Etikettarkiv: Utbildning

Ny satsning på digital handledarutbildning

Remy Waardenburg, specialist i allmänmedicin och medicinsk redaktör på Medibas.
Remy Waardenburg, specialist i allmänmedicin och medicinsk redaktör på Medibas.

För att främja lärande och handleda framtidens läkare krävs särskild kunskap och kompetens. Tillsammans med Medibas har Bonnier Academy utvecklat en digital handledarutbildning som leder till kurscertifiering.

Kursen vänder sig till ST-läkare och färdiga specialister som ska handleda BT- och ST-läkare.
– Att handleda blivande specialister kräver en handledarutbildning. Men det är inte alltid så enkelt att få till det i en stressfylld arbetsvardag. Därför satsar vi på digitalt lärande och ett kursalternativ med hög kvalitet och tillgänglighet, säger Remy Waardenburg.
Han är specialist i allmänmedicin samt medicinsk redaktör på Medibas, en kunskapsdatabas med särskilt fokus på primärvården. Idag varvar han sitt redaktörskap med arbete som distriktsläkare på en vårdcentral i Stockholm.
Remy Waardenburg, som har stor erfarenhet av att handleda i såväl Sverige som utomlands, är en av initiativtagarna till den digitala handledarutbildningen.
– I många andra länder har e-lärande fått ett allt större utrymme. Här har Sverige i vissa fall halkat efter. Det erbjuds fortfarande många kurser med traditionella upplägg där deltagare måste vara på plats, med allt vad det innebär i form av resor, logi och ledighetsansökan från jobbet.

Klicka här för att läsa mer om handledarutbildningen

Klicka här för att se alla våra läkarutbildningar

Höja kvaliteten på handledning
Kursen, som är Lipus-certifierad och tar cirka fyra timmar att genomföra, varvar teori med övningar. Med hjälp av text, film och frågor får deltagaren möjlighet att fördjupa sitt lärande och tid för egna reflektioner.
Kursen består av fem moduler: vad är handledning, metoder för handledarskap, utveckling av kompetens, ansvar och återkoppling, och kompetensbedömning.
– Den är tidseffektiv och går att genomföra i den takt som deltagarna önskar och hinner. Det finns även möjlighet att repetera innehållet. Efter avslutad kurs genomförs ett kunskapstest och vid godkänd utbildning får deltagaren ett kursintyg, säger Remy Waardenburg.
Förhoppningen, menar han, är att kursen ska främja intresset för lärande och höja kvaliteten på handledning. Att bli en kompetent handledare innebär att man måste omfamna flera olika delar som handlar om att förmedla kunskap, praktiska färdigheter och ett tillitsfullt förhållningssätt.
– Handledning blir ett allt viktigare redskap och med fördjupad kunskap blir det också roligare och mer tillfredsställande, säger Remy Waardenburg.

Bonnier Academy

Bonnier Academys digitala kurser för ST-läkare har skapats i samverkan med Medibas, med syfte att effektivisera ST-läkares specialisttjänstgöring genom att erbjuda en flexibel och effektiv utbildningstjänst. Utbildningarna är helt digitala med ett högkvalitativt innehåll från ledande experter inom respektive område. Samtliga utbildningar motsvarar uppsatta delmål enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:8 och HSLF-FS 2021:8) och de är certifierade av Lipus.

www.bonnieracademy.se/lakarutbildningar

Bastjänstgöring ger introduktion till svensk sjukvård

Anders Kring, jurist och projektledare för Socialstyrelsens arbetsgrupp för den nya bastjänstgöringen, Ragnhild Mogren, utredare på Socialstyrelsen och Caroline Mellberg, specialistläkare i internmedicin, AT-chef i region nordväst och projektledare för införandet av bastjänstgöring i Region Skåne.
Anders Kring, jurist och projektledare för Socialstyrelsens arbetsgrupp för den nya bastjänstgöringen, Ragnhild Mogren, utredare på Socialstyrelsen och Caroline Mellberg, specialistläkare i internmedicin, AT-chef i region nordväst och projektledare för införandet av bastjänstgöring i Region Skåne.
För närvarande pågår utformningen av förslagen om bastjänstgöring för läkare. Den nya bastjänstgöringen ska vara en gemensam introduktion för samtliga läkare, oavsett utbildningsland. Den ska utgöra grunden för alla läkare som vill påbörja sin specialiseringstjänstgöring.

Den nya bastjänstgöringen ingår i en större läkarreform som även omfattar en revidering av läkarnas grundutbildning så den blir sex år i­stället för fem och ett halvt år lång. Läkarna kommer även att få legitimation direkt efter godkänd grundutbildning, vilket innebär att AT-tjänstgöringen tas bort som krav för legitimation. Det innebär i sin tur att fler inslag av praktisk tjänstgöring bör inkluderas i framtidens grundutbildning, säger Anders Kring, jurist och projektledare för Socialstyrelsens arbetsgrupp för den nya bastjänstgöringen.

Grunden för ST
– Bastjänstgöringen ska vara minst sex månader lång och utgöra grunden för att påbörja specialiseringstjänstgöringen. Vi utreder nu vilken kompetens läkarna ska ha för att anses vara klara med sin bastjänstgöring. Det nya förslaget innebär att gränsen mellan grundutbildning och specialistutbildning förändras, säger Ragnhild Mogren, utredare på Socialstyrelsen. Hon arbetar med den pedagogiska inriktningen på det nya bastjänstgöringsförslaget.

Det blir lättare för regionerna att utforma bastjänstgöringen utifrån den enskilde läkarens behov

En stor förbättring med den nya bastjänstgöringen är, enligt Anders Kring, att läkare oavsett var de genomgått sin grundutbildning får en strukturerad introduktion till svensk hälso- och sjukvård.
Ytterligare en tydlig skillnad är att bastjänstgöringen är flexibelt utformad.
– Det ska vara möjligt att lägga upp bastjänstgöringen utifrån den enskilda läkarens kompetensbehov. Vårt BT-förslag fokuserar mer på att en viss kompetensnivå ska uppnås än att läkaren ska tjänstgöra en viss tidsperiod. Det blir lättare för regionerna att utforma bastjänstgöringen utifrån den enskilde läkarens behov, säger Anders Kring.

Beslut kring reglerna i maj 2020
Deras råd till regionerna är att bevaka remissen med förslag till den nya regleringen om bastjänstgöringen som kommer från Socialstyrelsen i januari eller februari 2020. De uppmuntrar även till samverkan mellan regionerna vid förberedelserna och implementeringen av de nya reglerna.
– Hittills har vi tagit in olika perspektiv från de som berörs av de nya bestämmelserna, nu pågår arbetet med att utforma förslaget på den nya bastjänstgöringen. I januari eller februari 2020 skickar vi ut förslaget på remiss och i maj 2020 planerar vi att fatta beslut kring de nya reglerna, säger Ragnhild Mogren.

Behöver synkroniseras
– Den stora fördelen med det nya bastjänstgöringssystemet är att det ger läkare med examen från ett annat land än Sverige en systematisk introduktion till det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. De blir helt enkelt mer rustade för att arbeta i den svenska sjukvården. Den enskilda kliniken behöver inte lägga lika mycket tid på att introducera utländska läkare, säger Caroline Mellberg, specialistläkare i internmedicin, AT-chef i region nordväst och projektledare för införandet av bastjänstgöring i Region Skåne.
Hon betonar vikten av att samtliga utbildningssystem för läkare synkroniseras på ett bra sätt för att de ska fungera i praktiken.
– En utmaning är att det nya BT-systemet introduceras medan det fortfarande utbildas AT-och ST-läkare enligt det gamla systemet. Det är viktigt att det nya systemet inte skapar undanträngningseffekter. Ytterligare en utmaning är att vi har relativt få BT-platser, 20–25 stycken i Region Skåne, säger hon.

Avonova – utvecklande arbete i stimulerande miljö

Charlotta Wigander, specialist i arbets- och miljömedicin. Foto: Martin Roth
Charlotta Wigander, specialist i arbets- och miljömedicin. Foto: Martin Roth

– Avonova erbjuder ett omväxlande arbete där jag verkligen kan göra skillnad och bidra till viktiga förändringar i människors arbetsliv. Det är väldigt tillfredsställande att verka i en så positiv arbetsprocess, säger Charlotta Wigander, specialist i arbets- och miljömedicin.

Charlotta Wigander har alltid varit intresserad av att arbeta förebyggande med hälsofrågor inom arbetslivet. När det var dags att välja specialisering var valet lätt.
– Jag lockades av helhetsperspektivet och av att kunna komma in i ett tidigt skede och skapa en friskare arbetsmiljö.
Under sin utbildning till specialist i arbets- och miljömedicin kom Charlotta i kontakt med Avonova.
– Jag randade under ett år på Avonova i Norrköping, Skärblacka och Finspång och på den vägen är det. I augusti 2018 blev jag färdig specialist och är sedan dess anställd på heltid.
Med facit i hand vet Charlotta att både satsningen på arbets- och miljömedicin och anställningen på Avonova var riktiga beslut.
– Här arbetar jag nära både medarbetare och arbetsgivare vilket bidrar till att jag får en större insyn och enklare vägar att påverka arbetsmiljön. Därmed kan jag även påverka välbefinnandet på arbetsplatsen.

Utvecklande
Charlotta fick på ett tidigt stadium medicinskt ledningsansvar för Avonova Region Öst.
– Jag är med i medicinska ledningsgruppen vilket ger inflytande över nya medicinska riktlinjer som tas fram inom Avonova. Jag är också involverad i olika förbättringsarbeten och har på så vis möjlighet att påverka organisationen i alla led, vilket är både roligt och utvecklande.
På frågan om hon kan rekommendera andra läkare att söka sig till företagshälsovården i allmänhet och till Avonova i synnerhet, kommer svaret snabbt.
– Absolut, företagshälsovården fungerar som arbetslivets primärvård där vi arbetar brett med medicinska frågor. Det är ett omväxlande och intressant arbete som ger mycket tillbaka, inte minst i form av uppskattning från kunder och medarbetare. Detta bidrar till en tillfredsställande känsla vid arbetsdagens slut.

Intresserad av att jobba som företagsläkare? Klicka här för mer information och spontanansökan

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Avonova
Med egna enheter på cirka 120 orter och cirka 700 duktiga medarbetare är Avonova en rikstäckande leverantör av hälsotjänster och en av Sveriges ledande aktörer inom företagshälsa, utbildning och ledarsupport. Vi arbetar även inom området digital hälsa och levererar tjänster digitalt. Välkommen till Avonova!

www.avonova.se


Utbilda färre läkare

För många läkare är kostsamt för både individen och samhället, enligt Lars Breimer som debatterat i frågan.
För många läkare är kostsamt för både individen och samhället, enligt Lars Breimer som debatterat i frågan.
Studieplatserna för läkare bör kraftigt beskäras, annars riskerar många att inte få ett arbete, anser överläkaren Lars Breimer.
– Vi behöver ha balans i vården och som det är nu går ekvationen inte ihop, läkarna blir för många. Läkarutbildningen är lång och dyrbar med stora studieskulder, säger han.

Lars Breimer, docent och överläkare vid Laboratoriemedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro, har skrivit en rad debattartiklar på temat.
– Få verkar ha satt sig ner och tittat på siffrorna. Vi hade 13 300 läkare år 1964 och 44 000 för några år sedan. Sverige är ett av länderna med högst läkartäthet, med 420 läkare per 100 000 invånare. För femtio år sedan hade vi en läkare på 650 invånare, nu har vi en per 240. Ändå talas det om en brist, för läkarna är på fel plats, det vill säga inte i primärvården där de behövs, säger han.

Ingen kunde förutse
2017 utexaminerades 1 345 läkare i Sverige, och sedan tillkommer de som utbildat sig i annat land eller kommer från ett annat land för att arbeta i Sverige.
– Det blir ett enormt antal läkare, sammanfattar Lars Breimer.
Varför talas det då om läkarbrist?
– Det som hänt är dels att man inte hållit ögonen på hur utvecklingen ser ut. Därtill var det ingen som kunde förutse att det skulle komma in många välutbildade läkare i och med flyktingvågen.

Temporär brist
Bristen det talas om menar Lars Breimer är temporär.
– För drygt 50 år sedan blev det möjligt att söka in på utbildningen med arbetslivserfarenhet vilket gjorde att under en period så var folk ganska gamla. Det har gett en slags underlig puckel, de som kommer att gå i pension nu är både de som började läsa när de var 19 och 29 år, det har blivit en dubbel avgångsperiod. Vi har fått en temporär svacka i specialistantalet som är av övergående natur.

Skulder och slöseri
Just specialisterna bekymrar också Lars Breimer.
– Om du ska bli duktig måste du se ett visst antal patienter och till exempel utföra ett visst antal operationer, och då krävs ett visst patientunderlag. Du kan inte ha hur många läkare på specialistutbildning som helst. Det är bara ren matematik återigen.
Ett alltför stort antal läkare riskerar att utarma professionen, menar Lars Breimer.
– Det går inte att fortsätta som vi håller på. Det föds ju bara 100 000 människor, och om du utbildar 1 400 av dem till läkare, ja det går ju inte. Det är inte rätt mot våra unga att låta dem utbilda sig, dra på sig studieskulder och sedan inte få jobb. Dessutom är det slöseri också ur samhällets synpunkt. Det behövs en bättre balans i vården.

Läkare fel värderade på arbetsmarknaden

6 av 10 läkare anser inte att de är rätt värderade på arbetsmarknaden utifrån sin utbildning, kompetens och sitt ansvar.

Anser du att läkare är rätt värderade på arbetsmarknaden utifrån sin utbildning, kompetens och sitt ansvar?

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

Målet: HBTQ-frågor på läkarlinjen

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Fortfarande vågar många HBTQ-personer inte vara öppna på sin arbetsplats. Nu vill Regnbågsläkarna komma in med undervisning på läkarutbildningarna.

Sven Grützmeier, ordförande för Regnbågsläkarna sedan 31 år tillbaka.
Sven Grützmeier, ordförande för Regnbågsläkarna sedan 31 år tillbaka.
Föreningen Regnbågsläkarna har funnits i 31 år, och vid starten var det väldigt få läkare som var öppna med sin sexualitet på arbetsplatsen.
– Sedan dess har det blivit bättre, helt klart. Men det är inte problemfritt. Vi deltog i en EU-undersökning 2007 som visade att många inte är öppna på jobbet och det gäller främst homo- och bisexuella, transpersoner har knappast varit öppna på jobbet alls, först nu börjar man se några som är det. Och så är det tydligt att det är lättast att vara öppen i Stockholm. Runtom i landet är det svårare, säger Sven Grützmeier, föreningens ordförande.

Diskriminering förekommer
Den negativa attityden mot HBTQ-personer yttrar sig på många olika sätt.
– Om man är öppen kan man bli utsatt för diskriminering även om det inte är tillåtet. Man kan stoppas i karriären, man flyttas till något annat, är man inte öppen är det framförallt den interna homofobin som är problemet. Och är man inte öppen får man jämt höra olämpliga kommentarer från kolleger som man inte vågar säga emot.
Och det är kollegerna som reagerar negativt på HBTQ-läkare – inte patienterna.
– Jag själv som varit öppen i många år har inte upplevt att patienterna tycker att det är något problem, snarare tvärtom.

Livslångt arbete
Det viktigaste enligt Sven Grützmeier är kunskap, och föreningen arbetar därför med att föreläsa på bland annat AT-möten och arbetsplatser runtom i landet.
– Att upplysa om HBTQ-frågor är ett livslångt arbete som inte stannar vid min generation, säger han.
Sedan en tid tillbaka undervisar Regnbågsläkarna även på läkarlinjen på Karolinska Institutet, något som Sven Grützmeier betonar vikten av. Han största förhoppning för de kommande åren är att fler läkarutbildningar än bara KI ska öppna dörren för utbildning kring HBTQ-frågor.
– Det är många som aldrig fått någon kunskap om de här frågorna, och så finns det läkare som kommer från andra länder där man kanske har en annan syn. Det är viktigt att redan på läkarlinjen få en grund att stå på om vi ska komma framåt i utvecklingen.

Våra utländska ST-läkare är en stor tillgång för hela verksamheten

Ousama Elghagri, ST-läkare, Karin Bernhardsson, distriktsläkare och Lorena Rosell-Panis, ST-läkare på vårdcentralen i Söderhamn. Foto: Peter Engström
Ousama Elghagri, ST-läkare, Karin Bernhardsson, distriktsläkare och Lorena Rosell-Panis, ST-läkare på vårdcentralen i Söderhamn. Foto: Peter Engström
– Att ha läkare från olika länder är en stor tillgång. Genom dem får vi in både medicinsk kompetens och kunskaper i att vårda patienter från andra kulturer vilket gör vårt arbete så mycket lättare, säger Karin Bernhardsson, distriktsläkare på vårdcentralen i Söderhamn.

Söderhamn är en av de kommuner som under senare år tagit emot flest nyanlända, och inte sällan surrar det av olika språk i vårdcentralens väntrum. Många patienter har med sig tolk men faktum är att den hjälpen ofta inte behövs. Verksamheten har många språk bland sina läkare vilket uppskattas av både patienter och medarbetare.
– Våra utländska ST-läkare är en stor tillgång, på flera plan. Förutom att vi får in kunskap utifrån har vi många flyktingar och asylsökande bland våra patienter och ST-läkarna för med sig värdefull kompetens, både vad gäller språk och hur man tänker kring psykiska och somatiska sjukdomar i andra länder, säger Karin Bernhardsson.
En ST-läkare som sökt sig till Primärvården i Södra Hälsingland och Söderhamns vårdcentral är Ousama Elghagri specialistläkare i neurokirurgi, från Syrien.
– Jag är utbildad på universitetet i Damaskus och har lång erfarenhet som neurokirurg från sjukhus i både Syrien och Frankrike. För snart ett år sedan flyttade jag till Sverige och började arbeta här på vårdcentralen.
Ousama fick sin svenska läkarlegitimation i augusti efter att ha gått ett så kallat snabbspår som syftar till att nyanlända lättare ska komma ut i arbete inom vården.
– Min plan var att skaffa svensk legitimation för att sedan fortsätta som neurokirurg. Men kompletteringsutbildningen innehöll bland annat sex månaders obligatorisk teori och praktik i allmänmedicin. Det gjorde att jag upptäckte en värld utanför operationssalen och inte minst tjusningen med allmänläkeri. Så nu gör jag ST i allmänmedicin och trivs enormt bra.
Även Lorena Rosell-Panis är ST-läkare på vårdcentralen i Söderhamn.
– Jag är utbildad familjeläkare i Spanien, men det svenska systemet ställer lite andra krav och därför går jag nu ett individanpassat ST-program för specialister i allmänmedicin.
Karin berättar att det är svårt att ta sin specialistexamen från ett annat europeiskt land och börja jobba direkt i Sverige eftersom svenska distriktsläkare har ett större ansvarområde än familjeläkare i många andra länder.
– Därför rekommenderar vi läkare med EU-specialistlegitimation att ta ett par år med individualiserad handledning och utbildning. I dagsläget har vi tre ST-läkare med utländsk examen på vårdcentralen, samtliga med individ­anpassade program.

Bra livsplats
För egen del gjorde hon sin grundutbildning till läkare på Island.
– Sedan återvände jag till Sverige för att göra ST i allmänmedicin och företagsvård. Mitt första möte med primärvården i Hälsingland var för 15 år sedan, efter det har jag arbetat på olika platser i landet. Att jag sökt mig tillbaka beror först och främst på att Söderhamn är en bra livsplats där det går att kombinera privatliv och arbete.
Ousama instämmer och berättar att han personligen upplever en bra och hälsosam balans mellan arbete och fritid i Söderhamn.
– Jag har arbetat som läkare på många platser i olika länder. Med den erfarenheten i bagaget kan jag säga att detta är absolut bästa arbetsmiljön jag någonsin har upplevt. Här arbetar vi i team där alla, oavsett uppgift, strävar efter samma mål, nämligen att ge bästa möjliga vård och service till patienterna.

God samverkan
Karin påpekar att Hälsingland också har en fantastisk natur som bjuder på hav, skog och fjäll med många möjligheter till rekreation.
– Läkaryrket är ett kreativt arbete, vi utövar en läkekonst där varje patient måste bli sedd till hundra procent. För att klara det är det viktigt att ha tid och rum för återhämtning, och Söderhamn erbjuder goda förutsättningar för båda delar.
Att arbeta just inom primärvården menar hon är både utvecklande och spännande.
– Det händer extremt mycket inom området, både på nationell nivå och lokalt. Eftersom vi är få specialister är det en utmaning på flera plan men vi har en bra dialog med våra chefer om detta. Jag ser stora fördelar med att bo i liten stad där vi har korta kontaktvägar till olika samarbetspartners som till exempel socialförvaltning, arbetsförmedling och försäkringskassa. Närheten bidrar till en bra samverkan.

Vi söker Specialist i allmänmedicin till Linden Din hälsocentral. Läs mer och ansök här!

Primärvården i Södra Hälsingland
Primärvården i Södra Hälsingland tillhör Region Gävleborg och består av hälsocentralerna i Alfta, Arbrå, Baldersnäs, Edsbyn, Kilafors, Linden och Söderhamn. Den kännetecknas av utvecklingsarbete, alternativa arbetssätt samt att personalens förslag och idéer tas tillvara samt teamarbete, där alla kompetenser är viktiga. Vi har bland annat ett intressant hjärtsviktsprojekt tillsammans med kardiolog, en öppen fysiomottagning där fysioterapeuter skriver röngenremisser. Vi har också ett antal sjuksköterskeledda mottagningar. Dessutom finns flera olika andra processer där vi jobbar med förskrivningsmönster för antibiotika och beroendeframkallande läkemedel. Andra exempel är diabetesflöden, hypertonimottagning och mycket mer. Här finns mycket att upptäcka för dig som vill vara med i god utveckling. Varmt välkommen till oss.

Kontakta oss gärna för mer information:
Primärvården i Södra Hälsingland
Verksamhetschef Jörgen Tranevik
E-post: jorgen.tranevik@regiongavleborg.se
Tel: 070-600 31 56
www.regiongavleborg.se

Alla vinner på en mer nära och effektiv vård

Torun Hall och Louise Hamark hos Region Uppsala. Foto: Dan Pettersson / DP-Bild
Torun Hall och Louise Hamark hos Region Uppsala. Foto: Dan Pettersson / DP-Bild
Svensk hälso- och sjukvård står inför ett paradigmskifte där vården ska flytta ut från sjukhusen, närmare befolkningen.
– En mer nära och tillgänglig vård gynnar hela samhället men de stora vinnarna är patienterna, säger Torun Hall, förvaltningsdirektör, Nära vård och hälsa.

Uppsala är en region som ligger långt fram när det kommer till att anta framtidens utmaningar, inte minst inom primärvården.
– Vården i Sverige har traditionellt sett varit väldigt sjukhustung. Nu står vi inför en rad nya utmaningar som innebär att resurserna inte kommer att räcka för att klara framtidens behov. Genom att flytta ut så mycket som möjligt till den nära vården kan vi skapa en tillgänglig, mer nära vård som även består av kontinuitet, säger Torun Hall.
Själv har hon ett långt förflutet som läkare, varav 25 år som specialist i allmänmedicin.
– Jag har sedan slutet av 1990-talet arbetat som chef på olika nivåer inom primärvården och har parallellt, fram till för två år sedan, även varit kliniskt verksam. Just nu ligger allt fokus på att utveckla verksamheten med utgångspunkt från Göran Stiernstedts utredning ”Effektiv vård”.
Även Louise Hamark, distriktsläkare och verksamhetschef vid Eriksbergs vårdcentral, brinner för att utveckla primärvården.
– Sedan en tid tillbaka delar jag min tid mellan arbete på vårdcentralen och uppdraget som projektledare för ett delprojekt inom Region Uppsalas vision ”Effektiv och Nära vård 2030”. Den stora målbilden är att vården ska bli mer behovsstyrd och finnas nära befolkningen. Mitt projekt som handlar om att bilda vårdcentrum med fokus på nära vård är en viktig del av detta.

Ett steg i taget
En annan viktig del av visionen är akademiska vårdcentraler som ska knyta samman klinisk forskning, utveckling och utbildning med vardagen på vårdcentralerna.
– De akademiska vårdcentralerna är ett samarbete med Uppsala universitet som nyligen anställt två kliniska lektorer i verksamheten. Först ut är Samariterhemmets och Eriksbergs vårdcentraler, berättar Torun.
”Effektiv och Nära vård 2030” innebär i stort att befolkningen ska komma till primärvården med det mesta. Därför, menar Torun, är det viktigt att ta ett steg i taget.
– Vi bygger bron medan vi går på den och måste vara beredda på omtag och förändringar längs vägen. Viktigt är också att vi parallellt med framdriften av den nya organisationen arbetar med att förbättra arbetsmiljön för medarbetarna och att detta görs i dialog med verksamheten.
Den pågående förändringen ser hon som ett spännande paradigmskifte inom svensk hälso- och sjukvård.
– Jag hoppas verkligen att dagens distriktsläkare kommer att axla ledande positioner i morgondagens Nära vård, avslutar Torun.

Vi söker distriktsläkare till våra vårdcentraler. Läs mer och ansök här!

Nära vård och hälsa
I framtiden behöver vi anpassa hälso- och sjukvården efter nya behov och utmaningar. Hälso- och sjukvården ska komma närmare patienter och invånare i Uppsala län, både relationellt, fysiskt och digitalt. Primärvården stärks i hela länet och satsningen Effektiv och Nära vård 2030 skapar många spännande karriärmöjligheter för såväl ST-läkare som färdiga specialister i allmänmedicin.
www.regionuppsala.se

Utökat uppdrag ställer nya krav på primärvården

Maria Ahlmark, biträdande primärvårdschef i Stockholms läns sjukvårdsområde. Foto: SLSO
Maria Ahlmark, biträdande primärvårdschef i Stockholms läns sjukvårdsområde. Foto: SLSO
För att primärvården ska klara av sitt framtida utökade uppdrag och för att visionen om en nära vård ska kunna bli verklighet krävs bland annat ett nationellt utformat uppdrag, fler handledare och reglerad samverkan över vårdgivargränserna.

Annika Larsson, allmänspecialist på Kåge och Moröbacke Hälsocentraler i Skellefteå och tf. ordförande i SFAM. Foto: Roger Larsson
Annika Larsson, allmänspecialist på Kåge och Moröbacke Hälsocentraler i Skellefteå och tf. ordförande i SFAM. Foto: Roger Larsson
En viktig förutsättning för att primärvården ska klara av sitt ut­ökade uppdrag är en tydligt avgränsad patientlista för samtliga allmänläkare. Det exakta antalet patienter per läkare kan variera något, men för att läkarna ska kunna vara spindeln i nätet för patienten krävs en rimlig begränsning, säger Annika Larsson, allmänspecialist på Kåge och Moröbacke Hälsocentraler i Skellefteå och tf. ordförande i SFAM, Sveriges Förening för Allmänmedicin.
Hon betonar vikten av att först säkerställa kompetensförsörjningen genom att se till att det finns tillräckligt många allmänspecialister i primärvården innan man utökar uppdraget.

Fortbildning och handledare
– Tid och utrymme för fortbildning är också viktigt. Primärvårdsläkare har historiskt sett ofta fått minst andel fortbildning jämfört med andra läkare. Fortbildningen bör inte enbart bestå av traditionella kurser, även kollegial fortbildning är betydelsefull, säger Annika Larsson.
När antalet utbildningsläkare i primärvården ökar växer också behovet av handledare. Många seniora läkare som kan agera handledare närmar sig pensionsåldern. I framtiden tror Annika Larsson att i princip samtliga allmänspecialister kommer att behöva vara handledare.
– De behöver värderas högre och få resurser, utbildning och ersättning för sitt uppdrag. För att tillgodose behovet av handledare räcker det inte att förlita sig på eldsjälar. Kärnkompetensen i framtidens primärvård är allmänspecialister och distriktssköterskor, säger hon.

Nationellt utformat uppdrag
– Ett nationellt utformat uppdrag kommer att stärka möjligheten för att primärvården ska kunna förhålla sig till förändringsprocessens komplexitet, men också för att säkerställa de ekonomiska och personella resurser som krävs, säger Maria Ahlmark, biträdande primärvårdschef i Stockholms läns sjukvårds­område.
Specialistläkare i allmänmedicin kommer även fortsättningsvis utgöra en viktig bas i primärvårdens kompetensförsörjning. Maria Ahlmark tror att även andra typer av specialistläkare, exempelvis psykiatriker, kommer att behövas på konsultbasis.

Omställning tar tid
Hon betonar att primärvårdens omställning till ett utökat uppdrag behöver ta tid. Omställningen har dock redan börjat och kommer att förstärkas i samband med att resultatet av den pågående regeringsutredningen slutligen presenteras 2020.
– Nu blir patienter i alltför hög utsträckning bollade mellan vårdgivare. I framtidens primärvård behövs därför en reglerad samverkan mellan kommuner, sjukhusvård och primärvård. För att attrahera läkare i framtiden behöver primärvården också integrera forskning som en mer naturlig del av verksamheten, säger Maria Ahlmark.

Sätra Din Hälsocentral säkrar samarbete, utbildning och utveckling

Skickliga samarbetare. Från vänster: Björn Ericsson, läkare, Maria Pliakas, fysioterapeut, Maria Soledad, distriktsköterska och Dorothea Lagrange, läkare.
Skickliga samarbetare. Från vänster: Björn Ericsson, läkare, Maria Pliakas, fysioterapeut, Maria Soledad, distriktsköterska och Dorothea Lagrange, läkare.
– Samarbete. Utbildning. Utveckling.
När läkarna Björn Ericsson och Dorothea Lagrange, specialister i allmänmedicin och handledare, berättar varför de väljer att arbeta vid Sätra Din Hälsocentral i Gävle kommer svaren snabbt.

Sätra är ett bostadsområde i Gävle. Villor och radhus blandas med stora hyreshus. Hockeylaget Brynäs hemmaarena ligger på gångavstånd, liksom skogsområden och idrottsanläggningar för alla. På andra sidan gatan från den moderna hälsocentralen finns en ny familjecentral.
– Som läkare här träffar jag människor från hela världen, i livets alla skeenden. Det är oerhört stimulerande att följa människan genom livet. Kontinuitet och personkännedom gör oss bra rustade att hjälpa våra patienter med hela deras livssituation, säger Björn, och Dorothea utvecklar:
– Eftersom vi kan samarbeta runt varje människa, med såväl socionom, fysioterapeut, distriktssköterska, arbetsterapeut, som rehabkoordinator och apotekare hittar vi rätt med våra samlade insatser. Tidigare arbetsplatser jag varit på har varit mer hierarkiska. Här hjälper alla varandra.

Lärande arbetssätt
Distriktssköterska Maria Soledad har hela sin karriär inom vården. Hon understryker också de rika möjligheterna till samarbete, utveckling och utbildning.
– Ett bra exempel är vårt arbetssätt kring patienter med beroendeframkallande läkemedel. Genom arbete i team, fortbildning och diskussioner vet vi alla, från receptionister till läkare, vad som gäller.
Fysioterapeuten Maria Pliakas är även hon ett levande exempel på frukten av fortbildning inom Region Gävleborg. Med specialkunskaper inom cancervård och gynekologi rådger hon ofta sina kollegor.
– Vi jobbar även förebyggande med graviditetsrelaterade besvär, inkontinens och efterföljande förlossningsskador enligt gällande vårdprogram, säger Maria och fortsätter:
– Som jag och mina kollegor säger om Sätra: vi har stor bredd och variation i vårt arbete i en mångkulturell miljö. Här finns ett rikt lärande, en ständig utveckling där samarbetet betyder mycket.

Söker fler
Margreth Hultin Rosenberg, chef på Sätra hälsocentral, konstaterar att man nu söker nya ST-läkare.
– Vi har höga ambitioner och erbjuder en god utbildningsmiljö för utbildningsläkare med bra handledning och bra studievillkor, plus en given plats i teamet. Är du specialist i allmänmedicin och intresserad av handledning, teamarbete och ett lärande arbetssätt i vardagen är du också välkommen till oss.

Specialist i allmänmedicin sökes till Sätra Din hälsocentral, Läs mer och ansök här

ST-läkare sökes till Sätra Din hälsocentral. Läs mer och ansök här

Sätra Din Hälsocentral
• Primärvårdscentral i Gävle.
• Ingår i Region Gävleborg.
• Antal anställda: 40
• Antal listade patienter: 8 000
• Från sjukvårdsrådgivning till akutteam.
www.regiongavleborg.se