Etikettarkiv: ST-Läkare

Funktion Akut i Huddinge satsar på utveckling av akutsjukvård

Per Lundström, Specialistläkare i akutsjukvård och Sofie Koivisto Engman, ST-läkare i akutsjukvård på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Foto: Johan Marklund
Per Lundström, Specialistläkare i akutsjukvård och Sofie Koivisto Engman, ST-läkare i akutsjukvård på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Foto: Johan Marklund
Inom Funktion Akut i Huddinge arbetar läkarna med akutsjukvårdens hela spektrum. Funktionen tar emot ett högt flöde av patienter och det är gott om både spännande utvecklingsmöjligheter och intressanta utmaningar.

Vi söker specialistkompetent akutläkare till Funktion Akut Huddinge. Läs mer och ansök här

Per Lundström, Specialistläkare i akutsjukvård, har arbetat inom Huddinge sjukhus akutverksamhet sedan 2011. Det var under sin tjänst här som han slutförde sin specialisering inom akutsjukvård, men han hade sedan tidigare omfattande erfarenhet inom glesbygdsmedicin, något som har tjänat honom väl i sitt arbete i Huddinge.
– Under mina första år i Huddinge hade vi fortfarande en uppdelad akut, där olika specialiteter skulle samsas om vem ska skulle (eller inte skulle) ta hand om patienten. Min bakgrund inom glesbygdsmedicin var en bred och bra grund att stå på för att vårda akuta patienter. Men det var en struktur som krävde stora resurser och tog mycket tid. I och med att verksamheten har samlats inom funktion Akut bygger vi istället en samordnad akutmottagning, där man kan ge ett akut omhändertagande direkt.

Stark vilja med målsättning att utveckla
Per berättar att Huddinge har goda organisatoriska förutsättningar för att fortsätta driva arbetet mot en odelad akutmottagning, något som kommer såväl medarbetare som patienter till gagn. Det finns en stark vilja att förbättra och utveckla verksamheten; för närvarande ligger fokus på att utveckla funktionens ST-utbildning och framöver kommet man ytterligare att utveckla möjligheterna för forskning och fortbildning. Visst finns det en del kvar att göra, men redan i nuläget pågår flera initiativ för att utveckla arbetet, bland annat införandet av tjänster för biträdande universitetssjuksköterskor. Det är en spännande utveckling som man hoppas ska utveckla vårdteamens funktion.
– Ett annat exempel är att våra ST-läkare i akutsjukvård genomgår en övergripande utbildning som är likvärdig och gemensam för de sjukhus i Stockholms län som bedriver akutsjukvård. Därutöver har länet också infört att akutläkare arbetar prehospitalt, vilket har medfört att sjukhusets verksamhet och den prehospitala verksamheten har närmat sig varandra inom akuten – det har lett till en bättre förståelse för varandras förutsättningar och att kommunikationen har förbättrats avsevärt. Det är en spännande utveckling av akutsjukvården i Stockholm.

Vi söker specialistkompetent akutläkare till Funktion Akut Huddinge. Läs mer och ansök här

Förbättringsförslag välkomnas
För Sofie Koivisto Engman, ST-läkare i akutsjukvård inom Funktion Akut i Huddinge, innebär den länsövergripande ST-utbildningen en kvalitetsstämpel. Hon trivs oerhört bra med sitt jobb och uppskattar den lyhördhet som finns hos funktionens ledning, något hon ser som en stor styrka.
– Det finns ett stort driv här, en vilja att växa och se framåt, så feedback och förbättringsförslag tas väldigt väl emot och vi har många projekt på gång. Det är inte ovanligt att ledningen arbetar med oss nere på akuten, vilket medför att de har god insyn i våra behov när de utvecklar organisationen. Personligen tycker jag också att det är jätteroligt att det finns så pass många unga kvinnor i ledningen.

En lärorik och stimulerande arbetsmiljö
Några av de satsningar Sofie nämner inkluderar förbättringar av teamarbetet på akuten, scenarioträningar med vårdpersonalen och en planerad utbildning inom ultraljud med externa specialister.
– Som ST-läkare råder det ingen brist på utvecklingsmöjligheter – förutom interna ST-utbildningar och scenarioövningar deltar vi i mindre föreläsningar, går kurser både inom Karolinska Institutet och externt, och träffas i grupper och diskuterar kring aktuella fall. Det är oerhört lärorikt.
Hon betonar att det finns möjligheter till forskning och att många av funktionens AT-läkare har forskningsbakgrund, men för henne själv är det framförallt det kliniska arbetet som lockar.
– Som ST-läkare deltar man i forskningsprojekt som del av sin utbildning och det är spännande i sig, men personligen ser jag mest fram emot att fortsätta att utvecklas i det kliniska arbetet som är just det som kännetecknar vår specialitet.
– Hos oss finns en enorm bredd bland medarbetarna, både vad gäller bakgrunder och erfarenheter, vilket skapar förutsättningar för ett ständigt kunskapsutbyte. Det är dessutom väldigt roligt att få vara en del av uppbyggnaden av Funktion Akut här i Huddinge, avslutar Sofie.

Funktionsområde Akut Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
På Funktionsområde Akut Huddinge bedriver vi specialiserad akutsjukvård, som en del av Karolinska Universitetssjukhuset. Här finns akutsjukvårdens hela spektrum, från det mest grundläggande till det mest avancerade. Arbetet inom forskning och utbildning innefattar både medicin och omvårdnad och sker i samråd mellan klinisk personal och forskare/utbildare vid Karolinska Institutet.

Karolinska Universitetssjukhuset
Huddinge
141 86 Stockholm
Tel: 08-585 800 00
www.karolinska.se/jobba-hos-oss/

Lär känna dina patienter i Region Jämtland Härjedalen

Marije Boks och Petra Hammarberg, ST-läkare på Svegs vårdcentral. Foto: Inga Björk
Marije Boks och Petra Hammarberg, ST-läkare på Svegs vårdcentral. Foto: Inga Björk

Inom primärvården Region Jämtland Härjedalen finns stort utrymme för ST-läkare att skaffa sig bred och mångsidig erfarenhet. Arbetet präglas av nära samverkan såväl över professionsgränser som med patienter, och på fritiden hittar man regionens storslagna natur runt knuten.

Att bedriva primärvård i glesbygd medför spännande utmaningar som man sällan stöter på i större städer. Det är ett brett arbete med stor omväxling, där det finns goda möjligheter att utvecklas.
– Eftersom vi ofta har färre medarbetare och längre avstånd utformar vi hela tiden smarta sätt att göra jobbet effektivare och mindre tidskrävande. Det pågår ett ständigt kvalitetsarbete som omfattar allt från tydligare rutiner till nya material, vilket blir väldigt intressant. Just nu håller vi exempelvis på att etablera ett sårvårdsteam för att ge sårpatienterna bättre kontinuitet, berättar ST-läkaren Marije Boks, som arbetar på Svegs vårdcentral.

Blandning av kroniskt och akut
Hon får medhåll av kollegan och ST-läkaren Petra Hammarberg, betonar att engagemanget och drivet inom kvalitetsarbetet återfinns överallt inom primärvården i Jämtland-Härjedalen.
– Hade jag bott i en större stad hade jag nog inte valt primärvård, men här i glesbygden är det verkligen roligt. Vi har en storslagen natur runt knuten, vilket medför en stark besöksnäring och därför blir arbetet många gånger ganska säsongsbetonat. Då vi så långt det är möjligt undviker att remittera patienter vidare till de stora sjukhusen har vi även förmånen att bekanta oss med allt från ortopedi och röntgen till onkologi och akutvård. Det är en utvecklande blandning av kroniska och akuta patienter.

Kontinuerligt kunskapsutbyte
De långa avstånden i regionen gör att samverkan över professionsgränserna hamnar högt på dagordningen och på samma vis kommer man sina patienter närmare på ett unikt vis.
– Vi har en nära dialog mellan oss läkare och medarbetarna på ambulans, sjuksköterskor, undersköterskor och personal på boenden, och på så vis får vi ett kontinuerligt kunskapsutbyte både mellan yrkeskategorier och mellan regionens olika delar. Samtidigt får man lära känna sina patienter, ofta hela familjer, och det borgar både för bättre samarbeten och bättre vård – i slutändan är det ju patienten som är i centrum, avslutar de.

Distriktsläkare sökes till Svegs Hälsocentral. Läs mer och ansök här

Primärvården, Region Jämtland Härjedalen
Primärvården i Region Jämtland Härjedalen bedrivs vid nära trettio hälsocentraler. Sju av dessa ligger inom cirka två mils radie från sjukhuset, de övriga upp till 25 mil bort. Upptagningsområdet per hälsocentral varierar från cirka 2 000 till cirka 12 000 invånare. Här får du jobba självständigt med patienter från hela primärvårdens sjukdomsspektrum och chansen att vara med och utveckla regionens framtida vård. Det finns även möjlighet för ST-läkare i andra delar av landet att göra glesbygdsrandning hos oss.

Tel. vxl: 063-14 75 00
E-post: region@regionjh.se
www.regionjh.se/jobbochutbildning


Våra utländska ST-läkare är en stor tillgång för hela verksamheten

Ousama Elghagri, ST-läkare, Karin Bernhardsson, distriktsläkare och Lorena Rosell-Panis, ST-läkare på vårdcentralen i Söderhamn. Foto: Peter Engström
Ousama Elghagri, ST-läkare, Karin Bernhardsson, distriktsläkare och Lorena Rosell-Panis, ST-läkare på vårdcentralen i Söderhamn. Foto: Peter Engström
– Att ha läkare från olika länder är en stor tillgång. Genom dem får vi in både medicinsk kompetens och kunskaper i att vårda patienter från andra kulturer vilket gör vårt arbete så mycket lättare, säger Karin Bernhardsson, distriktsläkare på vårdcentralen i Söderhamn.

Söderhamn är en av de kommuner som under senare år tagit emot flest nyanlända, och inte sällan surrar det av olika språk i vårdcentralens väntrum. Många patienter har med sig tolk men faktum är att den hjälpen ofta inte behövs. Verksamheten har många språk bland sina läkare vilket uppskattas av både patienter och medarbetare.
– Våra utländska ST-läkare är en stor tillgång, på flera plan. Förutom att vi får in kunskap utifrån har vi många flyktingar och asylsökande bland våra patienter och ST-läkarna för med sig värdefull kompetens, både vad gäller språk och hur man tänker kring psykiska och somatiska sjukdomar i andra länder, säger Karin Bernhardsson.
En ST-läkare som sökt sig till Primärvården i Södra Hälsingland och Söderhamns vårdcentral är Ousama Elghagri specialistläkare i neurokirurgi, från Syrien.
– Jag är utbildad på universitetet i Damaskus och har lång erfarenhet som neurokirurg från sjukhus i både Syrien och Frankrike. För snart ett år sedan flyttade jag till Sverige och började arbeta här på vårdcentralen.
Ousama fick sin svenska läkarlegitimation i augusti efter att ha gått ett så kallat snabbspår som syftar till att nyanlända lättare ska komma ut i arbete inom vården.
– Min plan var att skaffa svensk legitimation för att sedan fortsätta som neurokirurg. Men kompletteringsutbildningen innehöll bland annat sex månaders obligatorisk teori och praktik i allmänmedicin. Det gjorde att jag upptäckte en värld utanför operationssalen och inte minst tjusningen med allmänläkeri. Så nu gör jag ST i allmänmedicin och trivs enormt bra.
Även Lorena Rosell-Panis är ST-läkare på vårdcentralen i Söderhamn.
– Jag är utbildad familjeläkare i Spanien, men det svenska systemet ställer lite andra krav och därför går jag nu ett individanpassat ST-program för specialister i allmänmedicin.
Karin berättar att det är svårt att ta sin specialistexamen från ett annat europeiskt land och börja jobba direkt i Sverige eftersom svenska distriktsläkare har ett större ansvarområde än familjeläkare i många andra länder.
– Därför rekommenderar vi läkare med EU-specialistlegitimation att ta ett par år med individualiserad handledning och utbildning. I dagsläget har vi tre ST-läkare med utländsk examen på vårdcentralen, samtliga med individ­anpassade program.

Bra livsplats
För egen del gjorde hon sin grundutbildning till läkare på Island.
– Sedan återvände jag till Sverige för att göra ST i allmänmedicin och företagsvård. Mitt första möte med primärvården i Hälsingland var för 15 år sedan, efter det har jag arbetat på olika platser i landet. Att jag sökt mig tillbaka beror först och främst på att Söderhamn är en bra livsplats där det går att kombinera privatliv och arbete.
Ousama instämmer och berättar att han personligen upplever en bra och hälsosam balans mellan arbete och fritid i Söderhamn.
– Jag har arbetat som läkare på många platser i olika länder. Med den erfarenheten i bagaget kan jag säga att detta är absolut bästa arbetsmiljön jag någonsin har upplevt. Här arbetar vi i team där alla, oavsett uppgift, strävar efter samma mål, nämligen att ge bästa möjliga vård och service till patienterna.

God samverkan
Karin påpekar att Hälsingland också har en fantastisk natur som bjuder på hav, skog och fjäll med många möjligheter till rekreation.
– Läkaryrket är ett kreativt arbete, vi utövar en läkekonst där varje patient måste bli sedd till hundra procent. För att klara det är det viktigt att ha tid och rum för återhämtning, och Söderhamn erbjuder goda förutsättningar för båda delar.
Att arbeta just inom primärvården menar hon är både utvecklande och spännande.
– Det händer extremt mycket inom området, både på nationell nivå och lokalt. Eftersom vi är få specialister är det en utmaning på flera plan men vi har en bra dialog med våra chefer om detta. Jag ser stora fördelar med att bo i liten stad där vi har korta kontaktvägar till olika samarbetspartners som till exempel socialförvaltning, arbetsförmedling och försäkringskassa. Närheten bidrar till en bra samverkan.

Vi söker Specialist i allmänmedicin till Linden Din hälsocentral. Läs mer och ansök här!

Primärvården i Södra Hälsingland
Primärvården i Södra Hälsingland tillhör Region Gävleborg och består av hälsocentralerna i Alfta, Arbrå, Baldersnäs, Edsbyn, Kilafors, Linden och Söderhamn. Den kännetecknas av utvecklingsarbete, alternativa arbetssätt samt att personalens förslag och idéer tas tillvara samt teamarbete, där alla kompetenser är viktiga. Vi har bland annat ett intressant hjärtsviktsprojekt tillsammans med kardiolog, en öppen fysiomottagning där fysioterapeuter skriver röngenremisser. Vi har också ett antal sjuksköterskeledda mottagningar. Dessutom finns flera olika andra processer där vi jobbar med förskrivningsmönster för antibiotika och beroendeframkallande läkemedel. Andra exempel är diabetesflöden, hypertonimottagning och mycket mer. Här finns mycket att upptäcka för dig som vill vara med i god utveckling. Varmt välkommen till oss.

Kontakta oss gärna för mer information:
Primärvården i Södra Hälsingland
Verksamhetschef Jörgen Tranevik
E-post: jorgen.tranevik@regiongavleborg.se
Tel: 070-600 31 56
www.regiongavleborg.se

Sveriges största mötesplats för specialister i allmänmedicin

Delar av SFAM:s styrelse Södra Älvsborg och arrangörer, från vänster: Eva De Fine Licht, Märit Löfgren, Nikos Georgiannos och Christina Vestlund. Foto: Eva Almqvist
Delar av SFAM:s styrelse Södra Älvsborg och arrangörer, från vänster: Eva De Fine Licht, Märit Löfgren, Nikos Georgiannos och Christina Vestlund. Foto: Eva Almqvist
Den 8–10 maj 2019 arrangeras Svensk allmänmedicinsk kongress i Borås. SFAM, professionsföreningen för specialistläkare i allmänmedicin, är arrangörer. Under tre intensiva dagar arrangeras en mängd aktiviteter på temat interaktion och framtidens nära vård.

Kongressens tema interaktion föddes ur en önskan om en framtida vårdorganisation där primärvård och högspecialiserad vård verkar tillsammans för att möjliggöra sömlös vård genom gränsöverskridande samverkan och optimalt resursutnyttjande. Sjukvården står inför stora förändringar. Vi bjuder in till konstruktiv diskussion om primärvårdens roll i ett framtida vårdsystem, säger Märit Löfgren, ST-läkare i allmänmedicin och ordförande för SFAM Södra Älvsborg.
– På SFAM 2019 arrangeras ett stort antal seminarier. Programmet är ännu inte helt klart, men på kongressen föreläser bland annat Roger Neighbour om vikten av självkännedom bland läkare samt forskaren Theo Verheij, som talar om hur man kan hantera osäkerheter kopplat till vanliga infektioner i primärvården, säger Christina Vestlund, specialist i allmänmedicin och studierektor för ST-läkare i Södra Älvsborg.

Framtidens nära vård
På kongressen finns även en utställaryta med utställare av allmänmedicinsk relevans. Här kommer bland annat SFAM att ha en monter där man informerar om sin verksamhet.
– Regeringens utredare på temat god och nära vård, Anna Nergårdh, kommer till kongressen, liksom representanter för Västra Götalandsregionen. Vi kommer bland annat att arrangera en workshop med fokus på hur utredningsresultaten kan tillämpas i praktiken, säger Eva De Fine Licht, specialist i allmänmedicin, studierektor för AT-läkare i Alingsås och studierektor för ST-läkare i Södra Älvsborg.

Unik mötesplats
– På kongressen arrangeras seminarier kring utbildning, forskning och miljö. Vi kommer även att diskutera den nya läkarutbildningen som är ute på remiss samt behovet av att koppla forskning till vår dagliga verksamhet. Kongressen är en fantastisk möjlighet att vara med och diskutera hur vi vill att framtiden ska se ut, både för oss specialistläkare och för våra patienter, säger Nikos Georgiannos, specialist i allmänmedicin.

Kvalitet och stöttande ledning hos Capio

Anna Svedenhov, ST-läkare i allmänmedicin och Linda Sundelöf, Allmänläkare på Capio Citykliniken Söder i Helsingborg. Foto: Lars Jansson
Anna Svedenhov, ST-läkare i allmänmedicin och Linda Sundelöf, Allmänläkare på Capio Citykliniken Söder i Helsingborg. Foto: Lars Jansson
Snabba beslutsvägar, stöttande ledning och möjlighet att utvecklas både professionellt och privat. På Capio Närsjukvård får du som är läkare en rad spännande karriärvägar och ett arbete med tydligt fokus på kvalitet.

Anna Svedenhov är inne på sitt tredje år som ST-läkare i allmänmedicin på Capio Citykliniken Söder i Helsingborg. Hon tjänstgjorde där redan under sin AT och trivdes så bra att hon valde att söka sig tillbaka när det var dags för specialisttjänstgöring.
– På Capio Citykliniken Söder blir man sedd och hörd, oavsett var i karriären man befinner sig. Det är ett väldigt bra arbetsklimat och man får gehör för sina synpunkter. Här har jag verkligen utvecklats, säger hon.
Ett kvitto på det är att vårdcentralen genomgående fick högsta poäng i samtliga moment i den senaste SPUR-granskningen, som utförs av externa studierektorer.
Allmänläkaren Linda Sundelöf, som är Annas handledare, instämmer. Hon gjorde sin AT på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm och fick ett mycket bra intryck av Capio som vårdgivare. När Linda senare flyttade till Helsingborg som färdig specialist fick hon möjlighet att börja på Capio City­kliniken Söder och hon har nu arbetat där i fyra år. Hon lyfter fram vårdcentralens utvecklingsteam som ett exempel på arbetsgivarens lyhördhet för nya idéer och lyssnande inställning till medarbetarna.
– Utvecklingsteamet är ett tvärprofessionellt forum, där vi möts och bollar idéer om hur vi kan jobba på bästa sätt. Vi prövar och utvärderar nya arbetsmetoder och det är ett bra exempel på hur man på Capio kan bedriva förändringsarbete underifrån, säger hon.

Fokus på kvalitet
Båda lyfter även fram Capios starka fokus på kvalitet i det kliniska arbetet, där det finns ett välstrukturerat och systematiskt uppföljningsarbete för att mäta att verksamheten når de högt ställda kvalitetsmålen.
– Jag upplever att det finns en stor skillnad jämfört med andra vårdgivare. Vi ser tydligt att vi lyckas upprätthålla en hög kvalitet och är stolta över vårt arbete, säger Linda.
För Linda och Anna var en viktig drivkraft för att välja allmänmedicin att få arbeta med hela patienten, genom livets alla skeden. En annan var möjligheten till mer regelbundna arbetstider. På Capio finns förståelse för vikten av att hitta en balans mellan privatlivet och karriären, menar de. Anna har kunnat kombinera ett utmanande arbete med elitsatsning på padeltennis och i fjol blev hon Svensk Mästare.
– Här främjar man verkligen medarbetarnas intressen, inte minst när det gäller sport och friskvård. Det betyder enormt mycket och gör att det är väldigt lätt att trivas.

För mer information om våra lediga jobb, klicka här

Capio Närsjukvård
Capio Närsjukvård är ett affärsområde inom Capio-koncernen som är ett av Europas ledande hälso- och sjukvårdsföretag. Capio Närsjukvård erbjuder primärvård med vårdcentraler, specialistmottagningar, barnavårdscentraler, barnmorskemottagningar och rehabmottagningar och har idag 104 mottagningar från Umeå i norr till Malmö i söder.

Capio Närsjukvård AB
Kalle Sandberg, Rekryteringsansvarig
Mobil: 0766-313 906
E-post: kalle.sandberg@capio.se
www.capio.se


Glesbygdsdoktor – allmänmedicin med extra allt

– Att jobba med glesbygdsmedicin är som att vara allmänläkare med extra allt. Det mesta är vardagsvård men när det mer ovanliga inträffar måste vi kunna agera, och det gör vi, säger läkaren Alexandra Wermelin som gör sin ST på sjukstugan i Storuman.

Alexandra Wermelin, ST-läkare på sjukstugan i Storuman.
Alexandra Wermelin, ST-läkare på sjukstugan i Storuman.
Alexandra Wermelin läste till läkare i Umeå och hade redan från början siktet inställt på glesbygdsmedicin.
– Jag tycker om allt som hör till läkaryrket och då passar allmänmedicin och inte minst glesbygdsmedicin bra, så det var ett enkelt val för mig. Dessutom är jag född och uppvuxen i Sorsele, stortrivs i dessa trakter och alltid varit inställd på att återvända till hembygden efter avslutade studier.
Sedan ett år tillbaka arbetar Alexandra som ST-läkare på Storumans sjukstuga.
– I grund och botten sysslar jag med allmänmedicin, snuvor, sjukskrivningar och vardagliga åkommor som förekommer på en vårdcentral. Det som skiljer är avståndet till närmaste sjukhus, vilket innebär att du som läkare får tänka lite bredare än annars. Jag upplever att vi utreder mer hos oss, jämfört med andra vårdcentraler. Vi har också mer utrustning än genomsnittet och mer akutverksamhet. Sjukstugan är första instans för alla åkommor och sjukdomsfall, plus att vi har vårdavdelning och jourverksamhet dygnet runt under årets alla dagar.

Kreativa lösningar
Storumans sjukstuga täcker ett stort område och var i samarbete med Glesbygdsmedicinskt centrum tidigt ute med att utveckla telemedicinska lösningar som svar på glesbygdens utmaningar.
– Den mest användbara tekniken är uppkopplingar till de akutrum som finns i Tärnaby, Sorsele och Malå. Sedan har vi videokonferenser som naturliga inslag i verksamheten.
Men hur är det då med det romantiska skimret kring glesbygdsdoktorer och deras umbäranden? Är det en mer spännande specialitet än andra?
– Jag har inte förlöst någon på snöskoter, om det är det du menar, säger Alexandra och skrattar gott. Vi brukar ta hand om en förlossning per år ungefär, och hittills under ordnade former. För en glesbygdsdoktor handlar det mesta om vardagsmedicin men när det onormala inträffar måste vi kunna agera, och det gör vi.

Sätra Din Hälsocentral säkrar samarbete, utbildning och utveckling

Skickliga samarbetare. Från vänster: Björn Ericsson, läkare, Maria Pliakas, fysioterapeut, Maria Soledad, distriktsköterska och Dorothea Lagrange, läkare.
Skickliga samarbetare. Från vänster: Björn Ericsson, läkare, Maria Pliakas, fysioterapeut, Maria Soledad, distriktsköterska och Dorothea Lagrange, läkare.
– Samarbete. Utbildning. Utveckling.
När läkarna Björn Ericsson och Dorothea Lagrange, specialister i allmänmedicin och handledare, berättar varför de väljer att arbeta vid Sätra Din Hälsocentral i Gävle kommer svaren snabbt.

Sätra är ett bostadsområde i Gävle. Villor och radhus blandas med stora hyreshus. Hockeylaget Brynäs hemmaarena ligger på gångavstånd, liksom skogsområden och idrottsanläggningar för alla. På andra sidan gatan från den moderna hälsocentralen finns en ny familjecentral.
– Som läkare här träffar jag människor från hela världen, i livets alla skeenden. Det är oerhört stimulerande att följa människan genom livet. Kontinuitet och personkännedom gör oss bra rustade att hjälpa våra patienter med hela deras livssituation, säger Björn, och Dorothea utvecklar:
– Eftersom vi kan samarbeta runt varje människa, med såväl socionom, fysioterapeut, distriktssköterska, arbetsterapeut, som rehabkoordinator och apotekare hittar vi rätt med våra samlade insatser. Tidigare arbetsplatser jag varit på har varit mer hierarkiska. Här hjälper alla varandra.

Lärande arbetssätt
Distriktssköterska Maria Soledad har hela sin karriär inom vården. Hon understryker också de rika möjligheterna till samarbete, utveckling och utbildning.
– Ett bra exempel är vårt arbetssätt kring patienter med beroendeframkallande läkemedel. Genom arbete i team, fortbildning och diskussioner vet vi alla, från receptionister till läkare, vad som gäller.
Fysioterapeuten Maria Pliakas är även hon ett levande exempel på frukten av fortbildning inom Region Gävleborg. Med specialkunskaper inom cancervård och gynekologi rådger hon ofta sina kollegor.
– Vi jobbar även förebyggande med graviditetsrelaterade besvär, inkontinens och efterföljande förlossningsskador enligt gällande vårdprogram, säger Maria och fortsätter:
– Som jag och mina kollegor säger om Sätra: vi har stor bredd och variation i vårt arbete i en mångkulturell miljö. Här finns ett rikt lärande, en ständig utveckling där samarbetet betyder mycket.

Söker fler
Margreth Hultin Rosenberg, chef på Sätra hälsocentral, konstaterar att man nu söker nya ST-läkare.
– Vi har höga ambitioner och erbjuder en god utbildningsmiljö för utbildningsläkare med bra handledning och bra studievillkor, plus en given plats i teamet. Är du specialist i allmänmedicin och intresserad av handledning, teamarbete och ett lärande arbetssätt i vardagen är du också välkommen till oss.

Specialist i allmänmedicin sökes till Sätra Din hälsocentral, Läs mer och ansök här

ST-läkare sökes till Sätra Din hälsocentral. Läs mer och ansök här

Sätra Din Hälsocentral
• Primärvårdscentral i Gävle.
• Ingår i Region Gävleborg.
• Antal anställda: 40
• Antal listade patienter: 8 000
• Från sjukvårdsrådgivning till akutteam.
www.regiongavleborg.se

ST-läkare och allmänspecialister till Sätra Din Hälsocentral i Gävle

Foto: Håkan Edvardsson
Foto: Håkan Edvardsson

Nu söker vi ST-läkare och specialistläkare i allmänmedicin till Sätra Din Hälsocentral i Gävle!

Är du intresserad av en tjänst hos oss och vill vara med och utveckla primärvården tillsammans med oss? Vi ser dig och dina idéer som en tillgång och du kan påverka och vara delaktig i det du har särskilt intresse för.

Hälsocentralen utmärks av ett gott samarbete mellan alla yrkesgrupper och välkomnande stämning. Vi har tre fastanställda specialister i allmänmedicin, en specialist i allmänmedicin med hyrläkarkontrakt, en erfaren legitimerad läkare samt två ST-läkare.

Vi söker specialist i allmänmedicin
Du kommer att möta patienter i alla åldrar med en stor variation av diagnoser.

Arbetet är strukturerat så att du som specialist kan dela med dig av din kunskap till utbildningsläkare på olika nivåer, allt från läkarassistenter, AT-läkare till ST-läkare. Hälsocentralen ansvarar för läkarinsatser på ett vård -och omsorgsboende med 120 platser, hemsjukvård, gruppboenden samt BVC.

Vi lägger stor vikt vid utveckling och utbildning på arbetsplatsen, bland annat i form av schemalagd fortbildning varje månad. Varje vecka finns dessutom tid avsatt för kollegial diskussion av patientfall och andra yrkesspecifika frågor samt ett internt utbildningstillfälle.

För mer information om tjänsten som specialistläkare och ansökan, klicka här

Vi söker ST-läkare
Hos oss får du en bred, flexibel ST-utbildning och stor chans att påverka planeringen. Du arbetar självständigt men specialister finns alltid på plats för daglig handledning. Du träffar den personliga handledaren regelbundet och diskuterar patientfall samt den personliga och professionella utvecklingen.

Du får förmåner som utbildningsersättning och möjlighet till utlandspraktik. Vi har schemalagda ST-träffar där alla ST -läkare träffas med temadagar, föreläsningar samt utbyte av erfarenheter. På vår digitala mötesplats för ST-läkare hittar du allt du behöver.

Primärvården i Gävleborg håller en hög kvalitet på ST-utbildningen och hälsocentralen har genomgått en SPUR-inspektion. Vi har ett eget kursprogram för kompetenserna; barn- och ungdomssjukvård, kommunikation, ledarskap, handledarskap, vetenskap- och kvalitetsarbete samt läkemedel. Du har stora möjligheter att styra över din arbetstid.

För mer information om tjänsten som ST-läkare och ansökan, klicka här

Sätra Din Hälsocentral
Sätra Din hälsocentral i Gävle är en medelstor hälsocentral med knappt 40 medarbetare. Vi bedriver primärvård med läkarmottagning, distriktssköterskemottagning, BVC, psykosocialt team, arbetsterapi och fysioterapi. På hälsocentralen finns också undersköterskor, medicinska sekreterare, dietist, apotekare och läkarassistenter. Vi arbetar strukturerat med sjukskrivningar i ett nära samarbete med vår rehabkoordinator. Huvuddelen av vårt arbete sker på mottagningen men vi ansvarar också för läkarsinsatser i hemsjukvård och särskilt boende.

Sätra Din hälsocentral tillhör Primärvården Gävle i Region Gävleborg.

www.regiongavleborg.se/


Tak för ST-läkare är otidsenligt

Heidi Stensmyren, förbundsordförande för Sveriges läkarförbund. Foto: Rickard Eriksson
Heidi Stensmyren, förbundsordförande för Sveriges läkarförbund. Foto: Rickard Eriksson
Trots bristen på specialistläkare i bland annat psykiatri och allmänmedicin tillämpar många landsting ett tak för hur många ST-läkare de ska utbilda inom specialistområdena primärvård och psykiatri. Heidi Stensmyren, förbundsordförande för Sveriges läkarförbund, betraktar tak för antal tjänster som otidsenligt och anser att staten bör ansvara för kartläggningen av specialistläkarbehovet.

– Brist på specialistläkare inom vissa specialiteter gör att hela sjukvården haltar. Brist på specialistläkare i psykiatri i öppenvården påverkar även slutenvården och tvärtom. Obalans mellan tillgång och efterfrågan på specialistläkare resulterar dessutom i en ojämlik vård, inte minst eftersom tillgången på specialister varierar mycket mellan olika landsting, säger Heidi Stensmyren, förbundsordförande för Sveriges läkarförbund.
Enligt Framtidens Karriär – Läkares undersökning anser sju av tio läkare att landstingens ST-tak för primärvård och psykiatri bör avskaffas. Heidi Stensmyren är inte förvånad över undersökningsresultatet. Hon anser att staten snarare än landstingen bör ta ett större ansvar för försörjningen av ST-läkare inom respektive specialistområde.

Gör nationella prognoser
– Landstingen har inte kunnat tillgodose landets och befolkningens behov av psykiatrer och allmänläkare. Därför är det rimligt att staten tar ansvar och säkerställer att nuvarande tillgång och framtida behov kartläggs och genomför insatser så att tillräckligt många utbildas. Många landsting saknar ett långsiktigt perspektiv i sin planering, utan att ha i åtanke att det tar minst fem år att utbilda en specialistläkare. För att säkra kompetensförsörjningen krävs långsiktig och strategisk kartläggning och planering, säger Heidi Stensmyren.
Hon anser att staten bör ta sitt ansvar i den här frågan snarare än att gömma sig bakom landstingens självbestämmanderätt. Flera landsting har stora svårigheter med att leva upp till sina åtaganden och därmed med att säkra att befolkningen får tillgång till vård. Staten kan till skillnad från landstingen göra nationella prognoser och har även mandat och legitimitet att tillämpa ett nationellt perspektiv på frågan.
– Landstingen har väldigt olika förutsättningar, där somliga landsting behöver mer stöd än andra med kompetensförsörjningen och utbildningen av specialistläkare, säger Heidi Stensmyren.

Bör landstingens st-tak för primärvård och psykiatri avskaffas?

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige den 16–21 mars 2018. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Primärvården behöver stärka sin attraktivitet

Marina Tuutma, ordförande i Svenska Distriktsläkarföreningen. Foto: Rickard L. Eriksson
Marina Tuutma, ordförande i Svenska Distriktsläkarföreningen. Foto: Rickard L. Eriksson
Primärvården behöver anpassas och utvecklas på många sätt för att möta framtidens patientbehov. Ett tak för hur många patienter som kan listas hos varje läkare, att göra det attraktivt för läkare att arbeta inom primärvården och ett kompetent ledarskap är några viktiga åtgärder.

– Antalet ST-läkare i primärvården behöver öka kraftigt. Det behövs en kartläggning av exakt hur nyrekryteringsbehovet ser ut de kommande åren samt en långsiktig kompetensförsörjningsplan. Det är angeläget, inte minst med tanke på att många primärvårdsläkare är 55+. Staten bör exempelvis kunna leverera en riktad beställning och finansiering av ST-läkare till landstingen, säger Marina Tuutma, ordförande i Svenska Distriktsläkarföreningen.

Specialistläkarkompetens behövs
Hon anser att landstingen bör erbjuda de specialister i allmänmedicin som har eller snart planerar att gå i pension attraktiva villkor för att arbeta kvar och handleda ST-läkare.
– Behovet av specialistläkarkompetens är stort i primärvården. Under en övergångsperiod är det viktigt att få andra specialistläkare att arbeta på vårdcentraler, och bli dubbelspecialister genom påbyggnadsutbildning med bevarad specialistlön. Även blivande sjukhusläkare inom flera primärvårdsnära specialiteter bör få möjlighet att genomföra delar av sin tjänstgöring i primärvården. För att attrahera läkare till framtidens primärvård krävs en ökad attraktivitet. Ge specialister i allmänmedicin möjlighet att påverka sin arbetssituation, arbetsmiljö, schemaläggning och satsa på chefer som är inkluderande, stöttande, prestigelösa och tillvaratar medarbetarnas kompetens, säger Marina Tuutma.

Subakuta tillstånd
Enligt Framtiden Karriär – Läkares undersökning anser 90 procent av läkarna att ett system med fast läkarkontakt i primärvården skulle avlasta akutsjukvården.
Hon påpekar att även sjukhusvården behöver ändra sitt arbetssätt och föreslår att man inför mottagningar för subakuta tillstånd. De kan ta emot patienter som inte är akuta men behöver bedömning inom ett par dagar. Det behövs införas patientansvarig läkare inom sjukhusvården och det ska bli lättare för patienter att komma i kontakt med den. Då underlättar man för patienten, minskar belastningen på primärvården och akutsjukvården.
– En viktig åtgärd för att stärka primärvården är att införa listning på allmänläkare med listningstak som möjliggör kontinuitet, individkännedom och medicinskt säker vård. Resurstilldelningen till primärvården behöver dessutom öka kraftigt för att man ska kunna fullgöra sitt uppdrag, säger Marina Tuutma.

Skulle ett system med fast läkarkontakt i primärvården avlasta akutsjukvården?