Etikettarkiv: SLS

SLS kraftsamlar för läkares fortbildning

Svenska Läkaresällskapets tematidning ”Läkares fortbildning” är en del av SLS satsning för att säkra läkares fortbildning.

Fortbildning efter uppnådd specialistkompetens är en nödvändig del av läkares kontinuerliga kompetensutveckling och en förutsättning för en hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Idag saknas ordnat system för läkares fortbildning. För att säkra att läkare årligen uppdaterar sig har SLS föreslagit en fortbildningsmodell som utformas och ägs av professionen. Konsekvenserna av utebliven fortbildning riskerar att bli en patientsäkerhetsfråga.

Klicka här för att se aktuell fortbildning

Läs tematidningen ”Läkares fortbildning” som pdf.

Svenska Läkaresällskapet

Svenska Läkaresällskapet (SLS) är läkarkårens oberoende, vetenskapliga professionsorganisation, en ideell, politiskt och fackligt obunden förening. Vi består av 52 medlemsföreningar, 15 sektioner, 16 associerade föreningar, 9 lokala läkaresällskap samt SLS Kandidat- och underläkarförening. Tillsammans samlar vi närmare 30 000 medlemmar som är föreningsanknutna eller individuella medlemmar
www.sls.se

Läkarprofessionen bör kliva fram och ta sitt ansvar

Britt Skogseid, ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Foto: Samuel Unéus
Britt Skogseid, ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Foto: Samuel Unéus
Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar med bland annat bemanningsproblem, stängda vårdplatser och personalflykt. Svenska Läkaresällskapet anser att orsakerna är relaterade till hur sjukvården styrs och är starkt kritiska till de senaste decenniernas utveckling mot kontroll, detaljmätning och byråkratisering.

Britt Skogseid, professor i tumörbiologisk endokrinologi vid Uppsala universitet, överläkare på Akademiska sjukhuset och ordförande i Svenska Läkaresällskapet, vill slå ett slag för patient-läkarmötet, som är det enskilt viktigaste instrumentet sjukvården har att erbjuda och som utgör själva kärnan i utövandet av läkargärningen.

Patient-läkarmötet centralt
– När de väsentliga besluten fattas av den kunniga och erfarna läkaren tillsammans med patienten blir vården individanpassad, behovsstyrd och effektiv. Därför måste mötet få ta tid. All organisation och styrning inom sjukvården bör syfta till att ge patient-läkarmötet så goda förutsättningar som möjligt, säger Britt Skogseid.
Dagens hälso- och sjukvårdssystem stödjer inte detta, vilket bidrar till att många väljer att lämna den kliniska verksamheten. Det leder i sin tur till problem som långa vårdköer, stängda vårdplatser och ett beroende av hyrpersonal.

Processmått inte ändamålsenliga
– En gemensam nämnare för de så kallade förbättringsåtgärder som genomförs i sjukvården är att ännu fler parametrar ska mätas. Det rör sig ofta om processmått som inte är ändamålsenliga utifrån ett kvalitets- och patientperspektiv, exempelvis statistik över hur många patienter som behandlats eller slussats igenom systemet hos en specifik vårdgivare. Dessa processmått driver sjukvårdens utveckling i helt fel riktning, säger Britt Skogseid.
Svenska Läkaresällskapet efterlyser bättre verktyg för att följa upp vårdens kvalitet och menar att professionen måste kliva fram och ta ansvar. SLS har utformat en egen modell ”Hippokratesrevisionen” för professionsbaserad klinisk revision, som handlar om att professionella grupper regelbundet granskar verksamheter på plats runt om i landet utifrån ett visst ramverk.
– Hippokratesrevisionen utgår från faktiska patientfall med en viss diagnos och reviderar medicinska resultat, efterlevnad av etiska prioriteringsprinciper, forskning och fortbildning.
Målet med revisionen är att identifiera såväl styrkor som svagheter, så att kliniken kan utveckla sin verksamhet, säger Britt Skogseid.
Den återstående frågan är om vårdgivaren egentligen är beredd att låta sig granskas om hur väl man lever upp till lagstiftningens krav på en likvärdig vård efter behov.

Läkarens kliniska excellens
Svenska Läkaresällskapets vision är bästa möjliga hälsa för alla. För att uppnå visionen är det nödvändigt att värna läkarens kliniska och vetenskapliga excellens.
– Det är en premiss som sällan finns med på arbetsgivarnas agenda. Läkarna måste själva värna om sin rätt till kontinuerlig fortbildning, möjlighet att bedriva klinisk forskning och att ha tillgång till ett kunskapsorienterat ledarskap som värnar yrkesetiska principer, säger Britt Skogseid.

Etisk stress
Ett grundläggande problem i sjukvården är, enligt Britt Skogseid, att många läkare drabbas av en etisk stress eftersom de saknar rätt förutsättningar för att utöva sitt yrke enligt gällande etiska riktlinjer.
– Hälso- och sjukvårdens styrning gynnar inte det som är allra viktigast – kunskap, kvalitet och etiskt omhändertagande av den enskilda patienten. Systemet ska stödja medicinska prioriteringar, det ska inte löna sig att bolla runt patienter i systemet. Det är ohållbart och bidrar till en ökad etisk stress. Som profession måste vi högljutt protestera varje gång vi inte kan tillämpa det arbetssätt och de etiska principer som vi lärt oss under utbildningen, avslutar Britt Skogseid.

Läkaresällskapets koncept för yrkeslivslångt lärande

Ola Björgell, vetenskaplig, sekreterare i SLS, tillsammans med Mark Levengood på Framtidens Specialistläkare 2018.
Ola Björgell, vetenskaplig, sekreterare i SLS, tillsammans med Mark Levengood på Framtidens Specialistläkare 2018.
– Det går inte att låta bli fortbildning, siktet är inställt på att göra den både högkvalitativ, trivsam och hållbar över tid. Det säger Ola Björgell, vetenskaplig sekreterare i Svenska Läkaresällskapet (SLS) och ordförande i programkommittén, som kommentar till SLS nya programkoncept för yrkeslivslångt lärande.

Ola Björgell beskriver Svenska Läkaresällskapets, SLS, nya programkoncept som en kraftsamling med sikte på att sätta läkares kompetensutveckling i fokus.
– Det är också en viktig signal om att det yrkeslivslånga lärandet, både när det gäller utbildning för BT-, AT- och ST-läkare samt fortbildning för specialister, ska prioriteras och vara en naturlig del av varje läkares yrkeskarriär.
Programkonceptet bygger på en enkät bland SLS medlemmar där det tydligt framgår att fortbildning i olika former står högst på önskelistan.

Behov av system
– Kanske är resultatet en spegling av att läkares fortbildning, rent juridiskt, inte är reglerad. I den längsta delen av yrkeslivet, efter legitimation, finns inget system för fortbildning, vilket gör att det uppenbarligen finns ett behov av detta. Hälso- och sjukvården är en kunskapsstyrd organisation och det är högst rimligt att vi tillsammans försöker möta det behovet. Det finns stor potential för kunskapsöverföring på många olika sätt ute i landet. Den sammanlagda kunskapsexcellensen besitter vi tillsammans, säger Ola Björgell.

Självklar del av läkares vardag
På sikt hoppas han att SLS programkoncept i allmänhet och fortbildning i synnerhet ska bli en självklar del av varje läkares vardag och att både arbetstagare och arbetsgivare ser vilka fantastiska möjligheter det ger.
– Förhoppningen är att SLS programkoncept ska bli en bra språngbräda för att verkligen göra slag i saken och göra fortbildning till en absolut naturlig och självklar del i alla läkares yrkesverksamhet, fastslår Ola Björgell.

Klicka här för mer information om Läkaresällskapets programkoncept för yrkeslivslångt lärande

SLS programkonceptet
• SLS på turné
• SLS fortbildningsdagar
• SLS på sektionernas årsmöten/veckor
• SLS Fortbildning på webben
• SLS Berzeliussymposier
• SLS Premiumresor
• SLS kandidat och underläkarförening
• SLS Debatter och programserien konst och läkekonst