Etikettarkiv: Skånes universitetssjukhus

Enorm bredd inom internmedicin

Fredrik von Wowern, specialistläkare i internmedicin och sektionschef på Skånes universitetssjukhus.

Internmedicin är ett fält som erbjuder läkare fantastiska möjligheter att ge patienter vård även utanför sin egen disciplin och att hantera en mångfald diagnoser och tillstånd inom ramen för sin kompetens. Många internmedicinare betraktar inriktningens omfattande bredd som dess främsta tjusning.

– Internmedicin kallas även invärtes medicin och avser vård av sjukdomar i kroppens inre organ. Internmedicin är en enormt bred basspecialitet. Jag brukar säga att alla åkommor som inte ska opereras ingår i eller tangerar internmedicinens fält. Det kan exempelvis gälla patienter som kommer till sjukhus med infektion, inflammation eller proppar i hjärta och kärl, säger Fredrik von Wowern, specialistläkare i internmedicin och sektionschef på Skånes universitetssjukhus. Han har en bakgrund inom intermediärvård och är även ordförande i SIM, Svensk Internmedicinsk Förening.

”Möjligheterna till livslång utveckling är mycket goda inom internmedicin.”

Spindeln i nätet för patienten
Fram till 2015 fanns det sex subspecialiteter knutna till internmedicinen, däribland hematologi och kardiologi. Numera är de i stället organspecifika basspecialiteter, vilket innebär att internmedicinen för närvarande saknar subspecialiteter. Utvecklingsområdena inom internmedicin är dock många.
– Många multisjuka patienter behöver generalister för att få ett holistiskt omhändertagande. Merparten av de patienter som är inlagda på sjukhus har sjukdomar som påverkar flera organ. Internmedicinare fungerar då oftasom spindeln i nätet eftersom de håller ihop patientens vård. Möjligheterna till livslång utveckling är mycket goda inom internmedicin. En viktig del av arbetet är att kontinuerligt ta till sig ny kunskap från andra specialistläkare och tillämpa den på multisjuka patienter, säger Fredrik von Wowern.

Utvecklar hospitalistvård
Några av de mest intressanta internmedicinska områdena just nu är utvecklingen och driften av intermediärvård, steget mellan vanlig vårdavdelning och intensivvård. Under pandemin har intermediärvården exempelvis vårdat många covid-19-patienter som krävt avancerad syrgasbehandling. Mobila vårdteam som erbjuder sjukhusvård i hemmet är ytterligare ett spännande utvecklingsområde, liksom utvecklingen av point of care (patientnära) ultraljud som förstärker diagnostiken.
– På SUS genomför vi nu även en satsning på hospitalistvård, avdelningar som tar emot olika patientkategorier från akuten och akutvårdsavdelningar, avslutar Fredrik von Wowern.

Teambaserat arbete skapar mer patientnära vård inom Region Skåne

Lena Ekelius och Ulf Lind trivs med arbetet på en akut äldrevårdsavdelning vid Lunds universitetssjukhus.
Lena Ekelius och Ulf Lind trivs med arbetet på en akut äldrevårdsavdelning vid Lunds universitetssjukhus.
– Arbetet på avdelningen har överträffat mina vildaste förväntningar, jag stortrivs. Det säger Ulf Lind, specialist i allmänmedicin, som efter 30 år på olika vårdcentraler sökte sig till slutenvården och en akut äldrevårdsavdelning vid Lunds universitetssjukhus.

Äldrevårdsavdelningen i Lund, ÄVA, är en ny verksamhet som startade för ett år sedan i syfte att förbättra vården för sköra äldre patienter.
– På avdelningen arbetar specialister i äldremedicin och erfarna distriktsläkare som är vana vid att behandla äldre patienter. Den medicinska kompetensen är mycket hög och vi arbetar integrerat med primärvård och kommun, just för att patientgruppen ska få en mer sömlös vård, berättar Lena Ekelius, specialist i allmänmedicin och verksamhetschef.
Ulf Lind som varit specialist i allmänmedicin sedan 1988 och arbetat som distriktsläkare sedan dess, återfinns numera på ÄVA.
– Jag hörde talas om planerna och tyckte att projektet kring en integration av öppen- och slutenvård lät intressant. Det som också lockade var att jobba med sjukare människor än vad man normalt ser som distriktsläkare. Nu har jag varit på avdelningen i ett år och fått en riktig nytändning i mitt yrkesliv, det är ett fantastiskt stimulerande jobb.
Tanken att rätt person ska göra rätt sak i vården har varit en viktig utgångspunkt för verksamheten.
– Vi har ett övergripande uppdrag i att göra det bättre för patientgruppen. Genom att arbeta teambaserat försöker vi få till en mer patientcentrerad vård, säger Lena Ekelius.
Ett viktigt led i det arbetet är direkt­inläggningar.
– Idag kan de äldre få vänta länge på akuten. För att undvika det kan läkare i primärvården lägga in patienter direkt på vår avdelning, berättar Ulf Lind.
I dagsläget har avdelningen möjlighet att ta emot en direktinläggning om dagen, målet är att i framtiden kunna ta emot fler.
– Trots att verksamheten varit igång i ett år är vi bara i början av det vi vill åstadkomma på sikt. Mobila team för äldre som åker runt till patientgruppen är ett sådant exempel, säger Lena Ekelius.

Andreas Hellkvist på vårdcentralen i Höör och Anna Lindén på vårdcentralen Kärråkra i Eslöv. Foto: Andreas Svegland
Andreas Hellkvist på vårdcentralen i Höör och Anna Lindén på vårdcentralen Kärråkra i Eslöv. Foto: Andreas Svegland
Primärvården
Även vårdcentralerna inom Region Skåne arbetar aktivt med att skapa en bättre och mer tillgänglig vård för äldre patienter. I Höör har man nyligen öppnat en äldremottagning inriktad på patienter över 75 år.
– Mottagningen, som bemannas av en så kallad äldresjuksköterska, utgör en snabbare ingång till vården för denna ålderskategori, berättar Andreas Hellkvist, specialist i allmänmedicin som ansvarar för äldrevården i kommunen och även är medicinskt ansvarig läkare på vårdcentralen.
Sin läkarbana började han förhållandevis sent i livet, erfarenheterna från arbetslivet kommer väl till pass i arbetet som distriktsläkare.
– Jag började studera först vid 30 års ålder, men det är aldrig för sent, all erfarenhet är bra i detta yrke och inte minst i arbetet med de äldre patienterna, vilket är vad jag brinner för.

Kärråkra
Anna Lindén blev färdig specialist i allmänmedicin för två år sedan. Idag delar hon sin tid mellan tjänsten som enhetschef för vårdcentralen Kärråkra i Eslöv och det kliniska arbetet.
– Jag gjorde min ST-utbildning med inriktning på ledarskap och gick sedan ganska direkt in i uppdraget som enhetschef med 40 procent klinisk tjänstgöring, en kombination som fungerar väldigt bra.
Vårdcentralen Kärråkra har, precis som många andra verksamheter, känt av den rådande bristen på distriktsläkare. För att skapa bästa möjligheter för rekrytering, god arbetsmiljö och kvalitet har man under senare tid gjort en rad riktade insatser på området. Exempel på det är extra fortbildningstid för läkarna samt dagliga avstämningar och veckovisa möten.
– Syftet är dels att vi ska kunna dela med oss av erfarenheter och kunskap till varandra, dels att stärka arbetsmiljön och det kollegiala.
Vårdcentralen har även skapat ett nytt och mer teambaserat arbetssätt runt sina patienter.
– Två läkare och en sköterska arbetar i team runt de akuta patienterna. Det nya arbetssättet har frigjort tid för de andra medarbetarna att ta fler icke-akuta patienter och återbesök. Min vision är att vi under detta år når en stabil fast bemanning och kan fortsätta sträva efter ständig förbättring och vara en bra vårdcentral för både medarbetare och patienter, fastslår Anna Lindén.

Div 5 primärvården / VO Primärvården Lund och Malmö
Verksamhetsområden: VO primärvård Lund, VO primärvård Malmö Innerstad, VO primärvård Malmö Nordost, VO primärvård Malmö Sydväst, VO primärvård Omkretsen

Skånes universitetssjukhus
205 02 Malmö
Tel: 040-33 10 00
www.skane.se

www.skane.se

Bristande arbetstillfredsställande hos stor del av läkarkåren

Stefan Lindgren, ordförande i Svenska Läkaresällskapet samt professor och överläkare vid Skånes universitetssjukhus Malmö.
Stefan Lindgren, ordförande i Svenska Läkaresällskapet samt professor och överläkare vid Skånes universitetssjukhus Malmö.
Mer än hälften av läkarna säger att de inte har förutsättningar att bedriva vård med den kvalitet som de anser nödvändig. Det visar en undersökning som Framtidens Karriär – Läkare genomfört där 600 läkare svarar på frågor om sin arbetssituation.

Stefan Lindgren, ordförande i Svenska Läkaresällskapet samt professor och överläkare vid Skånes universitetssjukhus Malmö, är inte överraskad över resultatet.
– Intressant i sammanhanget är förstås vad man lägger i ordet kvalitet som kan betyda olika saker för olika individer. Men oavsett definition pekar resultatet på att det finns en upplevelse av bristande arbetstillfredsställande hos en stor del av läkarkåren.
De bakomliggande orsakerna kan vara många. Stefan Lindgren påpekar att merparten av alla läkare arbetar i smala verksamheter, de är på sin vårdcentral eller enhet och ser på vården med utgångspunkt från rådande omständigheter.
– Kanske upplever man att verksamheten har alltför långa väntetider eller dålig kapacitet för att klara besöken i öppenvården. Eller så är man frustrerad över den ständiga bristen på slutenvårdsplatser eller upplever att det inte finns tillräckligt med tid för egen kompetensutveckling och forskning. Det finns en rad olika saker som påverkar hur svaret blir på en öppen fråga om kvalitet.
Vad resultatet framförallt pekar på, menar han, är behovet av en mer genomgripande diskussion om vad som är hälso- och sjukvårdens uppdrag i samhället.
– Hur ska man kunna balansera allmänhetens förväntningar och de behov som faktiskt finns hos människor som är sjuka, i förhållande till de resurser som samhället faktiskt kan lägga på vården? Ju mer framsteg som sjukvården gör, desto mer ökar förväntningarna och desto större kan missnöjet bli då man upplever att förväntningarna inte infrias, trots att de faktiska behandlingsresultaten hela tiden förbättras.

Omöjlig ekvation
Att vården inte lever upp till allmänhetens förväntningar är ofta nära sammankopplat med tillgänglighet.
– Jag tror att vården, oavsett hur den organiserar sig, har svårt att få till en struktur som innebär att den alltid kan vara tillgänglig för alla. Att samtidigt hushålla med befintliga resurser så att patienter med störst behov är de som prioriteras är en ekvation som är svår att få ihop. Det finns en inbyggd omöjlighet i att få en full tillfredsställelse kring de här sakerna.
Därför, menar Stefan Lindgren, behövs en övergripande diskussion om vad begreppet kvalitet innebär.
– Det är först när vi har en samfälld definition som kvaliteten i sjukvården kan bedömas utifrån gemensamma kriterier, vilket i sin tur skapar förutsättningar för att initiera ett förbättrings­arbete som kan få stöd från alla håll.

Har du förutsättningar att bedriva vård med den kvalitet som du anser nödvändig?
kvalitet1_graf

Vården av äldre kräver experimentella zoner

Olle Ekberg, seniorprofessor i gastrointestinal radiologi på enheten för bild och funktionsmedicin vid Skånes universitetssjukhus och Gunnar Akner, professor i geriatrik vid Linnéuniversitetet.
Olle Ekberg, seniorprofessor i gastrointestinal radiologi på enheten för bild och funktionsmedicin vid Skånes universitetssjukhus och Gunnar Akner, professor i geriatrik vid Linnéuniversitetet.
En viktig åtgärd för att kunna möta de äldre patienternas behov i framtiden är att utbilda samtliga läkare, oavsett specialitet, i geriatrik. Nya subspecialiteter för läkare kan också bli aktuellt, exempelvis med inriktning mot geriatrisk radiologi.

Andelen patienter över 75 år blir bara högre och högre. Denna patientgrupp har ofta ett betydligt svagare immunförsvar jämfört med andra patientgrupper, och uppvisar ofta oprecisa symtom som kräver rätt kompetens för att tolka. De äldsta och mest sköra patienterna är därför en kompetenskrävande patientgrupp, säger Olle Ekberg, seniorprofessor i gastrointestinal radiologi på enheten för bild och funktionsmedicin vid Skånes universitetssjukhus. Han har bland annat forskat och undervisat i geriatrisk radiologi.
– Eftersom många äldre är friskare längre upp i åldrarna så är det inte ovanligt att exempelvis 90-åringar rehabiliteras efter en stroke. Det är en stor skillnad jämfört med när jag tog läkarexamen, säger Olle Ekberg.

Komplicerad klinisk analys
– Andelen personer 85 år och äldre i Sverige beräknas öka med 80 procent fram till år 2035. Vi har alltså bara sett början på ökningen av äldre med komplexa sjukdomsbilder, där flera samtidiga kroniska sjukdomar läggs till varandra. Det innebär att den kliniska analysen av dessa patienter är betydligt mer krävande än för andra patientgrupper, säger Gunnar Akner, professor i geriatrik vid Linnéuniversitetet.
Han menar att även om många äldre är föremål för mycket vård och omsorg så saknas ett samlat grepp om dessa patienters situation. Det beror bland annat på olämpligt utformade journalsystem samt att sjukvårdens organisation och arbetssätt inte är utformade utifrån äldre och sköra patienters behov.
– Politiker har i många år försökt reformera vården av äldre genom olika politiska beslut och initiativ. Men det som krävs är en experimentell arbetsprocess där sjukvårdspersonal med specialistkompetens inom geriatrik tillåts prova olika medicinska lösningar tills man hittar fram till en lämplig vård som anpassats till de äldre och sköra patienternas behov, säger Gunnar Akner.

Gunnar Akners viktigaste förslag till åtgärder för vård av äldre
• Journalsystem som är utformade för överblick och hälsoanalys av komplexa hälsoproblem, såväl vid en viss tidpunkt som förlopp över tid.
• Etablera experimentella zoner där vården av äldre kan utvecklas fritt. Ett antal experimentella zoner där man kan bortse från befintliga organisationsgränser, arbetssätt, journalsystem och liknande krävs för att hitta fram till bästa möjliga arbetssätt för den här patientgruppen. Det är viktigt att arbetet i zonerna baseras på geriatrisk kompetens och empiri.
• En helt ny typ av vårdorganisation som utgår från äldres behov snarare än befintliga strukturer. Frågan om utformning av vård och omsorg om äldre personer bör professionaliseras i syfte att skräddarsy en vårdorganisation som utgår från de äldres behov. Det är en stor men nödvändig omställning som behöver äga rum så snart som möjligt.