Etikettarkiv: Utmaningar

Nära vård. Vård nära patienten. Vad innebär det egentligen?

Torun Hall, förvaltningsdirektör för Region Uppsalas nya vårdförvaltning, Nära vård och hälsa. Foto: Staffan Claesson
Torun Hall, förvaltningsdirektör för Region Uppsalas nya vårdförvaltning, Nära vård och hälsa. Foto: Staffan Claesson
Vården i Sverige står inför stora utmaningar. Vi blir allt fler, vi lever längre och vi kan bota allt fler sjukdomar. Faktorer som gör att behovet av vård ökar dramatiskt. Redan idag är det svårt att få vårdpersonalen att räcka till. Hur kan vi organisera vården? Jo, genom att erbjuda befolkningen nära vård.

Nära vård innebär att vården delas upp i fler vårdnivåer vilket kräver en omstrukturering av hela hälso- och sjukvården utifrån patientens behov, förklarar Torun Hall, förvaltningsdirektör för Region Uppsalas nya vårdförvaltning, Nära vård och hälsa. Hon är distriktsläkare sedan 1994 och har sedan 1999 varit chef inom primärvården i Region Uppsala.
– I princip all vård utanför sjukhusvården kan ingå i en nära vård. Utöver primärvården kan även mobila närvårdsteam, habilitering och den kommunala vården och omsorgen ingå.

Kontinuitet och tillgänglighet
Region Uppsala har kommit långt i planeringen att omorganisera vården efter patienternas behov, att skapa en nära och effektiv vård. För att kunna genomföra planerna anser Torun att det behövs utökade ekonomiska resurser och fler medarbetare. Att vara en attraktiv arbetsgivare är därför en förutsättning för att den nära vården på allvar ska kunna utvecklas.
Men vad betyder det att vården är nära?
– Nära vård innebär att vården är nära patienten rent geografiskt, men också har en relationell närhet. Det innebär att patienten upplever att vården erbjuder kontinuitet och en hög tillgänglighet. Kontinuitet till en enskild läkare eller ett vårdteam gör att patienten känner sig trygg och inte behöver upprepa sin sjukdoms­historia, vilket även gör vården effektivare, svarar Torun Hall.
– Vi planerar att organisera den nära vården via vårdcentrum där hälso­centraler med barnavårdscentraler, mödravårdscentraler, habilitering och flera andra vårdformer samverkar, med många olika professioner på ett samlat ställe där patienten befinner sig. Ett vårdcentrum är också plattformen för ett nära samarbete med kommunerna. Det är en organisationsform som jag har stor tilltro till, säger Torun Hall.
– Jag upplever att vi som satsar på att förverkliga visionen om en nära vård stärker vår attraktivitet gentemot presumtiva medarbetare. Ytterligare en viktig komponent i den nära vården är att stärka samverkan med patienten. Digitala patientmöten och att patienterna har tillgång till sina egna journaler är några exempel på hur patienternas delaktighet kan öka, säger hon. Dessutom tror jag på en utökning av våra uppskattade mobila närvårdsteam som åker hem till patienter med funktionshinder och stora vårdbehov. Vården kommer till patienten.

Kartläggning behövs av primärvårdens behov

Marina Tuutma, ordförande i Distriktsläkarföreningen.
Marina Tuutma, ordförande i Distriktsläkarföreningen.
En väl utbyggd primärvård skulle kunna hantera den absoluta majoriteten av patienterna, under förutsättning att politikerna gick från ord till handling och officiellt angav primärvården som första linjens vård samt initierade det arbete som krävs för att nå dit.

Primärvårdens största utmaning är att utvecklas till en verklig grundstapel inom hälso- och sjukvård och därmed bli den primära instans befolkningen söker sig till. Det största problemet i nuläget är bristen på allmänläkare, trots att landstingen enligt lag behöver utbilda tillräckligt många specialister.
– I Sverige är 16% av alla läkare specialistläkare i allmänmedicin, medan det i andra länder är en betydligt högre siffra. Där tenderar befolkningen också att vara nöjda med primärvården och ha förtroende för den, berättar Marina Tuutma, allmänläkare sedan 1994 och ordförande i Distriktsläkarföreningen.

Brist på investeringar
Primärvården hanterar – och är skickligast på – oselekterade och multisjuka patienter, men under årens lopp har primärvården enligt Tuutma utvecklats till att bli en instans som ska hantera även allt annat, utan tilldelning av ytterligare resurser.
– Grunden för sjukvården har alltid definierats som våra sjukhus. Därför är det naturligt att investeringarna har hamnat där, men därmed har primärvården halkat efter. Ingen har tagit initiativ till att kartlägga vad vårdcentralerna behöver vad gäller till exempel kompetens och resurser, vilket ytterligare försvårar att forma just första linjens vård.

Kompetensutveckling är A och O
Tuutma betonar att primärvårdens uppdrag idag inte är rimligt i förhållande till dess resurser. Detta till trots utgör vårdcentralerna oerhört lärorika miljöer med unik variation som ger chansen att utveckla såväl teoretiska som praktiska kunskaper. Det finns dock en mängd brister, exempelvis vad gäller journalföringssystem, ersättningssystem som inte premierar kontinuitet, intygsskrivande och möjlighet till bland annat fortbildning, intern dialog och delaktighet.
– Vi arbetar sida vid sida med andra yrkesgrupper, hanterar stora mängder patientinformation och tar hand om hälsan. Vi behöver tid och utrymme att kommunicera med varandra, att utveckla verksamhet och vidareutveckla oss. Särskilt det senare är helt oumbärligt – kunskap är en färskvara och kompetensutveckling är A och O för att bedriva en säker vård. Vi behandlar hela människan och det är ett livslångt lärande, avslutar Marina Tuutma.

Arbetssituationen är hälso- och sjukvårdens främsta utmaning

Lena Lundgren, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Östergötland och Johan Rosenqvist, sjukhuschef på Länssjukhuset i Kalmar.
Lena Lundgren, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Östergötland och Johan Rosenqvist, sjukhuschef på Länssjukhuset i Kalmar.
Personalens arbetssituation, resursbrist och hur vården ska organiseras och produceras är hälso- och sjukvårdens tre främsta utmaningar, enligt en undersökning som Framtidens Karriär – Läkare genomfört bland ett slumpmässigt urval av läkare.

– Jag förstår att arbetssituationen rankas högst i undersökningen. Många läkares arbetsmiljö är i dagsläget omodern och inte så digitaliserad som andra delar av samhället. Arbetsmiljön, resursbristen och sjukvårdens organisation hänger alla ihop med att de it-system som används i vården inte är moderna och kompatibla med varandra, varken i sjukvårdens olika delar eller inom socialtjänsten, säger Lena Lundgren, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Östergötland.
Hon menar att den patientinformation som många läkare saknar när de ska fatta beslut skapar frustration och minskar arbetsglädjen. Det kan även medföra ökade patientsäkerhetsrisker.
– För att komma tillrätta med sjukvårdens utmaningar krävs en modern datalagstiftning och en nationell standardisering. Då skapas möjligheter att dela information på ett modernt sätt över vårdgivargränserna. Dagens brister går ut över såväl arbetssätt som läkares trygghet i att de har den information som krävs för att kunna ordinera rätt insatser för patienten, säger Lena Lundgren.
– Läkarna belyser i undersökningen utmaningar som i allra högsta grad är relevanta. Arbetssituationen är en fråga som alla vårdgivare ständigt behöver arbeta aktivt med. Det handlar dels om att se över varje enskild läkares arbetsbelastning, men också att säkerställa att de ägnar sin arbetstid åt rätt saker, säger Johan Rosenqvist, specialistläkare i urologi och sjukhuschef på Länssjukhuset i Kalmar. Han tillträder den 1 maj tjänsten som hälso- och sjukvårdsdirektör på landstinget i Kalmar län.

Vilka av följande områden anser du är hälso- och sjukvårdens största utmaningar? Ange gärna flera
utmaningar_graf1 Arbetssituationen för personalen
2 Resursbrist
3 Hur vården ska organiseras och produceras
4 Ledarskapet inom hälso- och sjukvården
5 Vården av det ökande antalet äldre
6 Vården av multisjuka patienter
7 Kompetensförsörjning
8 Att bedriva vård med tillräckligt hög kvalitet
9 Nytänkande och utveckling av vården
10 Att ha rätt kompetens inom sjukvården
11 Den snabba kunskapsutvecklingen
12 Samspelet med mer insatta patienter
13 Annat
Lena Lundgrens viktigaste åtgärder för att hantera hälso- och sjukvårdens utmaningar:
• En modern hälso- och sjukvårdsdatalag. För att komma åt informationshanteringsproblemet krävs moderna datalagar i såväl sjukvård som socialtjänst, lagar som möjliggör att systemen kommunicerar effektivt med varandra i patientens vårdkedja.
• Att många regioner och landsting gemensamt upphandlar nya it-system. Tillsammans utgör regioner och landsting starka köpare som bidrar till en tillräckligt stark utvecklingskraft hos leverantörerna. Implementeringen underlättas också av att de gemensamt formulerar krav på system och leverantörer.
Johan Rosenqvists tre viktigaste åtgärder för att hantera hälso- och sjukvårdens utmaningar:
• Synkroniserade it-hjälpmedel och system som underlättar läkares arbetssituation. Många landsting har introducerat it-system som ska underlätta arbetet för läkare och annan vårdpersonal, men eftersom de sällan är synkroniserade uppfyller de inte alltid sitt syfte. Synkroniserade it-system som minimerar administrationstiden och ger mer tid för patienter vore önskvärt.
• Att överbrygga gapet mellan vad sjukvården kan göra och vad vi anser oss ha resurser till. Resursbrist kan innebära såväl brist på ekonomiska som personella resurser. Hälso- och sjukvården bör fråga sig vilka resultat man förväntar sig utifrån de resurser som avsätts.
• Att kunna lösa medicinska problem i patientgruppen sköra och äldre även i hemsjukvården. I takt med att andelen äldre och sköra patienter ökar krävs lösningar som inte enbart utgår från sjukhus. Det är också viktigt att regelbundet följa upp och säkerställa att vi faktiskt får den vård vi förväntat oss. Nya arbetssätt behövs för att möta framtidens utmaningar, men det är viktigt att inte genomföra alltför stora förändringar i snabb takt.