Etikettarkiv: Svenska Läkaresällskapet

Sjukvårdens styrning måste utgå från medicinska behov

Tobias Alfvén, barnläkare på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Foto: Johan Adelgren

– Hälso- och sjukvården måste investera sig ur pandemikrisen, bland annat med fler specialister i allmänmedicin, men också med förstärkningar i form av flera vårdplatser i sjukhusvården, säger Svenska Läkaresällskapets ordförande Tobias Alfvén.

Hälso- och sjukvården befinner sig fortsatt under stark press på grund av pandemin, men man ska komma ihåg att bristande kontinuitet, stängda vårdplatser och personalbrist var välkända problem redan före pandemin. Coronapandemin har accentuerat hälso- och sjukvårdens befintliga problematik, som till stor del orsakats av det faktum att sjukvårdens styrning de senaste decennierna präglats av ekonomisk kontroll, detaljmätning och byråkratisering. Detaljstyrningen har missgynnat kärnan i hälso- och sjukvården – patient-läkarmötet, liksom kunskap, kvalitet och etiskt omhändertagande av den enskilde patienten, säger Tobias Alfvén, som även är barnläkare på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och docent i global hälsa på Karolinska institutet.
– Samtliga hälso- och sjukvårdsprofessioner har gjort ett fantastiskt arbete under pandemin. De har visat prov på en otrolig förmåga att ställa upp när det verkligen gäller. Allmänheten har visat mycket uppskattning för våra insatser, men jag upplever inte att vårdgivarna har visat sin uppskattning i samma utsträckning. För många läkare har det kollegiala stödet och sammanhållningen varit helt avgörande, liksom insikten om att pandemin inte varar för evigt, säger Tobias Alfvén.

”För många läkare har det kollegiala stödet och sammanhållningen varit helt avgörande.”

Skapar effektiv samverkan
Många bra samverkanslösningar och samarbete över professions- och vårdgivargränserna har tillkommit under pandemin.
– Vi har verkligen lyckats skapa effektiv samverkan, inte minst över specialistgränserna. Svenska Läkaresällskapet och alla våra medlemsföreningar har fyllt en mycket viktig funktion, genom att kontinuerligt dela med sig av erfarenheter och kunskap som berör vården av covidpatienter och andra problem kopplade till pandemin. Det digitala erfarenhetsutbytet har varit snabbt och effektivt. Jag är övertygad om att många läkare blivit bättre på att systematiskt och digitalt dela med sig av ny kunskap till andra läkare runtom i landet under pandemin, säger Tobias Alfvén.
2 av 3 läkare har tvingats prioritera bort medicinska åtgärder i sitt dagliga arbete under pandemin.
– Undersökningsresultatet är inte särskilt anmärkningsvärt med tanke på att sjukvården behöver göra tuffa prioriteringar i en krissituation. Många läkare är nog mer oroade för hur de uppskjutna vårdbehoven på grund av pandemin ska kunna tas igen. Det kommer att bli en enorm utmaning, säger Tobias Alfvén.

Fortbildning måste prioriteras
8 av 10 läkare uppger att deras fortbildning fått stå tillbaka under coronapandemin.
– Brist på tid för fortbildning är ett mångårigt problem och en fråga som Svenska Läkaresällskapet drivit länge, och kommer att driva ännu hårdare under kommande år. I ett normaltillstånd kan vi inte acceptera omständigheter i sjukvården som gör att fortbildning ständigt bortprioriteras. Trenden måste vända. Läkaryrket bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet, och det ställer höga krav på fortbildning genom hela yrkeslivet. Patienten förväntar sig och litar på att vi läkare är à jour med de senaste forskningsrönen och behandlingsriktlinjerna. Detta förtroende måste förvaltas och förutsätter att vi som profession går in och tar vårt ansvar för att upprätthålla adekvat kunskapsnivå. För att kunna göra det måste vi få förutsättningar och rimliga resurser till vårt förfogande, avslutar Tobias Alfvén.

Har du varit tvungen att prioritera bort medicinska åtgärder i ditt dagliga arbete som läkare under coronapandemin?


Bland läkare inom slutenvården har 67% varit tvungna att prioritera bort medicinska åtgärder.

Har din fortbildning fått stå tillbaka under coronapandemin?


Av läkarna inom intensiv- eller covidvården svarade 90% ja.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 16–21 april 2021. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Sveriges första vetenskapliga möte om Covid-19 den 15-16 december

Svenska Läkaresällskapet i samarbete med partners presenterar Sveriges första vetenskapliga möte om covid-19 den 15-16 december.

Redan tidigt i pandemin fanns ett stort behov av kunskap- och erfarenhetsutbyten över specialitetsgränserna. Nu vill Svenska Läkaresällskapet tillsammans med sina sektioner samla professionen för att summera lärdomar från det gångna året.

Vid ”State of the Art Covid-19” samlas professionen tillsammans med internationella föredragshållare, ledande experter, forskare samt studenter för att tillsammans sammanfatta kunskapsläget vad gäller diagnostik och behandling av patienter med misstänkt och bekräftad Covid-19 i ett svenskt perspektiv.

Missa inte årets viktigaste möte om covid-19. Anmäl dig senast den 7/12 för reducerad avgift.

Klicka här för att läsa mer och anmäla dig

Svenska Läkaresällskapet

Svenska Läkaresällskapet (SLS) är läkarkårens oberoende, vetenskapliga och professionella organisation, en ideell, politiskt och fackligt obunden förening. SLS har ca 10 000 medlemmar indelade i 67 vetenskapliga sektioner, 20 associerade föreningar och 9 lokala läkarsällskap.

Medicinska prioriteringar måste styra

Britt Skogseid, professor vid Uppsala universitet, överläkare på Akademiska sjukhuset och ordförande i Svenska Läkaresällskapet.
Britt Skogseid, professor vid Uppsala universitet, överläkare på Akademiska sjukhuset och ordförande i Svenska Läkaresällskapet.
En majoritet av läkarna tror att hälso- och sjukvården kommer att fungera sämre om tre till fem år, och åtta av tio anser att de politiskt ansvariga för sjukvården inte gör ett bra arbete. En ökad tillit till sjukvårdens professioner kan bidra till att vända utvecklingen.

– Om det fortsätter som det gör nu kommer sjukvården förmodligen att utvecklas i negativ riktning. Stora organisationer där läkare har mycket begränsat inflytande och det faktum att läkare tvingas springa mot mål som inte gynnar patienten har bidragit till utvecklingen, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet.

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Rickard L. Eriksson
Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Rickard L. Eriksson
För att vända utvecklingen
Viktigaste förslagen för att sjukvården ska fungera bättre om tre till fem år är att man har en ökad tillit till sjukvårdens professioner, mindre detaljstyrning samt chefer med medicinsk kompetens. Det är också viktigt att sjukvårdens chefer är insatta och delaktiga i verksamheten samt att de ges tid att stötta sina medarbetare.
– Jag tror även mycket på att återskapa tid till kollegiala möten, och strukturer som ger läkare möjlighet till kompetens- och erfarenhetsöverföring samt yrkesmässig stöttning, säger Karin Båtelson.
– Även ersättningssystemen måste ses över. I dagsläget premierar de ofta fel saker, exempelvis antal besök och att vårdköerna kortas. Systemen bör istället baseras på en medicinsk grund och medicinska prioriteringar, säger Karin Båtelson.

Underbetyg till politikerna
– Läkarnas betyg på politikerna är självklart ett underbetyg. Att som nu styra vården på ett sätt som genererar ständiga krigsrubriker om panikåtgärder visar att de inte har kontroll. Vi behöver en långsiktig plan för vad som ska ingår i vårdens uppdrag och hur vi ska bygga upp vettiga vårdkedjor mellan öppenvård och inneliggande vård, säger Karin Båtelson.
– För att öka förtroendet krävs en nationell primärvårdsreform, med ersättningssystem som främjar hälsa, att läkare får basera sitt arbete på medicinska prioriteringar, och kontinuitet mellan patient och läkare, avslutar hon.

Mötet mellan patient och läkare
– Det är oroande att läkare ser så pessimistiskt på sjukvårdens utveckling och det är en varningssignal, säger Britt Skogseid, professor vid Uppsala universitet, överläkare på Akademiska sjukhuset och ordförande i Svenska Läkaresällskapet.
– Mötet mellan patient och läkare bör vara utgångspunkten för det fortsatta omhändertagandet. När de väsentliga besluten fattas av den kunniga läkaren tillsammans med patienten blir vården individanpassad och effektiv. All organisation och styrning inom sjukvården bör syfta till att ge patient-läkarmötet så goda förutsättningar som möjligt. Det innebär en behovsstyrd sjukvård med hög etisk svansföring där forskning och utbildning prioriteras fullt ut, säger Britt Skogseid.

Forskning och långsiktighet
– En viktig åtgärd är att omfattande satsa på FoU i sjukvården, inte minst i primärvården. Det kan i sin tur bidra till att attrahera fler läkare. FoU i sjukvården bör integreras i den kliniska verksamheten. Då visar man på allvar att medicin och vetenskap ska utgöra basen för hela sjukvården. Det är också en förutsättning för att omställningen till en nära vård ska kunna genomföras, säger Britt Skogseid.
– I dagsläget är det sjukvårdsproduktion i enkla tal som räknas. Verksamhetsutveckling och forskning gills inte riktigt. Att 82 procent av läkarna anser att de politiskt ansvariga för hälso- och sjukvården inte gör ett så bra arbete beror förmodligen på att man upplever en tondövhet från politikernas sida, säger Britt Skogseid.
– Politikerna behöver låta professionen avgöra hur sjukvård levereras på bästa sätt, genom tillitsbaserad styrning och långsiktighet i vården, snarare än detaljstyrning och tillfälliga satsningar som i första hand är till för att visa exempel på politikernas handlingskraft, avslutar Britt Skogseid.

Hur kommer svensk sjukvård fungera om 3-5 år?
I mars 2019 svarade 2/3 av läkarna att de anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll. Om du blickar 3-5 år framåt, vad tror du om hälso- och sjukvården i Sverige då? Den kommer att fungera…

Gör de politiskt ansvariga för vården i sverige ett bra arbete?
Vilken är din uppfattning om de politiskt ansvariga för hälso- och sjukvården i Sverige? (på regionnivå och på nationell nivå) De gör…

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Ola möter Rickard

Rickard Söderberg, operasångare och artist. Foto: Janne Danielsson/SVT
Rickard Söderberg, operasångare och artist. Foto: Janne Danielsson/SVT
Ola Björgell, funktionsansvarig för likarättsarbetet i Region Skåne och vetenskaplig sekreterare i Svenska Läkaresällskapet möter operasångaren och artisten Rickard Söderberg i ett samtal om musiken som gemensamt språk för goda möten i hälso- och sjukvården.

Vilken betydelse tycker Du att musiken kan spela, i mötet mellan människor?
– Musiken har den enastående förmågan att den når bortom språk, klass och allt annat som ibland kan stå i vägen för mänskliga möten.
För mig går musiken rakt in i hjärtat och i vårt väsen. Det går inte längre att uppehålla en fasad. Vi kan då mötas på riktigt!

Ola Björgell, funktionsansvarig för likarättsarbetet i Region Skåne och vetenskaplig sekreterare i Svenska Läkaresällskapet.
Ola Björgell, funktionsansvarig för likarättsarbetet i Region Skåne och vetenskaplig sekreterare i Svenska Läkaresällskapet.
Vad kan vi göra för att bli vänligare mot oss själva och alla vi möter?
– I ett övningsrum på operan har någon klottrat med pyttesmå bokstäver, ”Glöm inte bort att ge dig själv slaka tyglar”.
Jag såg det, skrivet på väggen i övningsrummet, för många år sedan och tänker på det nästan varje dag. Vi kan hålla så stramt i vårt betsel att vi missar livet och världen runt omkring oss. Så fort vi ger oss slaka tyglar kan vi se andra och oss själva.

Är det något som gjort dig speciellt glad under det senaste året?
– Alltså, hur ska jag säga… Tidigare har jag varit ganska stridig. Jag är det fortfarande, men försöker fokusera mer på det som är bra och växer, istället för det jag vill ha bort. Som ett av de träden i skogen som växer sig stort och skuggar det giftiga ogräset tills det inte längre har möjlighet gro.
Så mata det goda, så växer det, i­stället för att vara arg på ogräset. Jag försöker vara mer i de samtal som vill något gott och tillför glädje. I­stället för att slåss med väderkvarnarna.

Finns det något vi tillsammans kan ändra på för att få en bättre värld att leva i?
– Vakna upp på morgonen. Ägna tio sekunder till att tänka på vilken värld du vill ha. Ägna sedan resten av dagen till detta. Då kan vi tillsammans ändra världen direkt, till något bättre. Jag tänker då att drivkraften hos alla är god, inte ond. Jag måste tro på den inneboende godheten.

Har du något budskap att sända med till alla läkare som läser denna tidning?
– Många som kommer att läsa denna tidning har en stark position som ger både möjligheter, och kanske skyldigheter, att hjälpa andra människor att uppnå den högsta bilden de har av sig själva.

Stora Likarättsgalan och Stora Likarättsdagarna
Rickard Söderberg framträder på Stora Likarättsgalan och Stora Likarättsdagarna som arrangeras den 6–7 maj i Malmö Arena 2020. Läs mer på www.likarätt.nu.

Läkarprofessionen bör kliva fram och ta sitt ansvar

Britt Skogseid, ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Foto: Samuel Unéus
Britt Skogseid, ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Foto: Samuel Unéus
Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar med bland annat bemanningsproblem, stängda vårdplatser och personalflykt. Svenska Läkaresällskapet anser att orsakerna är relaterade till hur sjukvården styrs och är starkt kritiska till de senaste decenniernas utveckling mot kontroll, detaljmätning och byråkratisering.

Britt Skogseid, professor i tumörbiologisk endokrinologi vid Uppsala universitet, överläkare på Akademiska sjukhuset och ordförande i Svenska Läkaresällskapet, vill slå ett slag för patient-läkarmötet, som är det enskilt viktigaste instrumentet sjukvården har att erbjuda och som utgör själva kärnan i utövandet av läkargärningen.

Patient-läkarmötet centralt
– När de väsentliga besluten fattas av den kunniga och erfarna läkaren tillsammans med patienten blir vården individanpassad, behovsstyrd och effektiv. Därför måste mötet få ta tid. All organisation och styrning inom sjukvården bör syfta till att ge patient-läkarmötet så goda förutsättningar som möjligt, säger Britt Skogseid.
Dagens hälso- och sjukvårdssystem stödjer inte detta, vilket bidrar till att många väljer att lämna den kliniska verksamheten. Det leder i sin tur till problem som långa vårdköer, stängda vårdplatser och ett beroende av hyrpersonal.

Processmått inte ändamålsenliga
– En gemensam nämnare för de så kallade förbättringsåtgärder som genomförs i sjukvården är att ännu fler parametrar ska mätas. Det rör sig ofta om processmått som inte är ändamålsenliga utifrån ett kvalitets- och patientperspektiv, exempelvis statistik över hur många patienter som behandlats eller slussats igenom systemet hos en specifik vårdgivare. Dessa processmått driver sjukvårdens utveckling i helt fel riktning, säger Britt Skogseid.
Svenska Läkaresällskapet efterlyser bättre verktyg för att följa upp vårdens kvalitet och menar att professionen måste kliva fram och ta ansvar. SLS har utformat en egen modell ”Hippokratesrevisionen” för professionsbaserad klinisk revision, som handlar om att professionella grupper regelbundet granskar verksamheter på plats runt om i landet utifrån ett visst ramverk.
– Hippokratesrevisionen utgår från faktiska patientfall med en viss diagnos och reviderar medicinska resultat, efterlevnad av etiska prioriteringsprinciper, forskning och fortbildning.
Målet med revisionen är att identifiera såväl styrkor som svagheter, så att kliniken kan utveckla sin verksamhet, säger Britt Skogseid.
Den återstående frågan är om vårdgivaren egentligen är beredd att låta sig granskas om hur väl man lever upp till lagstiftningens krav på en likvärdig vård efter behov.

Läkarens kliniska excellens
Svenska Läkaresällskapets vision är bästa möjliga hälsa för alla. För att uppnå visionen är det nödvändigt att värna läkarens kliniska och vetenskapliga excellens.
– Det är en premiss som sällan finns med på arbetsgivarnas agenda. Läkarna måste själva värna om sin rätt till kontinuerlig fortbildning, möjlighet att bedriva klinisk forskning och att ha tillgång till ett kunskapsorienterat ledarskap som värnar yrkesetiska principer, säger Britt Skogseid.

Etisk stress
Ett grundläggande problem i sjukvården är, enligt Britt Skogseid, att många läkare drabbas av en etisk stress eftersom de saknar rätt förutsättningar för att utöva sitt yrke enligt gällande etiska riktlinjer.
– Hälso- och sjukvårdens styrning gynnar inte det som är allra viktigast – kunskap, kvalitet och etiskt omhändertagande av den enskilda patienten. Systemet ska stödja medicinska prioriteringar, det ska inte löna sig att bolla runt patienter i systemet. Det är ohållbart och bidrar till en ökad etisk stress. Som profession måste vi högljutt protestera varje gång vi inte kan tillämpa det arbetssätt och de etiska principer som vi lärt oss under utbildningen, avslutar Britt Skogseid.

Läkaresällskapets koncept för yrkeslivslångt lärande

Ola Björgell, vetenskaplig, sekreterare i SLS, tillsammans med Mark Levengood på Framtidens Specialistläkare 2018.
Ola Björgell, vetenskaplig, sekreterare i SLS, tillsammans med Mark Levengood på Framtidens Specialistläkare 2018.
– Det går inte att låta bli fortbildning, siktet är inställt på att göra den både högkvalitativ, trivsam och hållbar över tid. Det säger Ola Björgell, vetenskaplig sekreterare i Svenska Läkaresällskapet (SLS) och ordförande i programkommittén, som kommentar till SLS nya programkoncept för yrkeslivslångt lärande.

Ola Björgell beskriver Svenska Läkaresällskapets, SLS, nya programkoncept som en kraftsamling med sikte på att sätta läkares kompetensutveckling i fokus.
– Det är också en viktig signal om att det yrkeslivslånga lärandet, både när det gäller utbildning för BT-, AT- och ST-läkare samt fortbildning för specialister, ska prioriteras och vara en naturlig del av varje läkares yrkeskarriär.
Programkonceptet bygger på en enkät bland SLS medlemmar där det tydligt framgår att fortbildning i olika former står högst på önskelistan.

Behov av system
– Kanske är resultatet en spegling av att läkares fortbildning, rent juridiskt, inte är reglerad. I den längsta delen av yrkeslivet, efter legitimation, finns inget system för fortbildning, vilket gör att det uppenbarligen finns ett behov av detta. Hälso- och sjukvården är en kunskapsstyrd organisation och det är högst rimligt att vi tillsammans försöker möta det behovet. Det finns stor potential för kunskapsöverföring på många olika sätt ute i landet. Den sammanlagda kunskapsexcellensen besitter vi tillsammans, säger Ola Björgell.

Självklar del av läkares vardag
På sikt hoppas han att SLS programkoncept i allmänhet och fortbildning i synnerhet ska bli en självklar del av varje läkares vardag och att både arbetstagare och arbetsgivare ser vilka fantastiska möjligheter det ger.
– Förhoppningen är att SLS programkoncept ska bli en bra språngbräda för att verkligen göra slag i saken och göra fortbildning till en absolut naturlig och självklar del i alla läkares yrkesverksamhet, fastslår Ola Björgell.

Klicka här för mer information om Läkaresällskapets programkoncept för yrkeslivslångt lärande

SLS programkonceptet
• SLS på turné
• SLS fortbildningsdagar
• SLS på sektionernas årsmöten/veckor
• SLS Fortbildning på webben
• SLS Berzeliussymposier
• SLS Premiumresor
• SLS kandidat och underläkarförening
• SLS Debatter och programserien konst och läkekonst

Bristande arbetstillfredsställande hos stor del av läkarkåren

Stefan Lindgren, ordförande i Svenska Läkaresällskapet samt professor och överläkare vid Skånes universitetssjukhus Malmö.
Stefan Lindgren, ordförande i Svenska Läkaresällskapet samt professor och överläkare vid Skånes universitetssjukhus Malmö.
Mer än hälften av läkarna säger att de inte har förutsättningar att bedriva vård med den kvalitet som de anser nödvändig. Det visar en undersökning som Framtidens Karriär – Läkare genomfört där 600 läkare svarar på frågor om sin arbetssituation.

Stefan Lindgren, ordförande i Svenska Läkaresällskapet samt professor och överläkare vid Skånes universitetssjukhus Malmö, är inte överraskad över resultatet.
– Intressant i sammanhanget är förstås vad man lägger i ordet kvalitet som kan betyda olika saker för olika individer. Men oavsett definition pekar resultatet på att det finns en upplevelse av bristande arbetstillfredsställande hos en stor del av läkarkåren.
De bakomliggande orsakerna kan vara många. Stefan Lindgren påpekar att merparten av alla läkare arbetar i smala verksamheter, de är på sin vårdcentral eller enhet och ser på vården med utgångspunkt från rådande omständigheter.
– Kanske upplever man att verksamheten har alltför långa väntetider eller dålig kapacitet för att klara besöken i öppenvården. Eller så är man frustrerad över den ständiga bristen på slutenvårdsplatser eller upplever att det inte finns tillräckligt med tid för egen kompetensutveckling och forskning. Det finns en rad olika saker som påverkar hur svaret blir på en öppen fråga om kvalitet.
Vad resultatet framförallt pekar på, menar han, är behovet av en mer genomgripande diskussion om vad som är hälso- och sjukvårdens uppdrag i samhället.
– Hur ska man kunna balansera allmänhetens förväntningar och de behov som faktiskt finns hos människor som är sjuka, i förhållande till de resurser som samhället faktiskt kan lägga på vården? Ju mer framsteg som sjukvården gör, desto mer ökar förväntningarna och desto större kan missnöjet bli då man upplever att förväntningarna inte infrias, trots att de faktiska behandlingsresultaten hela tiden förbättras.

Omöjlig ekvation
Att vården inte lever upp till allmänhetens förväntningar är ofta nära sammankopplat med tillgänglighet.
– Jag tror att vården, oavsett hur den organiserar sig, har svårt att få till en struktur som innebär att den alltid kan vara tillgänglig för alla. Att samtidigt hushålla med befintliga resurser så att patienter med störst behov är de som prioriteras är en ekvation som är svår att få ihop. Det finns en inbyggd omöjlighet i att få en full tillfredsställelse kring de här sakerna.
Därför, menar Stefan Lindgren, behövs en övergripande diskussion om vad begreppet kvalitet innebär.
– Det är först när vi har en samfälld definition som kvaliteten i sjukvården kan bedömas utifrån gemensamma kriterier, vilket i sin tur skapar förutsättningar för att initiera ett förbättrings­arbete som kan få stöd från alla håll.

Har du förutsättningar att bedriva vård med den kvalitet som du anser nödvändig?
kvalitet1_graf

Ny nationell mötesplats för utveckling av hälso- och sjukvården

Ola Björgell, docent och överläkare i medicinsk radiologi samt regionöverläkare i Region Skåne.
Ola Björgell, docent och överläkare i medicinsk radiologi samt regionöverläkare i Region Skåne.
– Svenska Läkaresällskapet erbjuder med mötesplatsen Framtidens Medicin och Hälsa en unik plattform för att kunna mötas i det livslånga lärandet, säger Ola Björgell, som leder arbetet i den nyinrättade programkommittén.

Ola Björgell, docent och överläkare i medicinsk radiologi samt regionöverläkare i Region Skåne, har rekryterats till vetenskaplig sekreterare i Svenska Läkaresällskapets nämnd. Därmed axlar han även rollen som ordförande i programkommittén för Framtidens Medicin och Hälsa som arrangeras på Stockholm Waterfront, 14–15 november.
– Jag är både glad och hedrad över uppdraget. Faktum är att jag tackar nej till det mesta nu för tiden, men den här gången slank det ut ett ja, och det känns fortfarande lika bra som när jag fick frågan.

Lång erfarenhet
Till saken hör att Ola Björgell, förutom sitt långa yrkesliv inom hälso- och sjukvården, har en gedigen kunskap om kurs- och kongressverksamhet. Han är bland annat initiativtagare och kongresspresident för Framtidens Specialistläkare, Senior i Centrum, Stora Likarättsdagarna samt kursansvarig för ett stort antal återkommande utbildningar. Erfarenheter som kommer väl till pass i det pågående programarbetet.
– Det finns en stor och mycket kunskapsstark programkommitté med kollegor från SLS som tillsammans arbetar fram årets program. Något detaljerat innehåll är ännu inte spikat, men vi har identifierat ett antal angelägna områden, berättar Ola Björgell.
Årets program fokuserar på läkarrollen i framtidens hälso- och sjukvård, med fokus på samverkan, ansvar och tolkningsföreträde mot bakgrund av patienternas och samhällets behov.
– Ett tema kommer att vara det framtida digitala samhället och alla dess diagnostiska möjligheter och utmaningar. Det kommer också att finnas ett spår kring etik och ansvar som kan beröra alltifrån visselblåsare till frågor om rätt och fel kopplade till Lex Maria och Inspektionen för vård och omsorg.

Röd tråd
Forskning, medicinsk vetenskap, kvalitet och etik kommer att gå som en röd tråd genom samtliga programpunkter.
– Jag kan redan nu utlova en spännande interaktion mellan påståenden, verklighet och fakta.
Läkaresällskapet har i kraft av sitt nätverk unika möjligheter att välkomna riktigt duktiga och spännande föreläsare, både från de egna leden och från andra områden, som kan ge nya perspektiv på viktiga frågeställningar.
Ola Björgell framhåller att Framtidens Medicin och Hälsa inte enbart vänder sig till läkarkåren.
– Detta kommer att bli ett högaktuellt möte som berör alla specialiteter och dit alla viktiga professioner inom vård och omsorg är välkomna. Det är här man först kommer att höra det senaste, och det är alltid roligare att vara på plats än att läsa om det i tidningarna veckan efter!