Etikettarkiv: Specialistläkare

Dags att drömma om Framtidens Specialistläkare 2021

Ola Björgell, region­överläkare i Region Skåne och kongresspresident för FSL. Foto: Nicole Gustavsson
Ola Björgell, region­överläkare i Region Skåne och kongresspresident för FSL. Foto: Nicole Gustavsson

Årets upplaga av kongressen Framtidens Specialistläkare flyttas till 2021. Som en försmak på vad som komma skall ges möjlighet att värma upp med digitala ST-kurser redan i höst. Läs mer om kurserna här
– Det är viktigt att ha något positivt att se fram emot, säger kongresspresident Ola Björgell.

Framtidens Specialistläkare, Sveriges största kongress med ST i fokus, flyttas till hösten 2021. Ett tufft men oundvikligt beslut i spåren av den rådande Coronapandemin. Ola Björgell, region­överläkare i Region Skåne och kongresspresident, är dock vid gott mod.
– Vi har fått en fantastisk respons av alla inblandade parter och inte minst av föreläsarna. Bara en vecka efter att vi sänt ut inbjudan till Framtidens Specialistläkare, FSL, 2021 hade merparten tackat ja! Jag tror det känns bra för alla att vi inte ställde in utan bara flyttade fram kongressen. På så vis finns det något positivt att se fram emot.
Kongressprogrammet 2021 kommer med smärre undantag vara i stort sett detsamma som tidigare annonserats. Vi ska göra 2021 till en ”extra-allt-kongress” med superfina föredrag och med de bästa kvällseventen någonsin. Vi har en helt fantastisk organisationskommitté med väldigt framåtdrivande ST-läkare, så det känns verkligt bra inför 2021 säger Ola.

Digitala kurser redan i höst
För den som vill finns möjlighet att värma upp med några digitala kurser redan i höst.
– Vi erbjuder tre olika digitala ST-kurser motsvarande delmål gällande Försäkringsmedicin, Sjukdomsförebyggande arbete samt Ledarskap. Dessa kurser erbjuds sedan, liksom övriga kurser i programmet, också på plats under kongressen 2021, berättar Ola Björgell.

Många höjdpunkter
Ola Björgell konstaterar att Framtidens Specialistläkare 2021 innehåller många höjdpunkter att blicka fram emot.
– Jag tror att det är enormt viktigt med dessa fysiska möten och kunskapsutbyten. Vi ska inte sluta med kongresser bara för att vi har haft en pandemi och för att det går att träffas digitalt. Tvärtom ska vi påminna oss om den härliga mersmak som fysiska möten ger när det åter går att mötas. Dags att börja drömma alltså; FSL 2021 är något att längta till!

Försäkringsmedicin – ett komplext och inspirerande fält

Camilla Kanckos, specialist i internmedicin och Per Holmdahl, specialist i ortopedi. Foto: Patrik Bergenstav
Camilla Kanckos, specialist i internmedicin och Per Holmdahl, specialist i ortopedi. Foto: Patrik Bergenstav

Försäkringsmedicin är ett komplext område med stor variation och många intressanta utmaningar. Att vara anställd hos Försäkringskassan innebär en trygg position med flexibla villkor och konkurrensmässig lön som kan vara ett stimulerande alternativ eller komplement till kliniskt arbete.

Birgitta Moberg, specialist i allmänmedicin. Foto: Johan Marklund
Birgitta Moberg, specialist i allmänmedicin. Foto: Johan Marklund

Birgitta Moberg har arbetat på Försäkringskassan i Norrbotten i över 20 år vid sidan om sitt kliniska arbete som specialist i allmänmedicin.
− Det är hos Försäkringskassan jag har haft min längsta sammanhängande arbetstid, vilket säger en hel del om hur jag trivs, berättar Birgitta.
En av arbetets mest positiva aspekter är den goda medicinska allmänbildning Birgitta har kunnat ackumulera. Som specialist i allmänmedicin stöter hon på alla tänkbara sjukdomar via de intyg hon bedömer i sitt arbete och ibland kan det bli en riktig utmaning.
− Som Försäkringsmedicinsk rådgivare har jag ingen beslutsfunktion, utan det jag gör är att bistå försäkringsutredarna med att tyda de medicinska underlagen och tolka dem till begriplig svenska. Jag skapar en helhetsbild där försäkringsutredarna kan förstå hur olika sjukdomstillstånd hindrar arbetsförmågan respektive inte. Ofta sker detta arbete i tät dialog mellan olika specialister och flera försäkringsutredare, så det är en väldigt stimulerande miljö, betonar Birgitta.
Enligt Birgitta är det stor skillnad mellan att arbeta hos Försäkringskassan som medicinsk rådgivare jämfört med att arbeta som läkare inom övrig vård.
− Dessutom är det oerhört flexibelt hur man väljer att lägga upp sitt arbete. Vi har förmånliga anställningsförhållanden rörande sjukvård och läkemedel samt hela 35 semesterdagar från 40 år. För mig som är pensionerad från klinisk vård är det ett perfekt upplägg.

Vi söker Försäkringsmedicinska rådgivare i hela landet. Klicka här för mer information och ansökan

Förenar juridik och medicin
På Försäkringskassan i Borås arbetar Camilla Kanckos som Försäkringsmedicinsk rådgivare sedan 2015. Hon är specialist i internmedicin. Efter att ha arbetat i flera år med medicinsk akutsjukvård, hemsjukvård och företagshälsovård gick hon en grundutbildning i försäkringsmedicin på Göteborgs universitet och träffade där flera försäkringsmedicinska rådgivare som var väldigt nöjda med sina tjänster och Camilla blev då intresserad. Inledningsvis jobbade hon 40 procent och behöll en fot i företagshälsovården, men idag arbetar hon istället på 80 procent och arbetar kliniskt med akutsjukvård övrig tid.
Försäkringsmedicin är ett komplext ämne som kräver att man förenar juridik och medicin och som läkare kan man vara en bra länk ut till vården. Camilla trivs bra, inte minst på grund av att arbetsuppgifterna är varierande och stimulerande.
− Jag känner mig väldigt uppskattad här. Rollen är annorlunda än när jag arbetade kliniskt men jag använder samma kompetens. Jag får dela med mig av den genom utbildningsinsatser och i enskilda möten med försäkringsutredare. Även om vi inte är delaktiga i den beslutsfattande rollen har vi Försäkringsmedicinska rådgivare fått utbildning i exempelvis förvaltningsrätt och det har varit oerhört lärorikt. Att arbeta här har gett mig en mycket bättre förståelse för socialförsäkringens förutsättningar och villkor samt försäkringskassans uppdrag.

Har gett en bättre livssituation
Här får Camilla medhåll av kollegan Per Holmdahl, anställd på Försäkringskassan i Göteborg. Per är specialist i ortopedi. För honom har hans roll som Försäkringsmedicinsk rådgivare medfört ett djupare intresse för försäkringsmedicin och arbetsskador, kunskapsområden som han tidigare inte hade arbetat med.
− Arbetet har därtill ökat mitt intresse och min entusiasm för den kliniska rollen. Eftersom det är en så tydlig omväxling känns båda uppgifterna roligare. Sedan har det flexibla upplägget faktiskt gett mig en bättre livssituation och det passar särskilt bra när man har små barn.
Per har arbetat hos Försäkringskassan i tre år och fördelar sin tid mellan kliniskt arbete och sin rådgivande roll. I huvudsak är han inriktad på just arbetsskador och i sin roll fokuserar han mycket på sambandsbedömningar, något som ställer höga kunskapskrav på bedömningarna.
− Det är viktigt att ha en medicinsk bakgrund och en stor fördel att ha akademiska meriter. Mycket av jobbet går nämligen ut på att tolka vetenskap och vetenskapliga sammanställningar i samråd med dem som besitter juridiska kunskaper, så läkarnas kompetens är oerhört viktig för en rättvis bedömning. Vi har en löpande dialog både med försäkringsutredarna och med kollegor från alla specialiteter, något jag uppskattar och trivs med. Det är en väldigt speciell utmaning som jag definitivt skulle rekommendera till andra läkare.

Vi söker Försäkringsmedicinska rådgivare i hela landet. Klicka här för mer information och ansökan

Sofia Kjellberg Lindgren, specialistläkare i öron-näsa-hals.
Sofia Kjellberg Lindgren, specialistläkare i öron-näsa-hals.

En brygga till vården
I Falun arbetar Sofia Kjellberg Lindgren som Försäkringsmedicinsk rådgivare. Hon är specialistläkare i öron-näsa-hals. Hon kom till Försäkringskassans enhet för varaktig funktionsnedsättning i augusti 2018 och tycker att arbetet är både utvecklande och stimulerande.
− I början var det lite klurigt – det är ett helt annat sätt att tänka än då man arbetar kliniskt, så det tog mig ett litet tag att komma in i jobbet.
Inom enheten hanteras frågor såsom till exempel merkostnadsersättning (tidigare handikappersättning), aktivitetsersättning och sjukersättning, vilket många gånger kan röra komplicerade fall. Som försäkringsmedicinsk rådgivare stöttar Sofia handläggarna med att tolka medicinska underlag och fungerar som en del av kvalitetsgranskningen.
– Jag informerar också om var och hur de kan hämta mer information, till exempel från intygsskrivande läkare, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Just nu arbetar jag på 70 procent, och arbetet är nationellt vilket betyder att rådgivningen sker med digitala möten. Rollen som försäkringsmedicinsk rådgivare är viktig – vi specialister är en brygga mellan Försäkringskassan och vården.

Nil Segrell, specialist i klinisk kemi och neurologi.
Nil Segrell, specialist i klinisk kemi och neurologi.

Har ett bredare perspektiv
Liksom Sofia tycker Nil Segrell, Försäkringsmedicinsk rådgivare i Linköping. Hon är specialist i klinisk kemi och neurologi att det tog ett litet tag att vänja sig vid arbetssättet inom Försäkringskassan.
− Som specialistläkare är jag van vid att identifiera och lösa hälsoproblem så gott det går, medan Försäkringskassan ägnar sig åt att istället identifiera personens kvarvarande hälsa och förmåga, trots sjukdom. Dessutom är det ett betydligt bredare perspektiv än i vården – försäkringsutredarna ska skydda Sveriges invånare från att hamna i utanförskap på grund av långa sjukskrivningsperioder.
För Nil, som har arbetat kliniskt i över 30 år och även bedriver egen klinisk forskning, var det framförallt den stödjande och utbildande funktionen hos Försäkringsmedicinska rådgivare som lockade.
− Jag ville bidra med min kunskap kring kroniska och progressiva sjukdomar inom neurologi. Som rådgivare ger jag konsultation både i grupp och individuellt.

Försäkringsutredarna i sin tur är oerhört tacksamma och glada för stödet. Även om Nil som Försäkringsmedicinsk rådgivare bara ser en liten del av alla ärenden leder varje konsultation till en ökad kunskap.
− Detta är ett stimulerande och spännande arbete där man känner sig uppskattad varje dag. För specialister som är intresserade av något mer utöver kliniskt arbete är detta en perfekt roll, avslutar Nil.

Vi söker Försäkringsmedicinska rådgivare i hela landet. Klicka här för mer information och ansökan

Försäkringskassan

På Försäkringskassan finns cirka hundra Försäkringsmedicinska rådgivare. De är läkare med specialistkompetens och stödjer försäkringsutredare att förstå medicinsk information från hälso- och sjukvården så att de kan värdera informationens betydelse för de förmåner man arbetar inom.
Som Försäkringsmedicinsk rådgivare på Försäkringskassan är man statstjänsteman och ska förhålla sig till den statliga värdegrunden och förvaltningsrättsliga principer.
De flesta av de Försäkringsmedicinska rådgivarna arbetar som stöd i handläggningen av sjukförsäkringsförmåner, ersättning inom funktionsnedsättning och arbetsskadeärenden. De är även stöd i andra ersättningar, som till exempel tillfällig föräldrapenning för svårt sjuka barn och aktivitetsstöd. De deltar också i olika regionala och lokala utbildningsinsatser, både internt och externt.
Arbetet är organiserat lite olika beroende på vilken avdelning man arbetar på.

Tel. vxl: 0771-52 44 40
E-post: hr-fragor@forsakringskassan.se
www.forsakringskassan.se

http://www.forsakringskassan.se/omfk/jobba_hos_oss

Specialistläkares fortbildning måste regleras statligt

Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges Läkarförbund. Foto: Johan Knobe
Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges Läkarförbund. Foto: Johan Knobe
Många specialistläkare får idag inte möjlighet att fortbilda sig i den utsträckning som krävs för att de ska kunna vidareutveckla sjukvården och hålla sig uppdaterade på sitt specialistområde. Sveriges Läkarförbund efterlyser därför ett tydligare nationellt ansvarstagande i form av en statlig reglering av specialistläkares kompetensutveckling.

I en rapport från Sveriges Läkarförbund framgår att en av tio specialistläkare inte haft möjlighet att ägna sig åt någon extern fortbildning alls det senaste året. Specialistläkarna har i genomsnitt endast sex externa fortbildningsdagar per år, men de regionala skillnaderna är stora.
– Riskerna när specialistläkare inte ges tillräckligt mycket utrymme för fortbildning är många. Patienter riskerar att träffa läkare som inte är uppdaterade på nya rön och nya effektivare behandlingsmetoder, vilket är en fara för patientsäkerheten och riskerar att öka skillnader i hälsa. Specialistläkare behöver mer fortbildning för att vi ska kunna uppnå en jämlik vård, säger Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges Läkarförbund.

Måste regleras i en föreskrift
Hon anser att specialistläkare sammanlagt bör kunna avsätta minst en halv dag i veckan för internutbildning och egen fortbildning. Många kan endast avsätta högst en timme, vilket förstås är alldeles för lite. Heidi Stensmyren betonar att Sverige är ett av få länder där specialistläkares fortbildning ännu inte är reglerad och att detta är statens ansvar. Situationen visar att staten inte har tagit tillräckligt ansvar i den här frågan. Läkarförbundet efterlyser en reglering i form av en föreskrift som tydligt stipulerar en systematiserad fortbildning med krav på individuella fortbildningsplaner.

Riskerna när specialistläkare inte ges tillräckligt mycket utrymme för fortbildning är många

Hon anser att ansvaret för den kontinuerliga fortbildningen bör delas mellan specialistläkaren och arbetsgivaren. Varje läkare bör ha en individuellt utformad fortbildningsplan och det bör finna en budget för extern fortbildning i varje verksamhet.

Anmält till EU-kommissionen
– Med det nuvarande systemet tillåts varje enskild arbetsgivare avgöra om och hur mycket de vill investera i fortbildning. Vi har drivit den här frågan systematiskt i flera års tid, men hittills inte fått tillräckligt gehör från politiskt håll. Läkarförbundet har därför valt att göra en anmälan till EU-kommissionen som ett led i strävan att åstadkomma en statlig reglering på området, säger Heidi Stensmyren.

Akut internmedicin med helhetsperspektiv i Huddinge

Linda Brännström och Christian Unge, specialistläkare i internmedicin på Akut internmedicin på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Foto: Johan Marklund
Linda Brännström och Christian Unge, specialistläkare i internmedicin på Akut internmedicin på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Foto: Johan Marklund

Vill du arbeta brett och varierat, med akuta insatser som ofta kan vara livsavgörande? Välkommen till Akut internmedicin på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Här blir du en del av ett team som jobbar med helhetsperspektiv bortom stuprörstänkande.

Akuten på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge är en av landets största akutmottagningar, med över 60 000 patientbesök om året. Här jobbar akutläkare och internmedicinare tillsammans, med specialiserad vård som spänner över ett brett spektrum av allvarliga sjukdomar och skador. Nu söker Funktion Akut internmedicin ST-läkare och färdiga specialister som vill vara med och utveckla vården och växa i sin karriär.
– Akut internmedicin är en integrerad del av akutmottagningen, vilket är väldigt positivt för patienterna och roligt för oss som jobbar här. Genom att vi arbetar så enormt brett undviker vi det stuprörstänkande som annars är vanligt inom sjukvården. Ju mer nischad sjukvården blir generellt, desto mer behövs den här typen av bred specialitet, som kan ta hand om alla sorters patienter. Detta är en framtidsspecialitet, säger Christian Unge, som är specialist i internmedicin och har arbetat på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge i 13 år.
Inom Funktion Akut internmedicin vårdar man alla patienter som kräver avancerad akutvård. Det kan röra sig om allt från problem med hjärta, lungor eller njurar till cancer eller infektioner. Funktionen har också hand om samtliga hjärtstopp, oavsett var på sjukhuset de inträffar.

Utvecklas snabbt
Hans kollega Linda Brännström är färdig specialistläkare i internmedicin sedan ett år tillbaka. Precis som Christian Unge uppskattar hon bredden och stimuleras av att arbeta inom akutsjukvård.
– Det är en väldigt stor variation och vi har ofta svåra patienter som kräver en mycket hög vårdnivå. Akut internmedicin är lite som ett eget mindre sjukhus, samtidigt som vi har fördelen av att vara en del av ett stort universitetssjukhus och därmed ha tillgång till några av Sveriges främsta experter inom sina områden. Man lär sig enormt mycket, säger hon.
Karolinska universitetssjukhuset Huddinge ligger långt fram när det gäller nytänkande kring akutmedicin. Sjukhuset var ett av de första som införde MIMA, medicinsk intermediäravdelning, för svårt sjuka akutpatienter. Nivån är snäppet under intensivvård och innebär att patienter med vårdbehov som är större än vad som kan tillgodoses på en vanlig vårdavdelning, men inte kräver intensivvård, hamnar på rätt nivå.
– Vi var tidigt ute med den här typen av vård och många andra sjukhus har tagit efter. Det har visat sig vara ett framgångsrikt koncept och trycket på MIMA är högt. Nu utökas den därför från fyra vårdplatser till att på sikt bli åtta till tio platser, berättar Christian.

Lätt att trivas
På Funktion Akut intermedicin är kompetensen hög och många av läkarna är dubbelspecialister.
– Det ger ett stort mervärde eftersom vi har så många olika typer av patienter. För ST-läkare här innebär det också ett stort stöd och man utvecklas snabbt. Det är korta vägar inom enheten och lätt att få hjälp eller be om råd om man behöver det, säger Linda, som gjorde sin ST i Huddinge.
Eftersom det handlar om akutmedicin är jourtjänstgöring ett naturligt inslag i schemat. Det är något som Christian och Linda vill lyfta fram som en stor fördel eftersom det för med sig mycket kompledighet.
– Det skapar utrymme för att ägna sig åt familjen eller andra intressen. Exempelvis finns det mycket goda möjligheter att forska och det är det många som gör. Här finns hög kompetens inom forskning och vi har en professor knuten till verksamheten. Detta är inte ett åtta-till-femjobb, säger Christian, som själv skriver på sin lediga tid och är författare till ett flertal böcker.
När du är ST-läkare eller färdig specialist på Akut internmedicin ingår mycket undervisning av allt från läkarkandidater till undersköterskor, sjuksköterskor och AT-läkare vid sidan av det kliniska arbetet. Du är en del av ett starkt team som tillsammans med kolleger och andra professioner arbetar för att utveckla verksamheten, alltid med patientens bästa i fokus.
– Både som ST-läkare och som färdig specialist har jag fått stort stöd av seniora kolleger, säger Linda.
– Dessutom är det väldigt bra stämning på kliniken och lätt att trivas.

Funktion Akut internmedicin, Karolinska Huddinge

Funktion Akut internmedicin Huddinge bedriver specialiserad akutsjukvård, som en del av Karolinska Universitetssjukhuset. Här finns akutsjukvårdens och internmedicinens hela spektrum och som läkare på Akut internmedicin arbetar du tätt tillsammans med akutläkare och andra yrkesgrupper. Arbetet inom forskning och utbildning innefattar både medicin och omvårdnad och sker i samråd mellan klinisk personal och forskare/utbildare vid Karolinska Institutet.

Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
141 86 Stockholm
Tel: 08-585 800 00
www.karolinska.se/jobba-hos-oss/

Akutsjukvården behöver fler specialister och tydligare uppdrag

Arin Malkomian, specialistläkare i akutsjukvård och ordförande för Svensk Förening för Akutsjukvård. Foto: Charlotte Rückl
Arin Malkomian, specialistläkare i akutsjukvård och ordförande för Svensk Förening för Akutsjukvård. Foto: Charlotte Rückl
En förutsättning för att akutsjukvården ska klara av framtidens vårdbehov är att akutkliniker kan fungera autonomt i samma utsträckning som andra sjukhuskliniker. Ytterligare en avgörande faktor är att akutsjukvården får ett tydligt definierat och avgränsat uppdrag samt att fler specialistläkare i akutsjukvård utbildas.

Två tredjedelar av läkarna kan tänka sig att arbeta inom akutsjukvården.
– Det känns förstås positivt, då behovet av specialistläkare i akutsjukvård är stort. Samtidigt varierar definitionen av akutsjukvård beroende på vem man frågar, så det är inte säkert att alla dessa läkare kan tänka sig att arbeta på en akutmottagning, säger Arin Malkomian, ordförande i Svensk Förening för Akutsjukvård och sedan 2015 specialistläkare i akutsjukvård.
Akutsjukvårdens främsta utmaning är just bemanningen. Specialistläkare i akutsjukvård blev en basspecialitet först 2015, dessförinnan var det en kompletterande specialitet. Det är med andra ord en ung specialitet som växer snabbt.

Stort behov av specialistläkare
– I dagsläget finns det uppskattningsvis 250 aktiva specialistläkare i akutsjukvård runtom i Sverige, men det behövs drygt 1 500. Det finns bara en akutmottagning i Sverige som uteslutande bemannas av specialistläkare i akutsjukvård. Övriga akutmottagningar bemannar i varierande utsträckning enligt sedvanligt jourläkarsystem där exempelvis underläkare ofta bemannar akutmottagningarna delar av dygnet. Svensk Förening för Akutsjukvårds målsättning är att samtliga läkare som arbetar på akutmottagningarna på sikt ska vara specialiserade mot just akutsjukvård, säger Arin Malkomian.
Han betraktar det som en utmaning att andra kliniker inte vill lämna ifrån sig de traditionella jourlinjerna till specialistläkarna i akutsjukvård. Det bidrar i sin tur till att färre akutsjukvårdsspecialister kan utbildas att bemanna akutmottagningarna.

Mer definierat uppdrag
– Gränserna mellan andra medicinska specialiteter, exempelvis mellan kirurgi och medicin, är tydlig. Akutsjukvården saknar de klara gränsdragningarna, så akutmottagningens uppdrag varierar mycket mellan sjukhusen. Svensk Förening för Akutsjukvård kommer därför under 2019 att lansera en rekommendation för hur gränsdragningarna bör se ut. Hela sjukvården och patienterna skulle vinna på ett mer definierat uppdrag, säger Arin Malkomian.
Han anser även att läkares generella kännedom och kunskap om akutsjukvård som specialitet bör öka.
– Vår kärnkompetens är att göra en akut initial och symtombaserad bedömning av patienten, att genomföra differentialdiagnostik samt stabilisering av patienten. När patienten passerat det akuta stadiet är andra specialister bättre på att bedöma vilken typ av vård de behöver, säger Arin Malkomian.

Nära vård kan avlasta
Han anser att utbyggnaden av den nära vården genom primärvårdens utökade uppdrag kan få positiva effekter för akutsjukvården. Primärvårdens utbyggnad kan avlasta akutsjukvården och gör det exempelvis möjligt att skriva ut patienter tidigare eftersom primärvården då kan hantera snabba uppföljningsbesök.
– När den nära vården byggs ut kan den avlasta akutsjukvården, vilket gör att akutsjukvården kan fokusera sina resurser där de behövs som allra mest, säger Arin Malkomian.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta inom akutsjukvården?

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

Funktion Akut i Huddinge satsar på utveckling av akutsjukvård

Per Lundström, Specialistläkare i akutsjukvård och Sofie Koivisto Engman, ST-läkare i akutsjukvård på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Foto: Johan Marklund
Per Lundström, Specialistläkare i akutsjukvård och Sofie Koivisto Engman, ST-läkare i akutsjukvård på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Foto: Johan Marklund
Inom Funktion Akut i Huddinge arbetar läkarna med akutsjukvårdens hela spektrum. Funktionen tar emot ett högt flöde av patienter och det är gott om både spännande utvecklingsmöjligheter och intressanta utmaningar.

Vi söker specialistkompetent akutläkare till Funktion Akut Huddinge. Läs mer och ansök här

Per Lundström, Specialistläkare i akutsjukvård, har arbetat inom Huddinge sjukhus akutverksamhet sedan 2011. Det var under sin tjänst här som han slutförde sin specialisering inom akutsjukvård, men han hade sedan tidigare omfattande erfarenhet inom glesbygdsmedicin, något som har tjänat honom väl i sitt arbete i Huddinge.
– Under mina första år i Huddinge hade vi fortfarande en uppdelad akut, där olika specialiteter skulle samsas om vem ska skulle (eller inte skulle) ta hand om patienten. Min bakgrund inom glesbygdsmedicin var en bred och bra grund att stå på för att vårda akuta patienter. Men det var en struktur som krävde stora resurser och tog mycket tid. I och med att verksamheten har samlats inom funktion Akut bygger vi istället en samordnad akutmottagning, där man kan ge ett akut omhändertagande direkt.

Stark vilja med målsättning att utveckla
Per berättar att Huddinge har goda organisatoriska förutsättningar för att fortsätta driva arbetet mot en odelad akutmottagning, något som kommer såväl medarbetare som patienter till gagn. Det finns en stark vilja att förbättra och utveckla verksamheten; för närvarande ligger fokus på att utveckla funktionens ST-utbildning och framöver kommet man ytterligare att utveckla möjligheterna för forskning och fortbildning. Visst finns det en del kvar att göra, men redan i nuläget pågår flera initiativ för att utveckla arbetet, bland annat införandet av tjänster för biträdande universitetssjuksköterskor. Det är en spännande utveckling som man hoppas ska utveckla vårdteamens funktion.
– Ett annat exempel är att våra ST-läkare i akutsjukvård genomgår en övergripande utbildning som är likvärdig och gemensam för de sjukhus i Stockholms län som bedriver akutsjukvård. Därutöver har länet också infört att akutläkare arbetar prehospitalt, vilket har medfört att sjukhusets verksamhet och den prehospitala verksamheten har närmat sig varandra inom akuten – det har lett till en bättre förståelse för varandras förutsättningar och att kommunikationen har förbättrats avsevärt. Det är en spännande utveckling av akutsjukvården i Stockholm.

Vi söker specialistkompetent akutläkare till Funktion Akut Huddinge. Läs mer och ansök här

Förbättringsförslag välkomnas
För Sofie Koivisto Engman, ST-läkare i akutsjukvård inom Funktion Akut i Huddinge, innebär den länsövergripande ST-utbildningen en kvalitetsstämpel. Hon trivs oerhört bra med sitt jobb och uppskattar den lyhördhet som finns hos funktionens ledning, något hon ser som en stor styrka.
– Det finns ett stort driv här, en vilja att växa och se framåt, så feedback och förbättringsförslag tas väldigt väl emot och vi har många projekt på gång. Det är inte ovanligt att ledningen arbetar med oss nere på akuten, vilket medför att de har god insyn i våra behov när de utvecklar organisationen. Personligen tycker jag också att det är jätteroligt att det finns så pass många unga kvinnor i ledningen.

En lärorik och stimulerande arbetsmiljö
Några av de satsningar Sofie nämner inkluderar förbättringar av teamarbetet på akuten, scenarioträningar med vårdpersonalen och en planerad utbildning inom ultraljud med externa specialister.
– Som ST-läkare råder det ingen brist på utvecklingsmöjligheter – förutom interna ST-utbildningar och scenarioövningar deltar vi i mindre föreläsningar, går kurser både inom Karolinska Institutet och externt, och träffas i grupper och diskuterar kring aktuella fall. Det är oerhört lärorikt.
Hon betonar att det finns möjligheter till forskning och att många av funktionens AT-läkare har forskningsbakgrund, men för henne själv är det framförallt det kliniska arbetet som lockar.
– Som ST-läkare deltar man i forskningsprojekt som del av sin utbildning och det är spännande i sig, men personligen ser jag mest fram emot att fortsätta att utvecklas i det kliniska arbetet som är just det som kännetecknar vår specialitet.
– Hos oss finns en enorm bredd bland medarbetarna, både vad gäller bakgrunder och erfarenheter, vilket skapar förutsättningar för ett ständigt kunskapsutbyte. Det är dessutom väldigt roligt att få vara en del av uppbyggnaden av Funktion Akut här i Huddinge, avslutar Sofie.

Funktionsområde Akut Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
På Funktionsområde Akut Huddinge bedriver vi specialiserad akutsjukvård, som en del av Karolinska Universitetssjukhuset. Här finns akutsjukvårdens hela spektrum, från det mest grundläggande till det mest avancerade. Arbetet inom forskning och utbildning innefattar både medicin och omvårdnad och sker i samråd mellan klinisk personal och forskare/utbildare vid Karolinska Institutet.

Karolinska Universitetssjukhuset
Huddinge
141 86 Stockholm
Tel: 08-585 800 00
www.karolinska.se/jobba-hos-oss/

TV-läkarna

Karin Granberg, ny läkare i Fråga Doktorn på SVT. Foto: Moa Frygell/SVT
Karin Granberg, ny läkare i Fråga Doktorn på SVT. Foto: Moa Frygell/SVT
Karin Granberg, Fråga doktorn på SVT, och Mikael Sandström i Nyhetsmorgon på TV4 är vana vid att synas i rutan och svara på ett brett spektrum av frågor. Det som driver de båda är att förmedla kunskap till en bred allmänhet.

Sedan bara några veckor tillbaka är Karin Granberg, till vardags läkare inom primärvården, ett nytt ansikte i Fråga Doktorn på SVT.
– Det är jätteroligt och en utmaning men självklart nervöst. Det är roligt att kunna nå ut till många och förhoppningsvis kunna påverka folkhälsan.
Som tv-läkare gäller det att förklara komplicerade saker på kort tid.
– Att förklara enkelt och förklara för människor är en käpphäst som jag har och verkligen försöker att ha med i mitt vardagliga jobb, säger Karin Granberg.

Förenklingar nödvändiga
Mikael Sandström har varit ”tv-läkare” i Nyhetsmorgon sedan 2011.
– Jag har som motto att hör jag klappret av hovar så gissar jag på häst och inte en zebra. Som läkare vet jag att zebror finns, men oftast inte i tv när jag förklarar. Då får det vanliga vara vanligast. Förenklar jag ofta? Ja det gör jag. Det finns alltid undantag men dem får jag strunta i – jag vänder mig till personen på gatan, inte till sjukvårdspersonal. Jag tror att jag fick det här jobbet för att jag är bra på att enkelt förklara, det är en ledstjärna för mig.
Under åren på Nyhetsmorgon har Mikael Sandström lärt sig mycket.
– Intensivvård och anestesi är min specialitet och varje gång vi pratar om något annat måste jag läsa på nyheter och forskning. På de här 400 programmen har jag läst in mig på helt nya ämnen och verkligen breddat mig, jag pluggar nästan mer nu än jag gjorde som läkarstudent.

Kritiken minskat
Psykologtidningen publicerade nyligen en artikel om den tuffa och negativa attityd som psykologer i media möter från kolleger.
– Det var min farhåga med tråkig attityd, men jag har hittills blivit motbevisad. Tvärsom har jag fått väldigt mycket positivt från mina kolleger. Ibland finns det någon med spetskompetens som kommer med synpunkter men det tar jag som konstruktiv kritik, säger Karin Granberg.
Mikael Sandström fick en del negativ respons i början, men det har avtagit med tiden.
– Det finns alltid någon som vet mer, men det är inte nödvändigtvis någon som förklarar det enklare än jag. Allt eftersom åren gått har kritiken från kolleger minskat, nu har jag några distriktsläkarkolleger som säger att jag snart också kan bli distriktsläkare eftersom jag lärt mig så mycket.

Mikael Sandström är välbekant i tv-rutan. Foto: Nyhetsmorgon/TV4
Mikael Sandström är välbekant i tv-rutan. Foto: Nyhetsmorgon/TV4

Utökat uppdrag ställer nya krav på primärvården

Maria Ahlmark, biträdande primärvårdschef i Stockholms läns sjukvårdsområde. Foto: SLSO
Maria Ahlmark, biträdande primärvårdschef i Stockholms läns sjukvårdsområde. Foto: SLSO
För att primärvården ska klara av sitt framtida utökade uppdrag och för att visionen om en nära vård ska kunna bli verklighet krävs bland annat ett nationellt utformat uppdrag, fler handledare och reglerad samverkan över vårdgivargränserna.

Annika Larsson, allmänspecialist på Kåge och Moröbacke Hälsocentraler i Skellefteå och tf. ordförande i SFAM. Foto: Roger Larsson
Annika Larsson, allmänspecialist på Kåge och Moröbacke Hälsocentraler i Skellefteå och tf. ordförande i SFAM. Foto: Roger Larsson
En viktig förutsättning för att primärvården ska klara av sitt ut­ökade uppdrag är en tydligt avgränsad patientlista för samtliga allmänläkare. Det exakta antalet patienter per läkare kan variera något, men för att läkarna ska kunna vara spindeln i nätet för patienten krävs en rimlig begränsning, säger Annika Larsson, allmänspecialist på Kåge och Moröbacke Hälsocentraler i Skellefteå och tf. ordförande i SFAM, Sveriges Förening för Allmänmedicin.
Hon betonar vikten av att först säkerställa kompetensförsörjningen genom att se till att det finns tillräckligt många allmänspecialister i primärvården innan man utökar uppdraget.

Fortbildning och handledare
– Tid och utrymme för fortbildning är också viktigt. Primärvårdsläkare har historiskt sett ofta fått minst andel fortbildning jämfört med andra läkare. Fortbildningen bör inte enbart bestå av traditionella kurser, även kollegial fortbildning är betydelsefull, säger Annika Larsson.
När antalet utbildningsläkare i primärvården ökar växer också behovet av handledare. Många seniora läkare som kan agera handledare närmar sig pensionsåldern. I framtiden tror Annika Larsson att i princip samtliga allmänspecialister kommer att behöva vara handledare.
– De behöver värderas högre och få resurser, utbildning och ersättning för sitt uppdrag. För att tillgodose behovet av handledare räcker det inte att förlita sig på eldsjälar. Kärnkompetensen i framtidens primärvård är allmänspecialister och distriktssköterskor, säger hon.

Nationellt utformat uppdrag
– Ett nationellt utformat uppdrag kommer att stärka möjligheten för att primärvården ska kunna förhålla sig till förändringsprocessens komplexitet, men också för att säkerställa de ekonomiska och personella resurser som krävs, säger Maria Ahlmark, biträdande primärvårdschef i Stockholms läns sjukvårds­område.
Specialistläkare i allmänmedicin kommer även fortsättningsvis utgöra en viktig bas i primärvårdens kompetensförsörjning. Maria Ahlmark tror att även andra typer av specialistläkare, exempelvis psykiatriker, kommer att behövas på konsultbasis.

Omställning tar tid
Hon betonar att primärvårdens omställning till ett utökat uppdrag behöver ta tid. Omställningen har dock redan börjat och kommer att förstärkas i samband med att resultatet av den pågående regeringsutredningen slutligen presenteras 2020.
– Nu blir patienter i alltför hög utsträckning bollade mellan vårdgivare. I framtidens primärvård behövs därför en reglerad samverkan mellan kommuner, sjukhusvård och primärvård. För att attrahera läkare i framtiden behöver primärvården också integrera forskning som en mer naturlig del av verksamheten, säger Maria Ahlmark.

Sveriges största mötesplats för specialister i allmänmedicin

Delar av SFAM:s styrelse Södra Älvsborg och arrangörer, från vänster: Eva De Fine Licht, Märit Löfgren, Nikos Georgiannos och Christina Vestlund. Foto: Eva Almqvist
Delar av SFAM:s styrelse Södra Älvsborg och arrangörer, från vänster: Eva De Fine Licht, Märit Löfgren, Nikos Georgiannos och Christina Vestlund. Foto: Eva Almqvist
Den 8–10 maj 2019 arrangeras Svensk allmänmedicinsk kongress i Borås. SFAM, professionsföreningen för specialistläkare i allmänmedicin, är arrangörer. Under tre intensiva dagar arrangeras en mängd aktiviteter på temat interaktion och framtidens nära vård.

Kongressens tema interaktion föddes ur en önskan om en framtida vårdorganisation där primärvård och högspecialiserad vård verkar tillsammans för att möjliggöra sömlös vård genom gränsöverskridande samverkan och optimalt resursutnyttjande. Sjukvården står inför stora förändringar. Vi bjuder in till konstruktiv diskussion om primärvårdens roll i ett framtida vårdsystem, säger Märit Löfgren, ST-läkare i allmänmedicin och ordförande för SFAM Södra Älvsborg.
– På SFAM 2019 arrangeras ett stort antal seminarier. Programmet är ännu inte helt klart, men på kongressen föreläser bland annat Roger Neighbour om vikten av självkännedom bland läkare samt forskaren Theo Verheij, som talar om hur man kan hantera osäkerheter kopplat till vanliga infektioner i primärvården, säger Christina Vestlund, specialist i allmänmedicin och studierektor för ST-läkare i Södra Älvsborg.

Framtidens nära vård
På kongressen finns även en utställaryta med utställare av allmänmedicinsk relevans. Här kommer bland annat SFAM att ha en monter där man informerar om sin verksamhet.
– Regeringens utredare på temat god och nära vård, Anna Nergårdh, kommer till kongressen, liksom representanter för Västra Götalandsregionen. Vi kommer bland annat att arrangera en workshop med fokus på hur utredningsresultaten kan tillämpas i praktiken, säger Eva De Fine Licht, specialist i allmänmedicin, studierektor för AT-läkare i Alingsås och studierektor för ST-läkare i Södra Älvsborg.

Unik mötesplats
– På kongressen arrangeras seminarier kring utbildning, forskning och miljö. Vi kommer även att diskutera den nya läkarutbildningen som är ute på remiss samt behovet av att koppla forskning till vår dagliga verksamhet. Kongressen är en fantastisk möjlighet att vara med och diskutera hur vi vill att framtiden ska se ut, både för oss specialistläkare och för våra patienter, säger Nikos Georgiannos, specialist i allmänmedicin.

Hållbar digital vård växer – Doktor24 rekryterar läkare

Tobias Perdahl, verksamhetschef på Doktor24.
Tobias Perdahl, verksamhetschef på Doktor24.
Doktor24:s modell för hållbar digital vård bygger på nära samarbete med den fysiska vården. Bolaget växer snabbt och rekryterar nu fler erfarna läkare.
– Vi arbetar för att förbättra sjukvården i Sverige, säger verksamhetschef Tobias Perdahl.

Allt fler söker vård online. Sedan lanseringen 2017 har Doktor24 haft fokus på att integrera digital och fysisk vård, och är nu en av de ledande aktörerna.
– På Doktor24 har vi alltid patienten i centrum och vi behöver inte kompromissa, vi ger digital vård när det går och fysisk när det behövs. Vi samarbetar med vårdcentraler, närlab och närakuter och kan därför hjälpa patienten även då det krävs fysisk undersökning, säger Doktor24:s verksamhetschef och medgrundare Tobias Perdahl.
Doktor24 skiljer sig också från andra digitala vårdaktörer genom den AI-baserade triageringen som inleder alla vårdbesök. En chattbot bedömer vårdbehovet enligt etablerade riktlinjer och guidar patienten till antingen egenvårdsråd, digitalt vårdmöte eller ett fysiskt vårdbesök. Anamnes och förslag på journaltext skapas automatiskt – vilket underlättar bedömning och spar administrativ tid.
Samtliga Doktor24:s läkare är specialistkompetenta och arbetar deltid på Doktor24, oftast hemifrån eller från kontor. Via en smidig IT-lösning kan läkaren chatta, få bilduppladdningar och ha telefon- eller videosamtal med patienter. Sanna Siljeholm arbetade länge som distriktsläkare innan hon började på Doktor24.
– Doktor24:s plattform är lättanvänd och patientsäker. Upplägget är också flexibelt vilket gör det enkelt att kombinera med ordinarie arbete och familj. För mig är det viktigt att mitt arbete och min arbetsplats bidrar till värde. Genom Doktor24:s unika triagering och integrering med fysisk vård skapar vi tillgänglighet till vård på ett kvalitativt och hållbart sätt. Rätt vård på rätt nivå sparar tid och pengar för patienten, vården och samhället, och det är så jag ser att sjukvården måste utvecklas, säger hon.

Just nu söker vi specialistläkare. Läs mer och ansök här!

Sanna Siljeholm, distriktsläkare som även arbetar på Doktor24.
Sanna Siljeholm, distriktsläkare som även arbetar på Doktor24.

Är du intresserad av att arbeta på Doktor24 som läkare?
För mer information och kontakt med Doktor24:
Maria Albinsson, rekryteringsansvarig
Tel: 070-715 27 74
E-post: maria@doktor24.se

Tobias Perdahl, verksamhetschef
Tel: 070-602 45 23
E-post: tobias@doktor24.se
careers.doktor24.se