Etikettarkiv: Utveckling

Corona accelererar utvecklingen av distansvård

Tobias Perdahl, medicinsk chef för Doktor24. Foto: Doktor24
Tobias Perdahl, medicinsk chef för Doktor24. Foto: Doktor24

Coronapandemin har inneburit en kraftigt ökad efterfrågan på digitala vårdmöten och har på många sätt fungerat som en katalysator för digital vård på distans. Utvecklingen kommer sannolikt att ge långsiktiga effekter som bland annat resulterar i en mer ”digifysisk” vård.

83 procent av läkarna anser att digital vård på distans kan vara till nytta för patienten. 86 procent anser att digital vård på distans har fått en ökad betydelse i samband med coronapandemin och 88 procent kan själva tänka sig att ha patientsamtal på distans.
– Det är roligt att fler läkare är positiva nu jämfört med tidigare. Andelen läkare med egna erfarenheter av patientmöten på distans har förmodligen ökat explosionsartat under coronapandemin, säger Tobias Perdahl, medicinsk chef för Doktor24. Han är styrelseledamot i E-hälsoläkarna och specialistläkare i internmedicin.

Mer digifysisk vård
– Den utveckling av digital vård som annars skulle ha tagit fem år har nu ägt rum på ett par månader. Jag är övertygad om att efterfrågan på digitala vård på distans kommer att vara fortsatt hög även efter coronapandemin, säger Tobias Perdahl.
En utmaning för framtidens digitala vård är enligt honom att man behöver hitta ett långsiktigt hållbart ersättningssystem som gör det ekonomiskt försvarbart för vårdgivare att exempelvis kombinera digitala och fysiska patientmöten.
Han tror att fler aktörer kommer att kombinera digital och fysisk vård, eftersom det digitala patientmötet kan ofta behöva kompletteras med ett fysiskt möte, som provtagning.
– Den typen av undersökningar kommer i ökad utsträckning att kunna genomföras av exempelvis apotekspersonal, säger Tobias Perdahl.

”När patienten kan komplettera läkarmötet med egna hälsodata så möjliggör det en effektivare vård”

Självmonitorering nästa steg
– Det är glädjande att fler läkare är positivt inställda till den digitala vården. Utvecklingen började redan innan corona, men pandemin har gjort att den verkligen fått fart, säger Christer Rosenberg, specialist i allmänmedicin. Han är medlem i SFAM:s patientsäkerhets- och kvalitetsråd, expert och sakkunnig åt Socialstyrelsen och senior rådgivare åt Cuviva AB.
Han betraktar videomöten med patienter som ett första steg i den digitala vården. I nästa steg kommer även självmonitorering, att patienten gör mätningar själv på hemmaplan, till exempel mäter sitt blodtryck.
– När patienten kan komplettera läkarmötet med egna hälsodata så möjliggör det en effektivare vård eftersom läkarna då kan ägna mer tid åt de svårast sjuka patienterna. Forskning visar även att livskvaliteten ökar och andelen sjukhusinläggningar minskar med distansmonitorering, säger Christer Rosenberg.

Klara fler vårdkrävande
Han tror att den nuvarande utvecklingen av digital vård är här för att stanna, eftersom läkare och patienter mer och mer upptäcker fördelarna med distansvård, men även av demografiska skäl.
– Antalet individer som är 80+ och har ett stort vårdbehov kommer att öka med 50 procent de kommande tio åren enligt SCB, vilket innebär att läkare behöver kunna träffa fler patienter digitalt för att kunna ge en god vård till samtliga, säger Christer Rosenberg.
En utmaning är enligt honom att patientdatalagen och kommunallagen begränsar samverkan över myndighetsgränserna.
– Ytterligare en utmaning är traditionen i att sjukvården vet vad som är bäst för varje enskild patient. När distansvården fortsätter att utvecklas bör sjukvården vara beredd att göra patienten mer delaktig och lämna över ett större ansvar till patienten för dennes egen hälsa, med stöd av vården, avslutar han.

Christer Rosenberg, specialist i allmänmedicin. Foto: Sergio Joselovsky
Christer Rosenberg, specialist i allmänmedicin. Foto: Sergio Joselovsky
Anser du att digital vård på distans kan vara till nytta för patienten?
Har digital vård på distans fått en ökad betydelse i samband med coronapandemin?
Kan du själv tänka dig att ha ett patientsamtal på distans, via telefon eller digitalt?
Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 24–29 april 2020. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Psykosvårdens utveckling

Pontus Strålin, Johan Cullberg och Maria Skott har tillsammans skrivit en ny bok om psykos. Foto: Appendix fotografi
Pontus Strålin, Johan Cullberg och Maria Skott har tillsammans skrivit en ny bok om psykos. Foto: Appendix fotografi

Svensk psykiatris nestor Johan Cullberg har fortfarande patienter och är nu aktuell med en ny bok om psykos. Mycket inom psykosvården har förändrats – men förbättringarna går inte att ta för givna.

Tillsammans med vårdutvecklare Maria Skott och överläkare Pontus Strålin har Johan Cullberg skrivit den nya boken Att insjukna i psykos – förlopp, behandling, återhämtning. Den riktar sig till såväl patienter och närstående som personal i olika verksamheter samt beslutsfattare och politiker.
– Det har kommit så mycket ny kunskap sedan min senaste bok, framför allt på schizofrenifronten, säger Johan Cullberg.
Att fånga upp och stötta de anhöriga är viktigt, menar han.
– Det finns populära små häften och broschyrer om psykostillstånd som de får läsa, men det är ofta på en låg nivå. En del personal i vården eller socialtjänsten har bråttom och tycker att anhöriga är envisa och tjatiga och att man inte har tid med deras frågor, men de har rätt att få mer kunskap.

Pedagogiskt innehåll
Vad är nytt inom psykosvården?
– Det är viktigt att kunna skapa en arbetsallians med patienten. Ett annat område är att det för patienter som har kroniska symptom har kommit metoder där patienten utifrån sina erfarenheter får lära sig att hantera sina symptom, och där även närstående kan få stöd och kunskap. Det är ganska mycket pedagogiskt innehåll, säger Johan Cullberg.
Han har varit verksam sedan 50-talet och träffar fortfarande några gamla patienter. Johan Cullberg ser att en rad radikala förändringar skett i vården.
– De första decennierna trodde man att det bara var hjärnans problem. Sedan kom en period då man såg att det var en dålig barndom som psykospatienterna hade och att de skulle ha terapi. Sedan har man lärt sig att det finns en djupare psykologisk problematik som man inte vet alla orsaker till ännu. Man har ett annat sätt att ta hand om patienterna nu än förr. Det är mindre av auktoritärt bemötande och mer av ett samarbete med patienten.

Upprätthålla motivation
Dock ser Johan Cullberg att kunskapen ännu inte kan tas för given. Men effekterna är evidensbaserade.
– Det har varit fantastiskt att få vara med i utvecklingen som verkligen är mycket påtaglig. Samtidigt har jag en känsla av att det lite håller på att sjunka tillbaka nu, den vårdkunskap som vi hade runt sekelskiftet. Därför måste man hålla den levande och hålla uppe motivationen till en djupare kunskapsförändring hos både personal och politiker.

Nära vård kräver storskaliga förändringar

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Cirka 9 av 10 läkare har inte märkt av någon skillnad efter att den nära vården började utvecklas.
– För att åstadkomma en verklig förändring krävs en storskalig strukturell omorganisation och tillförsel av resurser utifrån uppdraget, säger Marina Tuutma, Distriktsläkarföreningen.

Marina Tuutma, specialistläkare i allmänmedicin och ordförande i Distriktsläkarföreningen. Foto: Rickard L. Eriksson
Marina Tuutma, specialistläkare i allmänmedicin och ordförande i Distriktsläkarföreningen. Foto: Rickard L. Eriksson
– Utvecklingen av den nära vården är extremt viktig för hela befolkningen och den svenska hälso- och sjukvården. Framåtsträvande och modiga reformer är nödvändiga för att åstadkomma den förändring som krävs. Den nära vården är en grundläggande reform som i mångt och mycket avgör riktningen för framtidens hälso- och sjukvård, säger Marina Tuutma, specialistläkare i allmänmedicin och ordförande i Distriktsläkarföreningen.
Effekterna av den nära vården är enligt henne bland annat en mer jämlik hälsa samt att sjukvårdspolitikernas trovärdighet kan öka. Att endast en av tio läkare har märkt av någon skillnad sedan den nära vården började utvecklas beror, enligt Marina Tuutma, främst på att många regioner ännu inte har påbörjat de strukturförändringar som krävs för att göra verklig skillnad.

Resurser till primärvården
– För att åstadkomma verklig förändring krävs en storskalig strukturell omorganisation, tillförsel av resurser utifrån uppdraget samt en långsiktig kompetensanalys som kartlägger dagens personalsituation och exakt vilka kompetenser som behövs framöver. För närvarande behandlar många regioner symptom istället för att gå till botten med problemet. Man satsar exempelvis på närakutmottagningar istället för att tillföra mer resurser till primärvården och göra det attraktivt att arbeta på vårdcentraler, eller genomför småprojekt istället för att ta tag i de stora strukturförändringarna, säger Marina Tuutma.

Utvecklingen av den nära vården är extremt viktig för hela befolkningen och den svenska hälso- och sjukvården

Avgränsad patientlista
Hon betraktar en avgränsad patientlista för primärvårdsläkare som en förutsättning för att omställningen till en nära vård ska ge de effekter politiker vill nå, en nära vård byggd på kontinuitet, tillgänglighet, jämlikhet och hög kvalitet. Enligt Marina Tuutma är avgränsningen ett av distriktsläkarnas viktigaste verktyg för att säkerställa en vård med god kontinuitet, hög patientsäkerhet och ett hälsoförebyggande perspektiv. Även en fast läkarkontakt fyller en central funktion i den nära vården, inte minst eftersom det spar tid och möjliggör ett effektivare arbetssätt.

Långsiktig kompetensinventering
– Det är självklart glädjande att hälften av läkarna kan tänka sig att arbeta i den nära vården. Det tyder på vilken potential regionerna har om de lägger sina kort rätt. Antalet specialistläkare i allmänmedicin behöver minst fördubblas i Sverige framöver. Här krävs en långsiktig kompetensinventering från regionernas sida. Även andra typer av specialistläkare kommer att behövas för att hantera det breda uppdrag som åligger framtidens primärvård, avslutar Marina Tuutma.

Har du märkt skillnad efter att den nära vården började utvecklas?
Det pågår en utveckling mot God och Nära vård i Sverige, där en större del av vården ska flyttas närmare patienten. Har du märkt av någon skillnad efter att den Nära vården började utvecklas för några år sedan?
19% av läkarna som arbetar inom primärvården har märkt någon skillnad.

Anser du att allmänläkare inom primärvården ska ha en avgränsad patientlista?

Endast läkare som arbetar inom primärvården har svarat på den här frågan.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta inom den nära vården?

Anser du att patienter ska ha en fast vårdkontakt vid kontakt med hälso- och sjukvården?

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Lönefrågan, chefskap och arbetsmiljö i fokus

Heidi Stensmyren, ordförande för Läkarförbundet. Foto: Johan Knobe
Heidi Stensmyren, ordförande för Läkarförbundet. Foto: Johan Knobe
2020 ska Sveriges läkarförbund tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting förhandla fram ett nytt kollektivavtal med fokus på läkares lön och arbetsvillkor. För att kunna upprätthålla en högkvalitativ sjukvård krävs, enligt Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren, att arbetsgivarna investerar i läkarna.

– Lönefrågan är förstås helt central i förhandlingen. Arbetsmarknaden för unga läkare är tuff, många har osäkra anställningsavtal, vilket innebär att de ofta utnyttjas lokalt. Vi har på senare tid även noterat en viss lönemässig inbromsning för läkare, vilket vi förstås vill motverka. Ytterligare fokusfrågor är självklart läkares arbetsmiljö och att göra det attraktivt för fler läkare att vilja ta en chefsposition, säger Heidi Stensmyren.

Tuff arbetsmiljö
Sveriges läkarförbund arbetar sedan många år bland annat för att den årliga löneöversynen ska innehålla såväl individuella lönesamtal som förhandlingar mellan lokala parter samt att lönen ska sättas lokalt och så nära verksamheten som möjligt. De anser också att lönen ska sättas utifrån faktorer som ansvar, kompetens, yrkesskicklighet och bidrag till verksamhetens utveckling.
Många läkare upplever en tuff arbetsmiljö med tunga jourer och ett tungt arbete överlag. Ett växande sjuktal bland läkare är en av anledningarna till att Sveriges läkarförbund ser behov av att lyfta arbetsmiljöfrågan i samband med avtalsrörelsen. En viktig delfråga blir läkares rätt till återhämtning och vila.

Löna sig att bli chef
Läkarförbundet arbetar bland annat för att det ska löna sig för läkare att anta en chefsroll, med konkurrenskraftiga löner och villkor och ett ansvar som innebär att chefsrollen tydligt kopplas till mandat och befogenheter. Ett bra chefsstöd som ger rätt förutsättningar för att skapa utrymme för verksamhetsutveckling är ytterligare en kärnfråga, liksom möjligheten för läkare att bedriva ett verksamhetsnära chefskap som kan kombineras med klinisk tjänstgöring.
– Den som är chef ska kunna ta ansvar för hela verksamheten och kunna stödja läkare i deras yrkesutövning. Läkare ställs inför många svåra etiska beslut och en tuff arbetsbelastning, vilket ställer krav på en riktigt bra chef som kan ta ett professionellt yrkesansvar, säger Heidi Stensmyren.

Hälso- och sjukvårdens utveckling måste vändas

Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges Läkarförbund. Foto: Rickard L Eriksson
Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges Läkarförbund. Foto: Rickard L Eriksson
68 procent av läkarna anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll. Fler konkreta primärvårdsreformer, kontinuerlig kompetensutveckling och en välfungerande digital infrastruktur kan bidra till att styra om utvecklingen i rätt riktning.

Det är en alarmerande siffra som verkligen säger något om hur läkarnas framtidstro för hälso- och sjukvården ser ut. Undersökningsresultatet är oroväckande och hälso- och sjukvårdens beslutsfattare bör definitivt ta det till sig. Arbetsförhållandena i sjukvården präglas på många håll av nedskärningar och resursbrist. Det här bör betraktas som en varningsklocka, inte minst eftersom allt fler läkare förmodligen kommer att lämna den kliniska verksamheten om utvecklingen tillåts fortsätta, säger Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges Läkarförbund.

Flera huvudproblem
Hon håller med majoriteten av läkarna om att utvecklingen i sjukvården är på väg åt fel håll. Kapacitetsbrist, läkarbrist, avsaknad av kontinuitet, långa väntetider och att patienter alltför ofta slussas runt mellan vårdgivare är några av huvudproblemen.
– Kvaliteten i den enskilda läkarens medicinska arbete är överlag mycket god, men de organisatoriska utmaningarna är omfattande. Bristen på konkreta strukturella reformer skapar en uppgivenhet, säger Heidi Stensmyren.

Bristande digital infrastruktur
53 procent av läkarna anser att de inte kan bedriva sitt medicinska arbete på nödvändig kvalitetsnivå.
– Det är självklart allvarligt, men återspeglar hur många läkares vardag ser ut. Det är svårt att säkerställa den medicinska kvaliteten i läkarnas arbete när den digitala infrastrukturen inte stöttar dem i deras arbete och säkerställer att man har tillgång till all relevant patientdata. Att regelbunden kompetensutveckling inte är en självklarhet bidrar också till att den nödvändiga kvalitetsnivån inte alltid kan upprätthållas, säger Heidi Stensmyren.

Heidi Stensmyrens viktigaste åtgärder för att vända utvecklingen:
• Fler tillsvidaretjänster för läkare. Många AT- och ST-läkare har svårt att hitta tills­vidareanställningar, vilket är absurt med tanke på den rådande läkarbristen. Fler AT- och ST-tjänster behövs.
• Möjliggör kontinuitet genom listning för primärvårdspatienter. För att primärvården ska kunna erbjuda en vård med god kontinuitet, kvalitet och hög tillgänglighet bör samtliga primärvårdspatienter erbjudas möjligheten att listas hos en specifik läkare.
• Gör chefsroller attraktiva för fler läkare. Läkare behöver tillgängliga chefer som kan stötta dem i sitt dagliga yrkesutövande och beslutsfattande, inte minst när det gäller medicinetiska prioriteringar. Samtidigt väljer allt färre läkare att bli chefer. Arbetsgivare behöver därför satsa på att erbjuda chefsutbildningar och erbjuda en god introduktion för läkare som är intresserade av chefsroller.
• Investera i rätt digitalt stöd. Bristande digitalt stöd är ett stort arbetsmiljöproblem som leder till stor uppgivenhet. Hälso- och sjukvården måste vara beredd på att investera i en modern och ändamålsenligt digital infrastruktur som stöttar vårdpersonalen i deras yrkesutövning.
• Reglera läkares kompetensutveckling. Tillgången till kontinuerlig fortbildning varierar mycket mellan olika arbetsgivare. Socialstyrelsen bör därför reglera samtliga läkares rätt till fortbildning. Det är en viktig patientsäkerhetsfråga.

Hur ser du på utvecklingen inom svensk sjukvård? den går åt...

Har du förutsättningar att bedriva ditt medicinska arbete på den kvalitetsnivå som du anser nödvändigt?

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

Oroväckande utveckling av sjukvården i Sverige

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Vad går fel inom svensk sjukvård? Läkarna anger flera allvarliga problem. Den gemensamma nämnaren är dålig personalpolitik och att styrningen av sjukvården bygger på felaktiga grunder. Även bristen på vårdplatser, för lite resurser och dåliga it-system.

Två av tre läkare anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll. Här följer deras svar på vad det innebär.

Personalpolitik och löner
Hårda ord beskriver sjukvården: ”Systematiskt förfall av offentlig vård vad gäller utveckling, utbildning och personalpolitik.” ”Jag och mina kollegor känner oss maktlösa.” Man menar att arbetet, med kravet från politikerhåll på större tillgänglighet, är oerhört stressande och ohållbart på sikt. Det råder ständig brist på tid för att möta patienter, för reflektion och vidareutbildning. Resultatet: allt fler väljer att lämna yrket.
Löneutvecklingen för den som stannar på sin arbetsplats är i det närmaste obefintlig jämfört med den som byter arbetsplats ofta eller blir hyrpersonal.

Felaktig styrning
Här menar man att styrningen dikteras av ekonomiska modeller hämtade från tillverkningsindustrin. Vården måste styras av människor som har medicinsk kunskap och inte som nu med administration och ekonomi som ledstjärnor. ”Antalet vårdande anställda minskar procentuellt jämfört med administrativ personal.” Det är för många politiska administrativa beslut som styr sjukvården.
Många menar också att den administrativa bördan har ökat för läkare. Det tillsammans med dåliga it-system blir ytterligare ett stresspåslag som påverkar arbetsmiljön. Det är inte rimligt att läkare ska ringa och jaga vårdplatser i­stället för att ta emot en ny patient. Bristen på vårdplatser är ett stort problem enligt många: lokaler finns men personal som kan ta hand om patienterna på avdelningarna finns inte.

Resurser saknas
Resurserna är för små för den växan­de befolkningen, som blir äldre, sjuk­are, har fler kroniska och allvarliga sjukdomar. Det används för mycket resurser till ”vård” av friska unga människor istället för de som verkligen behöver vård, men som inte är så högröstade.
Synpunkter ges också på att för mycket privatiseringar leder till att landstinget får åtgärda det som de vinstdrivande företagen inte klarar. Hyrpersonal både sänker kvaliteten och sätter det kontinuerliga förbättringsarbetet på undantag, samtidigt som det kostar mer. Digitala läkare tar resurser från den offentliga vården.

Vad går åt fel håll inom sjukvården?
1. Personalpolitik och löner
2. Felaktig styrning av sjukvården
3. Resurserna för små i förhållande till ökande befolkning
4. Brist på vårdplatser
5. Administrativa bördor
6. Dåliga it-system

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

Bättre personalpolitik krävs för bättre sjukvård

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Hur ska utvecklingen i sjukvården vändas? Den absolut viktigaste åtgärden enligt läkarna är att personalen måste behandlas bättre inom sjukvården. Förutom mer resurser måste dessa också användas rätt och professionen måste få styra sjukvården.

Läkarna som anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll har svarat på frågan: ”Vilka åtgärder anser du måste vidtas för att vända utvecklingen till att gå åt rätt håll i svensk sjukvård?”

Personalpolitik och vårdplatser
En övervägande del av de tillfrågade läkarna anser att lönen och arbetsmiljön måste förbättras för framförallt sjuksköterskor. Bristen på vårdplatser är främst en följd av för få sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Det är personalen som är verksamheten, och de är en förutsättning för en bra och säker sjukvård med hög kvalitet. Det spelar ingen roll hur fina lokaler och apparater som finns om man som arbetsgivare inte begriper att det gäller att värva, värna om och behålla bra personal.

Låt professionen styra
För att kunna vända sjukvårdsutvecklingen behövs mer resurser. Förutom mer pengar måste man se över hur resurserna används: ”Politikerna måste våga tala om att pengarna inte räcker till allt, och då också våga prioritera.” Här menar man att politiker måste lita på professionen: ”Låt de som vårdar styra vården med hjälp av en kunnig HR, ekonomiavdelning som stödfunktioner.” Man efterlyser färre chefer generellt, exempelvis genom att ta bort mellanchefer utan medicinsk kunskap.

Primärvården
En stor enighet råder om att primärvården behöver utvecklas och få mer resurser. Det är en förutsättning att primärvårdens läkare och sjuksköterskor har en dräglig arbetssituation. Primärvården ska vid behov slussa patienter vidare till slutenvården.
Däremot råder det delade meningar om den digitala primärvården. Många menar att inga skattepengar ska läggas på e-tjänster, utan patienten får betala som om det vore privatmottagning. Andra menar att det kan vara ett komplement till de fysiska vårdcentralerna om det används på ett etiskt och medicinskt korrekt sätt. ”Vi behöver utbilda människor i hur man söker vård och framförallt om egenvård.” Alltför många ”friska” personer söker sig till akutmottagningar och vårdcentraler.

Minskad administration
Läkarsekreterare, undersköterskor och sjukvårdsbiträden efterlyses. Många läkare anser att administration tar alltför mycket tid från patienterna. Att återinföra exempelvis läkarsekreterare kan avlasta både läkare och sjuksköterskor.
För att få en enhetlig och likvärdig vård i Sverige bör den förstatligas. ”Det är oacceptabelt att det ska vara avgörande var en patient bor, vården måste ha lika hög kvalitet i hela landet.”

Läkarnas åtgärder för att vända utvecklingen
1. Bättre personalpolitik generellt
2. Bättre löner och arbetsmiljö för sjuk­sköterskor
3. Låt professionen styra
4. Utveckla primärvården
5. Administrativ avlastning
6. Förstatliga sjukvården

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

Funktion Akut i Huddinge satsar på utveckling av akutsjukvård

Per Lundström, Specialistläkare i akutsjukvård och Sofie Koivisto Engman, ST-läkare i akutsjukvård på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Foto: Johan Marklund
Per Lundström, Specialistläkare i akutsjukvård och Sofie Koivisto Engman, ST-läkare i akutsjukvård på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Foto: Johan Marklund
Inom Funktion Akut i Huddinge arbetar läkarna med akutsjukvårdens hela spektrum. Funktionen tar emot ett högt flöde av patienter och det är gott om både spännande utvecklingsmöjligheter och intressanta utmaningar.

Vi söker specialistkompetent akutläkare till Funktion Akut Huddinge. Läs mer och ansök här

Per Lundström, Specialistläkare i akutsjukvård, har arbetat inom Huddinge sjukhus akutverksamhet sedan 2011. Det var under sin tjänst här som han slutförde sin specialisering inom akutsjukvård, men han hade sedan tidigare omfattande erfarenhet inom glesbygdsmedicin, något som har tjänat honom väl i sitt arbete i Huddinge.
– Under mina första år i Huddinge hade vi fortfarande en uppdelad akut, där olika specialiteter skulle samsas om vem ska skulle (eller inte skulle) ta hand om patienten. Min bakgrund inom glesbygdsmedicin var en bred och bra grund att stå på för att vårda akuta patienter. Men det var en struktur som krävde stora resurser och tog mycket tid. I och med att verksamheten har samlats inom funktion Akut bygger vi istället en samordnad akutmottagning, där man kan ge ett akut omhändertagande direkt.

Stark vilja med målsättning att utveckla
Per berättar att Huddinge har goda organisatoriska förutsättningar för att fortsätta driva arbetet mot en odelad akutmottagning, något som kommer såväl medarbetare som patienter till gagn. Det finns en stark vilja att förbättra och utveckla verksamheten; för närvarande ligger fokus på att utveckla funktionens ST-utbildning och framöver kommet man ytterligare att utveckla möjligheterna för forskning och fortbildning. Visst finns det en del kvar att göra, men redan i nuläget pågår flera initiativ för att utveckla arbetet, bland annat införandet av tjänster för biträdande universitetssjuksköterskor. Det är en spännande utveckling som man hoppas ska utveckla vårdteamens funktion.
– Ett annat exempel är att våra ST-läkare i akutsjukvård genomgår en övergripande utbildning som är likvärdig och gemensam för de sjukhus i Stockholms län som bedriver akutsjukvård. Därutöver har länet också infört att akutläkare arbetar prehospitalt, vilket har medfört att sjukhusets verksamhet och den prehospitala verksamheten har närmat sig varandra inom akuten – det har lett till en bättre förståelse för varandras förutsättningar och att kommunikationen har förbättrats avsevärt. Det är en spännande utveckling av akutsjukvården i Stockholm.

Vi söker specialistkompetent akutläkare till Funktion Akut Huddinge. Läs mer och ansök här

Förbättringsförslag välkomnas
För Sofie Koivisto Engman, ST-läkare i akutsjukvård inom Funktion Akut i Huddinge, innebär den länsövergripande ST-utbildningen en kvalitetsstämpel. Hon trivs oerhört bra med sitt jobb och uppskattar den lyhördhet som finns hos funktionens ledning, något hon ser som en stor styrka.
– Det finns ett stort driv här, en vilja att växa och se framåt, så feedback och förbättringsförslag tas väldigt väl emot och vi har många projekt på gång. Det är inte ovanligt att ledningen arbetar med oss nere på akuten, vilket medför att de har god insyn i våra behov när de utvecklar organisationen. Personligen tycker jag också att det är jätteroligt att det finns så pass många unga kvinnor i ledningen.

En lärorik och stimulerande arbetsmiljö
Några av de satsningar Sofie nämner inkluderar förbättringar av teamarbetet på akuten, scenarioträningar med vårdpersonalen och en planerad utbildning inom ultraljud med externa specialister.
– Som ST-läkare råder det ingen brist på utvecklingsmöjligheter – förutom interna ST-utbildningar och scenarioövningar deltar vi i mindre föreläsningar, går kurser både inom Karolinska Institutet och externt, och träffas i grupper och diskuterar kring aktuella fall. Det är oerhört lärorikt.
Hon betonar att det finns möjligheter till forskning och att många av funktionens AT-läkare har forskningsbakgrund, men för henne själv är det framförallt det kliniska arbetet som lockar.
– Som ST-läkare deltar man i forskningsprojekt som del av sin utbildning och det är spännande i sig, men personligen ser jag mest fram emot att fortsätta att utvecklas i det kliniska arbetet som är just det som kännetecknar vår specialitet.
– Hos oss finns en enorm bredd bland medarbetarna, både vad gäller bakgrunder och erfarenheter, vilket skapar förutsättningar för ett ständigt kunskapsutbyte. Det är dessutom väldigt roligt att få vara en del av uppbyggnaden av Funktion Akut här i Huddinge, avslutar Sofie.

Funktionsområde Akut Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
På Funktionsområde Akut Huddinge bedriver vi specialiserad akutsjukvård, som en del av Karolinska Universitetssjukhuset. Här finns akutsjukvårdens hela spektrum, från det mest grundläggande till det mest avancerade. Arbetet inom forskning och utbildning innefattar både medicin och omvårdnad och sker i samråd mellan klinisk personal och forskare/utbildare vid Karolinska Institutet.

Karolinska Universitetssjukhuset
Huddinge
141 86 Stockholm
Tel: 08-585 800 00
www.karolinska.se/jobba-hos-oss/

Alla vinner på en mer nära och effektiv vård

Torun Hall och Louise Hamark hos Region Uppsala. Foto: Dan Pettersson / DP-Bild
Torun Hall och Louise Hamark hos Region Uppsala. Foto: Dan Pettersson / DP-Bild
Svensk hälso- och sjukvård står inför ett paradigmskifte där vården ska flytta ut från sjukhusen, närmare befolkningen.
– En mer nära och tillgänglig vård gynnar hela samhället men de stora vinnarna är patienterna, säger Torun Hall, förvaltningsdirektör, Nära vård och hälsa.

Uppsala är en region som ligger långt fram när det kommer till att anta framtidens utmaningar, inte minst inom primärvården.
– Vården i Sverige har traditionellt sett varit väldigt sjukhustung. Nu står vi inför en rad nya utmaningar som innebär att resurserna inte kommer att räcka för att klara framtidens behov. Genom att flytta ut så mycket som möjligt till den nära vården kan vi skapa en tillgänglig, mer nära vård som även består av kontinuitet, säger Torun Hall.
Själv har hon ett långt förflutet som läkare, varav 25 år som specialist i allmänmedicin.
– Jag har sedan slutet av 1990-talet arbetat som chef på olika nivåer inom primärvården och har parallellt, fram till för två år sedan, även varit kliniskt verksam. Just nu ligger allt fokus på att utveckla verksamheten med utgångspunkt från Göran Stiernstedts utredning ”Effektiv vård”.
Även Louise Hamark, distriktsläkare och verksamhetschef vid Eriksbergs vårdcentral, brinner för att utveckla primärvården.
– Sedan en tid tillbaka delar jag min tid mellan arbete på vårdcentralen och uppdraget som projektledare för ett delprojekt inom Region Uppsalas vision ”Effektiv och Nära vård 2030”. Den stora målbilden är att vården ska bli mer behovsstyrd och finnas nära befolkningen. Mitt projekt som handlar om att bilda vårdcentrum med fokus på nära vård är en viktig del av detta.

Ett steg i taget
En annan viktig del av visionen är akademiska vårdcentraler som ska knyta samman klinisk forskning, utveckling och utbildning med vardagen på vårdcentralerna.
– De akademiska vårdcentralerna är ett samarbete med Uppsala universitet som nyligen anställt två kliniska lektorer i verksamheten. Först ut är Samariterhemmets och Eriksbergs vårdcentraler, berättar Torun.
”Effektiv och Nära vård 2030” innebär i stort att befolkningen ska komma till primärvården med det mesta. Därför, menar Torun, är det viktigt att ta ett steg i taget.
– Vi bygger bron medan vi går på den och måste vara beredda på omtag och förändringar längs vägen. Viktigt är också att vi parallellt med framdriften av den nya organisationen arbetar med att förbättra arbetsmiljön för medarbetarna och att detta görs i dialog med verksamheten.
Den pågående förändringen ser hon som ett spännande paradigmskifte inom svensk hälso- och sjukvård.
– Jag hoppas verkligen att dagens distriktsläkare kommer att axla ledande positioner i morgondagens Nära vård, avslutar Torun.

Vi söker distriktsläkare till våra vårdcentraler. Läs mer och ansök här!

Nära vård och hälsa
I framtiden behöver vi anpassa hälso- och sjukvården efter nya behov och utmaningar. Hälso- och sjukvården ska komma närmare patienter och invånare i Uppsala län, både relationellt, fysiskt och digitalt. Primärvården stärks i hela länet och satsningen Effektiv och Nära vård 2030 skapar många spännande karriärmöjligheter för såväl ST-läkare som färdiga specialister i allmänmedicin.
www.regionuppsala.se

Många läkare stöttar nystartat primärvårdsupprop

Eliya Syed, allmänspecialist på Helsa Vårdcentral i Sundbyberg och initiativtagare bakom uppropet.
Eliya Syed, allmänspecialist på Helsa Vårdcentral i Sundbyberg och initiativtagare bakom uppropet.
På relativt kort tid har ett läkarupprop för en förändrad primärvård samlat in drygt 1300 namnunderskrifter. Bakom uppropet står fem relativt nyblivna specialister i allmänmedicin som är uppriktigt oroliga för primärvårdens framtid och därför kräver förändringar som ger primärvården rätt resurser för att klara av sitt uppdrag.

Hela sjukvårdssystemet är beroende av en fungerande primärvård. De flesta kan därför skriva under på att vi behöver mer fortbildning, att resurser måste följa med när primärvården breddar sitt uppdrag och nödvändigheten i att avgränsa antalet patienter per distriktsläkare, säger Eliya Syed, specialistläkare i allmänmedicin på Helsa Vårdcentral i Sundbyberg, koordinator och vårdutvecklingsledare på Akademiskt Primärvårdscentrum och en av initiativtagarna till uppropet.

Tydlig nationell plan
Hon upplever att många läkare spontant vill stötta uppropet, oavsett var i sjukvården de är verksamma. Ett av primärvårdsuppropets viktigaste krav är en tydlig nationell plan för rekrytering av nya allmänläkare och för att få läkare som redan är verksamma i primärvården att vilja stanna kvar. Ytterligare ett krav är att mellan 10 och 20 procent av distriktsläkarnas arbetstid öronmärks till utveckling och fortbildning. Läkarna bakom uppropet efterlyser även ett listningstak i primärvården med högst 1500 patienter per heltidsarbetande läkare.

Hög tid för konkret förändring
Hon påpekar att det finns många bra förslag i de utredningar som gjorts, bland annat av Anna Nergårdh och Göran Stiernstedt, men hittills har inga konkreta förändringar genomförts i primärvården. Primärvårdsuppropet är ett sätt att försöka mana till handling och att rikta uppmärksamheten mot att förändringar i primärvården måste till för att kunna trygga kompetensförsörjningen och patientsäkerheten.
– Många primärvårdsläkare tvingas dessvärre prioritera bort fortbildning av tidsskäl. Vi betraktar obligatorisk och kontinuerlig fortbildning som en självklarhet för att vi ska klara av primärvårdens breddade uppdrag. Vi ser också att många ST-läkare som utbildar sig till specialister i allmänmedicin väljer att hoppa av utbildningen eller att arbeta någon annanstans än i primärvården när de är klara. Ytterligare ett problem är att många primärvårdsläkare sjukskriver sig på grund av hög arbetsbelastning och stress, säger Eliya Syed.

Primärvårdsuppropets viktigaste krav:
• Tydlig nationell plan för primärvårdens utveckling
• Öronmärkt tid för utveckling och fortbildning
• Listningstak för samtliga primärvårdsläkare