Etikettarkiv: Stress

Läkarprofessionen bör kliva fram och ta sitt ansvar

Britt Skogseid, ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Foto: Samuel Unéus
Britt Skogseid, ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Foto: Samuel Unéus
Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar med bland annat bemanningsproblem, stängda vårdplatser och personalflykt. Svenska Läkaresällskapet anser att orsakerna är relaterade till hur sjukvården styrs och är starkt kritiska till de senaste decenniernas utveckling mot kontroll, detaljmätning och byråkratisering.

Britt Skogseid, professor i tumörbiologisk endokrinologi vid Uppsala universitet, överläkare på Akademiska sjukhuset och ordförande i Svenska Läkaresällskapet, vill slå ett slag för patient-läkarmötet, som är det enskilt viktigaste instrumentet sjukvården har att erbjuda och som utgör själva kärnan i utövandet av läkargärningen.

Patient-läkarmötet centralt
– När de väsentliga besluten fattas av den kunniga och erfarna läkaren tillsammans med patienten blir vården individanpassad, behovsstyrd och effektiv. Därför måste mötet få ta tid. All organisation och styrning inom sjukvården bör syfta till att ge patient-läkarmötet så goda förutsättningar som möjligt, säger Britt Skogseid.
Dagens hälso- och sjukvårdssystem stödjer inte detta, vilket bidrar till att många väljer att lämna den kliniska verksamheten. Det leder i sin tur till problem som långa vårdköer, stängda vårdplatser och ett beroende av hyrpersonal.

Processmått inte ändamålsenliga
– En gemensam nämnare för de så kallade förbättringsåtgärder som genomförs i sjukvården är att ännu fler parametrar ska mätas. Det rör sig ofta om processmått som inte är ändamålsenliga utifrån ett kvalitets- och patientperspektiv, exempelvis statistik över hur många patienter som behandlats eller slussats igenom systemet hos en specifik vårdgivare. Dessa processmått driver sjukvårdens utveckling i helt fel riktning, säger Britt Skogseid.
Svenska Läkaresällskapet efterlyser bättre verktyg för att följa upp vårdens kvalitet och menar att professionen måste kliva fram och ta ansvar. SLS har utformat en egen modell ”Hippokratesrevisionen” för professionsbaserad klinisk revision, som handlar om att professionella grupper regelbundet granskar verksamheter på plats runt om i landet utifrån ett visst ramverk.
– Hippokratesrevisionen utgår från faktiska patientfall med en viss diagnos och reviderar medicinska resultat, efterlevnad av etiska prioriteringsprinciper, forskning och fortbildning.
Målet med revisionen är att identifiera såväl styrkor som svagheter, så att kliniken kan utveckla sin verksamhet, säger Britt Skogseid.
Den återstående frågan är om vårdgivaren egentligen är beredd att låta sig granskas om hur väl man lever upp till lagstiftningens krav på en likvärdig vård efter behov.

Läkarens kliniska excellens
Svenska Läkaresällskapets vision är bästa möjliga hälsa för alla. För att uppnå visionen är det nödvändigt att värna läkarens kliniska och vetenskapliga excellens.
– Det är en premiss som sällan finns med på arbetsgivarnas agenda. Läkarna måste själva värna om sin rätt till kontinuerlig fortbildning, möjlighet att bedriva klinisk forskning och att ha tillgång till ett kunskapsorienterat ledarskap som värnar yrkesetiska principer, säger Britt Skogseid.

Etisk stress
Ett grundläggande problem i sjukvården är, enligt Britt Skogseid, att många läkare drabbas av en etisk stress eftersom de saknar rätt förutsättningar för att utöva sitt yrke enligt gällande etiska riktlinjer.
– Hälso- och sjukvårdens styrning gynnar inte det som är allra viktigast – kunskap, kvalitet och etiskt omhändertagande av den enskilda patienten. Systemet ska stödja medicinska prioriteringar, det ska inte löna sig att bolla runt patienter i systemet. Det är ohållbart och bidrar till en ökad etisk stress. Som profession måste vi högljutt protestera varje gång vi inte kan tillämpa det arbetssätt och de etiska principer som vi lärt oss under utbildningen, avslutar Britt Skogseid.

Viktigt uppmärksamma tidiga signaler på suicidalitet

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Sambandet mellan suicidalitet och depression är särskilt starkt, men även ångesttillstånd kan öka risken för självmord. Som läkare gäller det att våga ställa obekväma frågor och att vara uppmärksam på tidiga signaler på suicidalitet.

I flera studier har jag undersökt sambandet mellan depressionstillstånd samt bipolär sjukdom och risken för självmord. Jag har även undersökt hur risken för självmord påverkas av allvarliga kristillstånd. Generellt sett ökar självmordsrisken bland patienter med de flesta typer av psykiatriska diagnoser, säger Bo Runeson, psykiatriker och professor i psykiatri vid Karolinska Institutet och överläkare vid Norra Stockholms psykiatri.
Han har i många år forskat på hur man kan förstå självmordshandlingar, kopplingen mellan suicidalitet, depression och stresstillstånd samt hur man på olika sätt kan förebygga självmord. Han har både genomfört kvalitativa intervjuer med efterlevande och individer som gjort självmordsförsök samt kvantitativa epidemologiska studier byggda på nationella register.

Bo Runeson, psykiatriker och professor i psykiatri vid Karolinska Institutet och överläkare vid Norra Stockholms psykiatri.
Bo Runeson, psykiatriker och professor i psykiatri vid Karolinska Institutet och överläkare vid Norra Stockholms psykiatri.
Uppföljning av patienter
Hans egna och andras studier visar bland annat att ångestinslag och sömnstörningar i kombination med depression kan påverka individens självmordsbenägenhet.
– En mycket viktig faktor för att förebygga självmord är att människor med depressioner identifieras och får tillgång till adekvat behandling, oavsett vilken vårdform de söker sig till. Nästan hälften av de som begår självmord i Sverige har inte haft någon kontakt med psykiatrin. Många av dem har dock varit i kontakt med primärvården och en del har fått antidepressiv behandling, säger Bo Runeson.
Han anser att det finns mycket kvar att göra kring uppföljningen av de patienter som behandlats för depression inom exempelvis primärvården.
– Det är viktigt att läkare i primärvården och företagshälsovården är uppmärksamma på patienter med oklara symtom. Ibland kan det som beskrivs som fysiska symtom i själva verket bottna i en depression eller annan psykisk ohälsa, säger Bo Runeson.

Ställ obekväma frågor
Även inom akutsjukvården bör läkare vara uppmärksamma på patienter som själva kan ha orsakat sina skador. Det kan vara uttryck för ett självmordsförsök och då bör patienten få en konsultation med en psykiatriker. Ytterligare en faktor som kan innebära en förhöjd självmordsrisk är en hög alkoholkonsumtion, i synnerhet bland män.
– Mitt råd till läkare som kommer i kontakt med patienter med depression, ångest och självmordstankar är att vara lyssnande och respektfulla. Försök att få patienten att berätta sin historia och visa på genuin vilja att verkligen förstå patientens situation, säger Bo Runeson.
Hans kanske allra viktigaste råd är att våga ställa obekväma frågor som berör eventuella psykiska besvär. Läkare är generellt sett bra på att våga ställa frågor i andra känsliga situationer, öppnande frågor kan bidra till att patienten får rätt diagnos och behandling. Om man misstänker att en patient har självmordstankar eller har gjort självmordsförsök gäller det att våga fråga om personen har haft tankar på att ta sitt liv, om det finns funderingar på hur man kan gå tillväga och om patienten har för avsikt att sätta en sådan handling i verket.

Screeninginstrument kan hjälpa
– Det finns beprövade strukturerade screeninginstrument att tillgå som hjälper läkare att ställa rätt frågor, vilket i sin tur fungerar som ett stöd i arbetet med att identifiera och ge rätt behandling till suicidala patienter. Dessa kan vara till hjälp särskilt för läkare som inte har erfarenhet av psykiatrisk verksamhet. Jag anser att man som läkare bör initiera att patienten får tillgång till psykologiskt stöd och vid behov medicinering, även om man bedömer risken för självmord som relativt låg, säger Bo Runeson.

Undvik skadlig stress
Läkare har själva ett på många sätt krävande arbete, vilket ökar risken för utmattningssyndrom och depression. Bo Runesons råd till läkare som vill förebygga utmattning och psykisk ohälsa är att inte utsätta sig för skadlig stress, lära sig att känna igen och agera på sina egna stressymptom och att försöka ha en rimlig arbetsbelastning med tid för återhämtning.
– Tid för reflektion med kollegor kring exempelvis svåra patientmöten har också visat sig sänka stressnivåerna. Även erfarna läkare som annars arbetar självständigt kan må bra av det kollegiala stödet, avslutar Bo Runeson.

Fler chefer med medicinsk bakgrund

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Rickard L. Eriksson / New Art Production AB
Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Rickard L. Eriksson / New Art Production AB
8 av 10 läkare anser att fler chefer i sjukvården bör ha medicinsk bakgrund samt att chefer ska ha verkliga mandat för styrning och lönebeslut. Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och vice ordförande i Läkarförbundet, anser att fler läkare bör uppmuntras att söka chefsroller.

En majoritet av läkarna är nöjda eller ganska nöjda med sin arbetsmiljö.
– Det är glädjande att lite drygt hälften av läkarna är ganska nöjda med sin arbetsmiljö, men att var fjärde läkare upplever motsatsen är verkligen inte bra. En bra arbetsmiljö är avgörande för att man ska kunna ta rätt beslut, möta patienterna på ett bra sätt och hela tiden utvecklas i sin yrkesroll. Patienter som känner av läkarnas stress får inte heller ett bra omhändertagande och effekten kan bli bristande förtroende för vården. En dålig arbetsmiljö leder ofta till personalflykt, vilket skapar en ond cirkel och än mer pressad situation för de läkare som väljer att stanna kvar på en arbetsplats, säger Karin Båtelson.

Fler med medicinsk kompetens
8 av 10 läkare anser att det finns för många verksamhetschefer med icke-medicinsk bakgrund i sjukvården. Lika många anser att chefer inom sjukvården ska ha större befogenheter att sätta löner för medarbetare.
Karin Båtelson betraktar det som alarmerande att så många läkare anser att för många chefer saknar medicinsk kompetens och anser att man bör ställa det kravet på fler chefer i vården.
– Det är inget unikt för sjukvården, men av någon anledning anses det mindre viktigt just här. Medicinsk kompetens krävs för att kunna utveckla verksamheten, stötta medarbetarna i medicinska prioriteringar när resurserna inte räcker och för att kunna planera både verksamheten och behovet av fortbildning och rekrytering på ett långsiktigt och strategiskt vis, säger Karin Båtelson.
– Många chefer i sjukvården saknar befogenheter som matchar deras ansvar. Det riskerar att skapa en känsla av hopplöshet. Det är viktigt att chefer verkligen får vara chefer och får ansvara för innehållet i verksamheten, där lönesättning är ett verktyg som man behöver kunna använda sig av, säger Karin Båtelson.

Mer attraktiv chefsroll
Hon anser att det finns många läkare vars goda ledaregenskaper inte tillvaratas i tillräcklig utsträckning. Många chefspositioner står helt utan sökande läkare, eftersom många upplever att de inte får rätt mandat som chef.
– Både kollegor och nuvarande chefer behöver stötta och uppmuntra fler läkare att söka chefstjänster. Samtidigt krävs att de får möjlighet till administrativt stöd, att kombinera chefsrollen med kliniskt arbete och själva få en ordentlig löneutveckling, avslutar Karin Båtelson.

Hur är arbetsmiljön på din arbetsplats?
Anser du att chefer inom sjukvården ska ha större befogenheter att själva bestämma lönen för medarbetare?

89% av läkarna som arbetar inom primärvården svarade ja.
Anser du att det finns för många verksamhetschefer inom sjukvården med icke-medicinsk bakgrund?

90% av läkarna som arbetar inom primärvården svarade ja.
Viktigaste frågorna för sjukvårdens ansvariga politiker och landstingsledningar inför 2019
1. En bra arbetsmiljö, fler vårdplatser och ökad tillgänglighet i såväl sjukhusvården som primärvården. En bra arbetsmiljö är nyckeln till en välfungerande vård. Denna fråga måste prioriteras.
2. Reglerad fortbildning. I dagsläget är läkares fortbildning helt oreglerad. Fortbildning måste ses som en investering. En nationell föreskrift behövs för att kunna säkra både verksamhetens och enskilda läkares kompetens på kort och lång sikt.
3. Sammanhängande och välfungerande it-system. System som möjliggör säker kommunikation och informationsöverföring mellan kommun, primärvård och sjukhus samt mellan vård, apotek och patienter.
Om undersökningen
Framtidens Karriär – Läkare genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 19–22 oktober 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.

Psykiater gick in i väggen – blev en bättre läkare

Psykiatern Niklas Nygren började blogga om sitt utmattningssyndrom och har nu gett ut boken ”Ett slut, en början” där han berättar om sjukdomstiden och vägen tillbaka. Foto: Privat
Psykiatern Niklas Nygren började blogga om sitt utmattningssyndrom och har nu gett ut boken ”Ett slut, en början” där han berättar om sjukdomstiden och vägen tillbaka. Foto: Privat
Niklas Nygren ägnade arbetsdagarna som psykiater åt att ta hand om andra – tills han själv gick in i väggen. Nu är han tillbaka på jobbet med stora lärdomar i bagaget.

Han hade åkt in extra tidigt till arbetet på den psykiatriska mottagningen för att hinna med administration. Istället väntade en akutpatient och en hektisk morgon. Till slut satte sig Niklas Nygren på sin kontorsstol – och kom inte upp på över en timme.
– Det sa bara stopp. Jag försökte ändå att jobba resten av veckan men började inse att det här går inte. Hela hjärnan hade dragit i handbromsen, säger han.

Ser hela människan
Niklas Nygren loggade ut 17.45 på fredagen, och det skulle dröja ett och ett halvt år innan han kom tillbaka.
– Jag såg varningssignaler men förstod inte att det var så allvarligt, trots att jag haft patienter som varit med om liknande saker. Man tänker att det händer andra, inte mig.
Plötsligt hade läkaren blivit patient.
– Jag har lärt mig mycket, bland annat att i större utsträckning se hela människan i sin livssituation. Som läkare är det lätt att hamna i att se det man har framför sig som symptom, men nu tittar jag större och bredare på personen som en helhet.
Har du kommit närmare patienten?
– Ja, det får jag nog säga. Jag har suttit på patientens stol och det har gett en annan förståelse för situationen som de befinner sig i.

Bromsa i tid
Läkare idag befinner sig enligt Niklas Nygren i en utsatt situation.
– Det är ett väldigt högt tryck, och allt ska hela tiden gå snabbare, samtidigt som det alltid finns en lång kö som väntar på hjälp. Det blir lätt en samvetsstress.
Den som börjar se varningssignaler på utmattning bör enligt Niklas Nygren lyfta frågan till sin chef och boka in ett möte med sin distriktsläkare. Självskattningsformuläret KEDS kan vara bra att göra för att ha ett underlag till diskussionen.
– Har man inte kommit långt in i utmattningen kan man med relativt små insatser vända den utvecklingen, säger Niklas Nygren.
Själv jobbar han idag 80 procent och är inte längre sjukskriven.
– Det är glädjande att hjärnan har en sån läkande förmåga. Man kan faktiskt bli helt frisk. Jag mår väldigt bra.

Värdefulla råd till stressade doktorer

Illustration: Bo Jönsson / Skånes universitetssjukvård
Illustration: Bo Jönsson / Skånes universitetssjukvård
Allt fler läkare och utbildningsläkare i primärvården vittnar om tuffare arbetsbörda och växande vårdbehov. Med ”Bli en grön Doktor – Om konsten att arbeta hållbart och effektivt som läkare” vill Ola Bergstrand tipsa sina kollegor hur man kan minska stressen och gå hem i tid med känslan av att vara ”good enough”.

Allmänläkarna har fått mycket tuffare uppdrag idag. Inte minst beror det på en kraftig tendens att remittera patienter till primärvården från sjukhusen. Men det beror också på att läkarna måste spela kompletteringspingpong med försäkringskassan, samtidigt som tillgängligheten på vårdcentralerna ska öka, säger Ola Bergstrand, som är verksamhetsstrateg på divisionsledning för primärvården i Skånevård Sund.
Under sina år som verksamhetschef och specialist i allmänmedicin på Vårdcentralen i Löddeköpinge såg han hur framför allt ST-läkare blev alltmer stressade. Men trots att uppdraget hela tiden växer inom primärvården med fler äldre och multisjuka patienter är resurserna knappa.
– I denna tuffa verkligheten är det inte konstigt att en femtedel av allmänläkarna har varit sjukskrivna för stress och var tredje har övervägt att lämna yrket helt på grund av arbetsbelastning, fortsätter han.

Ola Bergstrand, verksamhetsstrateg på divisionsledning för primärvården i Skånevård Sund.
Ola Bergstrand, verksamhetsstrateg på divisionsledning för primärvården i Skånevård Sund.
Medvetna satsningar
För några år sedan fick Ola Bergstrand i uppdrag att titta närmare på hur man kan behålla och locka fler läkare till primärvården. Syftet var att vända den negativa spiral många vårdcentraler i Skåne befann sig i, med många hyrläkare och hög arbetsbelastning.
Genom ett hundratal intervjuer med kollegor, verksamhetschefer och studierektorer fick han en bättre bild av vad som behövde göras.
– Det jag upptäckte under intervjuerna var att det fanns vårdcentraler, ett slags ”gröna öar”, där personalomsättningen var låg. Gemensamt för dessa var bland annat medvetna satsningar på arbetsmiljön där läkarna fick större inflytande och möjlighet till fortbildningar.

Kloka kollegor gav råd
Intervjuserien ledde till den så kallade ”Gröna öar-rapporten” med en sammanställning över nyckelfaktorer i att skapa en attraktiv arbetsmiljö. I höstas kom Ola Bergstrand med ytterligare en rapport ”Bli en grön doktor”, fylld med konkreta råd till enskilda doktorer hur man kan arbeta på ett mer hållbart och effektivt sätt.
– Jag ville dela med mig av alla tips jag fått av kloka kollegor under åren med många gånger finurliga lösningar som kan effektivisera arbetet, säger han och poängterar att rapporten inte syftar till att man ska klämma in ännu fler arbetsuppgifter.
– Att vara en grön doktor handlar om att kunna gå hem i tid med känslan av att man gjort ett tillräckligt bra jobb utan att tumma på vare sig kvalitet eller patientsäkerhet. För det krävs det att man är en bra kommunikatör och här blir man aldrig fullärd.

Kommunikation är A och O
Ola Bergstrand har noterat hur vissa doktorer har förmågan att lyckas avsluta besöket en bra bit före besökstiden är slut och ändå känner sig patienten väl omhändertagen.
Några knep kan vara att låta patienten veta att man inte har svar på allt, utan lugna patienten och säga: ”Det går bra att höra av sig igen om du inte blir bättre.” Eller vända på ett nekande svar: ”Vad bra att du slipper ta antibiotika.”.
– Det finns alltid ytterligare undersökningar du skulle kunna göra på i princip varenda patient du träffar, men då brukar jag tipsa om den kloka devisen: ”Nyckeln till att bli en bra allmänläkare är att lära sig leva med osäkerhet.”, säger han och tillägger att tipsen i rapporten inte kommer att passa för alla, istället rekommenderar han att prova sig fram. Men ett universellt råd tycker han alla kan ta med sig:
– Försök gå hem i tid! Ingen patient blir hjälpt av en utarbetad, sjukskriven läkare.

Några axplock ur rapporten: Så blir du en ”Grön doktor”.
• Lägg tid och kraft på att bli en bra kommunikatör. Gör sit-ins hos kollegor du uppfattar som goda kommunikatörer.
• Lär dig motiverande samtalsteknik. Låt patienten initialt prata färdigt utan att avbryta.
• Var närvarande i patientmötet och bekräfta patienten. Åtskilliga patientundersökningar har visat att det som värderas absolut högst i kontakten med sjukvården är ”en känsla av att ha blivit lyssnad på”.
• Lär dig konflikthantering och undvik hamna i låsta positioner. Kanske genom att ha några standardfraser som ”Grattis du slipper antibiotika, röntgen, sjukskrivning” etc.
• Använd humor och bjud på dig själv för att avdramatisera situationen.
• Berätta för nya patienter hur du jobbar, vad de kan förvänta sig och att tiden du har till förfogande kan variera beroende på hur många andra patienter med stora behov du har för tillfället.
• Håll alltid överenskommelser med patienten och berätta vad som kommer hända efter avslutat besök. Använd gärna en färdigtryckt mall och glöm inte att journalföra överenskommelsen.
• Kontinuitet är allmänmedicinens kärna och ett av de stora glädjeämnena. Kontinuitet sparar tid, ger lägre sjukvårdskostnader, färre inläggningar, högre kvalitet, nöjdare patienter och läkare, ökad tidseffektivitet och ökad ansvarskänsla hos både doktorer och patienter.
• Ha kul på jobbet och skratta tillsammans!
• Kom med förslag till förbättringar och delta aktivt i förbättringsarbeten.
• Sist men inte minst: Gå hem i tid!

Bra levnadsvanor räddar liv

Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet och överläkare vid Tema Hjärta-kärl på Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Ulf Sirborn
Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet och överläkare vid Tema Hjärta-kärl på Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Ulf Sirborn
Det finns nästan 3 miljoner studier om mat och hälsa, men forskningen har svårt att nå ut till praktiserande läkare och patienter. Det menar ”Livsstilsprofessorn” och överläkaren Mai-Lis Hellénius.

– Det man vet med säkerhet är att fysisk aktivitet förebygger och behandlar så gott som alla våra stora folkhälsoproblem. Men kunskapen stannar ofta i forskningsvärlden och vi behöver bli bättre på att kommunicera ut hur viktigt det är med bra levnadsvanor, säger Mai-Lis Hellénius som är professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet och överläkare vid Tema Hjärta-kärl på Karolinska Universitetssjukhuset.

Stressar och sitter för mycket
Kunskapen att regelbunden rörlighet minskar risken för alla hjärt-kärlsjukdomar och förebygger depression, vissa vanliga cancerformer samt typ 2-diabets har länge varit känt. Men trots det går utvecklingen alltså bakåt. Enligt en stor nordisk undersökning mellan 2011 och 2014 där 18 000 vuxna och 5 000 barn ingick i studien visades att vuxna svenskar åt mest ohälsosamt och svenska barn satt mest i hela Norden.
– Ett av våra största hot mot vår hälsa är just stillasittandet i kombination med stressigt arbete, säger Mai-Lis Hellénius och berättar att vi sitter uppåt 9 timmar per dag.
– Genom att resa sig upp och lägga in rörelse varje timme får man snabbt en smärtstillande och anti-stress, anti-inflammatorisk och även anti-depressiv effekt, fortsätter hon.

Hälsosam mat ökar livslängden
Förutom fysisk aktivitet har vad vi äter minst lika stor betydelse när det kommer till att förebygga sjukdomar. Samma nordiska undersökning visade att även våra matvanor försämrats och en viktig förklaring till det är svenskars höga intag av mättat fett.
– Det vi ser är en tillbakagång där allt fler konsumerar för mycket rött kött och feta mejeriprodukter. Trots att vi vet är att de som äter Medelhavskost med mer fisk och olika grönsaker, nötter, olivolja och frön lever längre.
Vem bär då ansvaret för att informationen om bättre levnadsvanor når ut?
– Alla har ett ansvar att forskning förmedlas. Både politiker och media men också vi forskare och läkare, säger Mai-Lis Hellénius och tillägger:
– Men många läkare är idag själva stressade och känner kanske att tiden inte räcker till att prata livsstilsfrågor med patienterna. Det är synd för vi skulle kunna rädda så många liv genom att få fler att leva hälsosamt.

Hälsosammare livsstil
• Bättre livsstil skulle bland annat minska cancerfall i medelåldern med minst 30 procent.
• 4 av 5 hjärtinfarkter hos män skulle kunna förebyggas med en hälsosammare livsstil.
• Varje timme framför tv:n förkortar livet med 22 minuter, hävdar en australiensisk forskargrupp som gjort en sammanställning av all forskning kring sittande hos vuxna.
• En måttligt fysiskt aktiv person lever i genomsnitt minst 10 år längre än en fysiskt inaktiv individ.
Källa: Livsviktigt! Bok av Mai-Lis Hellénius