arbetet med att förebygga och minska psykisk ohälsa.
– Den övriga sjukvårdens kännedom och kunskap om företagshälsovårdens roll och arbetssätt bör förbättras. Företagshälsovårdsläkare kan även bidra till att stärka primärvårdens kompetens kring riskfaktorer för psykisk ohälsa i arbetsmiljön. Företagshälsovården lämpar sig även väl för viss forskning kring att förebygga, identifiera och behandla stressrelaterad psykisk ohälsa. Många tror att vi går arbetsgivarens ärenden, men företagshälsovården gör oberoende medicinska bedömningar som inte färgas av arbetsgivarens intressen, säger Sofia Åström Paulsson.

Hur anser du att den psykiska ohälsan i samhället har utvecklats under de senaste åren? Den ...

87% av läkarna som arbetar inom primärvården anser att den psykiska ohälsan har ökat.

Märker du av ökningen av psykisk ohälsa i ditt arbete som läkare?
Läkarna som anser att de psykiska ohälsan har ökat, fick följdfrågan ovan.

97% av läkarna som arbetar inom primärvården ha svarat ja på den här frågan.

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Patienters livsstil i fokus

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Supermaten är på allas läppar och läkaren Helena Nyblom utkommer i höst med sin fjärde bok på temat.
– Det är otroligt viktigt att läkare tar sig tid att prata om livsstil med sina patienter, säger hon.

Läkarens guide till supermaten är Helena Nybloms fjärde bok om hälsa. Helena Nyblom är medicine doktor i invärtes medicin samt specialistläkare inom psykiatri. Till vardags föreläser hon på temat förebyggande medicin.
– Det är viktigt att det forskningsbaserade kommer fram i bruset av trender. Och jag vill visa att det är ett sant nöje att skaffa sig en sundare livsstil, det är härligt att leva sunt, säger hon.
Helena Nybloms första bok på temat kom för fjorton år sedan.
– Jag jobbade på en medicinavdelning och på medicinakuten, och där finns sällan utrymme för samtal om livsstilsförändringar, men jag kunde ibland fråga patienter om de visste att det är nyttigt med olivolja och grönsaker. Jag blev förvånad över hur många som inte hade en aning om det, och därför tyckte jag att det var viktigt att läkare med medicinsk kompetens hör och för ut budskapet.

Läkaren Helena Nyblom brinner för patienters livsstil.
Läkaren Helena Nyblom brinner för patienters livsstil.
Satsa mer på livsstil
Att läkare tar sig tid att prata om livsstil med sina patienter tycker Helena Nyblom är otroligt viktigt.
– Vi vet att kloka livsstilsval hjälper till att förebygga en del av våra välfärdssjukdomar. Vi står till exempel inför en fetmaepidemi, men ändå finns det uppgifter om att bara tre-fyra procent av sjukvårdsbudgeten används till att förebygga sjukdomar. Vi behöver satsa mer på det, säger hon.
Som exempel tar Helena Nyblom upp psykisk ohälsa.
– Jag såg beräkningar från regeringen som visade att psykisk ohälsa kostar samhället 140 miljarder årligen. Om man kunde minska ohälsan med 10-20 procent så handlar det om stora samhällsbesparingar och inte minst livskvalitet för individen.

Recept aktuellt
Ska läkare börja skriva ut mat på recept?
– Mediciner behövs ju men förhoppningsvis kan vi genom goda livsstilsval använda dem mindre. Motion på recept har fungerat, så kanske matrecept också är något som skulle kunna fungera. När det gäller mat handlar det om att folk inte har tid, och här tror jag att det är viktigt att läkare visar att det inte behöver vara tidskrävande eller krångligt, utan faktiskt är ganska enkelt, säger Helena Nyblom.

Svårt att må dåligt som läkare

Med Facebookgruppen ”Vem tar hand om doktorn?” vill läkarna Jill Taube och Maria Zetterlund Gustafsson öppna upp för samtal kring den ökade psykiska ohälsan. Foto: Hanna Karlberg
Med Facebookgruppen ”Vem tar hand om doktorn?” vill läkarna Jill Taube och Maria Zetterlund Gustafsson öppna upp för samtal kring den ökade psykiska ohälsan. Foto: Hanna Karlberg
Vem tar hand om doktorn?
Så heter Facebookgruppen med över 5 300 medlemmar där läkare har börjat prata med sina kollegor om den ökade ohälsan.
– Vi är bara människor, och vi måste också våga låta andra se på oss som det och inte som hjältar som alltid klarar allt, säger psykiatern Jill Taube som driver gruppen.

Tillsammans med allmänläkaren Maria Zetterlund Gustafsson ordnade Jill Taube en återhämtningsresa till Rhodos enbart för läkare. Samtidigt skapades Facebookgruppen som inom två veckor hade 500 medlemmar – nu är siffran uppe på över 5 300.
– Vi blev till en början chockade över responsen men förstod snabbt att gruppen fyllde ett tomrum, säger Jill Taube.
De har anordnat after works i olika städer, i september väntar en resa till Åre och i oktober en kryssning.
– Det vi försöker göra är att bidra med något friskt och starkt till våra kolleger.

FK ett arbetsmiljöproblem
Facebookgruppen är basen och där har läkare möjlighet att ventilera och ge varandra råd i olika frågor, främst arbetsrelaterade. Men det kan också handla om sådant i privatlivet som flätas in i arbetslivet, som sömnbrist.
– Ett inlägg som är vanligt handlar om att man är belastad på jobbet. Det är också vanligt att folk skriver om hur svårt det är med Försäkringskassan, det har blivit ett stort arbetsmiljöproblem. Vi sliter vårt hår när vissa intyg ska vara som en smärre avhandling, det är orimliga krav som ställs, säger Jill Taube.
Hur mår läkare idag?
– Vi vet att psykisk ohälsa ökar i läkargruppen, framför allt hos kvinnor. Det är en väldigt lojal yrkeskår och vi brinner för våra patienter, men många börjar må ganska skruttigt. Om man jämför med 50-talet så är det en helt annan yrkeskår nu. Vi börjar profilera oss som en vanlig arbetande grupp, vi är inga helgon och vi har tuffa arbetsvillkor. Så en medvetenhet om arbetssituationen börjar växa fram: att vi är som alla andra med arbete och hus och barn och allt runtomkring.

Läkarkåren mår sämre
Enligt Jill Taube mår läkargruppen generellt sett sämre idag än för bara fem år sedan.
– Men det kan vara svårt att vara patient när man är doktor.
I Facebookgruppen ”Vem tar hand om doktorn?” verkar läkare inom allmänmedicin må sämst, och på andra plats kommer psykiatrin.
– Men behovet av att nätverka bestäms inte av specialitet, problemen finns överallt, säger Jill Taube.
I höst ska hon och Maria Zetterlund Gustafsson träffa styrgruppen i Läkarförbundet och diskutera ohälsan inom läkarkåren.