Etikettarkiv: Vård på distans

Vård på distans har självklar roll i nära vård

Peter Berggren, chef för Glesbygdsmedicinskt centrum och närsjukvårdschef i Södra Lappland. Foto: Malin Grönborg
Peter Berggren, chef för Glesbygdsmedicinskt centrum och närsjukvårdschef i Södra Lappland. Foto: Malin Grönborg
Digital vård på distans fyller en nyckelfunktion i den nära vården. Sensorer som gör det möjligt för exempelvis kroniskt sjuka patienter att själva följa och övervaka sin hälsa är ett exempel på en lösning som kan göra stor skillnad för såväl patient som sjukvård.

– Utvecklingen av den nära vården är otroligt viktig, den kommer att styra utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård. Den goda och nära vården kommer att genomsyra det utvecklingsarbete som bedrivs ute i regionerna under de kommande åren, säger Peter Berggren, chef för Glesbygdsmedicinskt centrum och närsjukvårdschef i Södra Lappland.

Tålamod och envishet
Han betraktar tålamod och envishet som de två mest avgörande egenskaperna för att omställningen till en nära vård ska kunna förverkligas.
– Det krävs en medvetenhet om hur framtidens patientdemografi kommer att se ut. Den utgör grunden till en ökad insikt om vad som krävs för att bemanna och använda våra resurser rätt i den nära vården. Samverkan är att nyckelord. Kommuner och regioner måste sätta sig ner och fundera kring hur framtidens vård behöver designas för att svara mot behoven, säger Peter Berggren.

Deras viktigaste uppgift är att skapa digitala vårdlösningar som matchar den nära vårdens arbetssätt och vårdprocesser

Han betonar vikten av att digital expertis ansluter redan på planeringsstadiet för den nära vården. Deras viktigaste uppgift är att skapa digitala vårdlösningar som matchar den nära vårdens arbetssätt och vårdprocesser.
– Glesbygdsmedicinskt centrum har nyligen kartlagt 24 digitala lösningar för vård och omsorg från samtliga nordiska länder. Peter Berggren liknar det vid ett smörgåsbord för regioner som vill ta del av digitala vårdlösningar som möter deras behov.

Framgångsrika nordiska exempel
– Ett exempel på en digital lösning som kan göra verklig nytta finns i Norge, där man tillämpar ett strukturerat system för nationell implementering av distansvårdslösningar. Det kan användas även i Sverige framöver. Ytterligare goda exempel finns i Norge, där man utrustat dementa med GPS, vilket gör att de kan röra sig på egen hand utomhus i ett begränsat område. I Danmark genomfördes även ett framgångsrikt projekt där man kopplade upp gravida med en riskgraviditet till sjukhuset, vilket ökade patienternas trygghet och minskade antalet akuta besök, säger han.

Digitaliseringen skapar nya strukturer för sjukvården

Ragnar Lindblad, programägare Framtidens vårdinformationsmiljö i Västra Götalandsregionen och Sara Lei, ST-läkare i internmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
Ragnar Lindblad, programägare Framtidens vårdinformationsmiljö i Västra Götalandsregionen och Sara Lei, ST-läkare i internmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
För att sjukvården ska nyttja digitaliseringens möjligheter krävs ett öppet sinne för nya arbetssätt och verktyg som inte nödvändigtvis förutsätter ett fysiskt läkarmöte. Sjukvårdens digitalisering banar väg för nya arbetssätt, men det krävs mod för att implementera dem i den dagliga verksamheten.

Nästan 9 av 10 läkare fördröjs i sitt arbete på grund av brister i it-system eller andra administrativa system, enligt Framtidens Karriär – Läkares undersökning.
– Många system är föråldrade och informationen är uppdelad på flera olika system. Många it-system är inte heller utformade utifrån sjukvårdspersonalens arbetssätt, säger Ragnar Lindblad, programägare Framtidens vårdinformationsmiljö i Västra Götalandsregionen. Han är specialistläkare i invärtesmedicin och arbetade kliniskt i femton år innan han började arbeta med e-hälsofrågor.

Ny vårdinformationsmiljö
För att komma tillrätta med problemen krävs, enligt Ragnar Lindblad, att man utvecklar system som inte bara stöttar rent administrativt utan även stödjer det medicinska arbetet.
– I Västra Götalandsregionen och i Region Skåne implementeras en ny vårdinformationsmiljö från en och samma leverantör. Region Stockholm är mitt i en upphandling och en rad andra regioner har precis avslutat en gemensam upphandling. Det nya systemet stöttar det kliniska arbetet, sjukvårdspersonalen ska bara behöva mata in informationen en gång. Systemet kommer även att stödja läkarnas beslutsfattande och göra patienten mer involverad i sin vård, säger Ragnar Lindblad.
Just att involvera patienterna på ett tidigt stadium är en framgångsfaktor som han identifierat. Modiga chefer som vågar stå upp även när det blåser är också viktigt.

AI och digital vård på distans
– Det finns ett stort behov av att använda en mer standardiserad it-infrastruktur som enkelt kan anpassas utifrån olika verksamheters behov. Systemet ska vara användarvänligt och designat utifrån sjukvårdens behov, säger Ragnar Lindblad.
43 procent av läkarna anser att AI-lösningar är värdefulla för sjukvården.
– Utan AI-teknik kommer sjukvården inte att överleva på sikt. AI används redan idag i sjukvården, och är en nödvändighet för att kunna processa stora datamängder. Det är dock viktigt att vi använder AI-tekniken på ett moraliskt och medicinskt korrekt vis, säger Ragnar Lindblad, och fortsätter:
– Det är bra att fler läkare är positivt inställda till digital vård idag jämfört med för ett par år sedan. Vi har fortfarande jobb kvar att göra när det gäller att utforska potentialen för den digitala vården på distans och för att se hur den på bästa sätt kan komplettera den fysiska vården.

Inkludera vårdpersonalen
– Undersökningsresultatet är inte förvånande. Läkare är beroende av att kunna överföra information mellan och hämta patientdata från olika vårdgivare. Läkare och patienter kan ha svårt att överblicka var i vårdförloppet man befinner sig, och patienter känner ofta ett behov av att upprepa hela sin sjukomshistoria av rädsla för att något ska missas, säger Sara Lei, ST-läkare i internmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Hon är även styrelseledamot för digitala vårdgivaren Doktor.se och klinisk rådgivare för Cambio.
För att komma tillrätta med problemen krävs, enligt Sara Lei, framförallt att sjukvårdspersonalen involveras i utveckling och införande av sjukvårdens it-infrastruktur.
– Det behövs en fungerande och användarvänlig struktur för vårdpersonal att ge återkoppling på de system som används i dagsläget. Man behöver sätta av resurser och inkludera det i den övergripande verksamhetsutvecklingen, säger Sara Lei.

Integrera ny teknik
3 av 4 läkare anser att digital vård på distans ska finnas som en möjlighet inom hälso- och sjukvården.
– Genom att på ett naturligt sätt integrera ny teknik i vårdens olika steg, även i vårdmötet, kan vårdpersonal och patienter mötas på det sätt som passar bäst. Ibland kan det räcka att bara skicka information och kompetens mellan två sjukhus i olika städer istället för att patienten ska behöva åka långa sträckor i onödan. Vi behöver ha en vårdorganisation som stödjer patientens och vårdpersonalens önskemål och behov. Där kan tekniken vara ett hjälpmedel, säger Sara Lei.

Fördröjs du i ditt arbete på grund av brister i it-system eller administrativa system?
Anser du att digital vård på distans ska finnas som en möjlighet inom hälso- och sjukvården?
Skulle du själv kunna tänka dig att arbeta som läkare digitalt på distans?
Anser du att AI-lösningar är värdefulla för sjukvården?
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

EU-läkare kan jobba på distans

Virginia Zazo leder en förstudie som handlar om arbete på distans från andra EU-länder. Foto: Malin Grönborg
Virginia Zazo leder en förstudie som handlar om arbete på distans från andra EU-länder. Foto: Malin Grönborg
Virginia Zazo arbetade som verksamhetschef på Norrlands universitetssjukhus – från Australien. Nu driver hon ett projekt där region Västerbotten hoppas att vårdpersonal i andra EU-länder ska kunna jobba på distans.

Just nu pågår en förstudie som ska undersöka förutsättningar och intresse för arbete på distans. Tanken är att svenska läkare ska kunna jobba från andra EU-länder, och att utländska läkare inte ska behöva bosätta sig i Sverige för att jobba här.
– Norra Sverige är svårt att rekrytera till och har vi även verksamheter i andra länder så skulle vi bli en attraktiv arbetsgivare, säger Virginia Zazo.
Hon själv kommer från Spanien och flyttade till Sverige för ett läkarjobb för 19 år sedan och är välbekant med den omfattande process som det innebär.
– Många åker tillbaka till sina hemländer efter några år och så har pengar på till exempel språkutbildning satsats nästan i onödan. Så vi tänkte att varför inte flytta en del av Västerbotten istället.

Utbyte av erfarenheter
Att andra EU-läkare skulle konkurrera ut svenska läkare på arbetsmarknaden ser Virginia Zazo inte som troligt.
– Snarare blir det mindre konkurrens för läkarna kan kombinera med annat arbete i sina hemländer. Och Sverige får en möjlighet att exportera våra arbetssätt, vi har otroligt fördelaktiga arbetsvillkor som inte finns i andra länder och det finns en chans att sprida det. Kopplar man samman läkare i olika EU-länder kan det ske ett viktigt erfarenhetsutbyte.

Behövs infrastruktur
Virginia Zazo har de senaste åren arbetat vid Norrlands universitetssjukhus från Australien och ser många fördelar, bland annat flexibilitet, att det sparas tid på förflyttningar men framför allt att kompetensen kommer till sin fulla rätt.
– När man är på plats gör man mycket annat; är man läkare på distans är uppdraget mer avskalat, det blir väldigt fokuserat.
Den största nackdelen är att det inte finns en infrastruktur som assisterar och att det därför blir ganska sårbart. Virginia Zazo har därför en idé till EU-projektet om att det ska finnas en fysisk plats att gå till och att det ska skapas en organisation som för samman de olika distansläkarna.
Hur ser utvecklingen med distans­läkare ut om 10 år?
– Det kommer att finnas digitala vårdgivare, men på andra sätt än idag. Man får analysera det och se både för- och nackdelar, men jag tror att det är nödvändigt att bryta ny mark.

Digital vård på distans – en av flera kontaktvägar till sjukvården

Eva Pilsäter Faxner, verksamhetsområdeschef primärvård på SLSO. Foto: Yanan Li
Eva Pilsäter Faxner, verksamhetsområdeschef primärvård på SLSO. Foto: Yanan Li
Man bör betrakta digital vård på distans som en av flera kontaktvägar till primärvården. Digital vård är inte en separat verksamhet, den bör snarare fungera som en integrerad del i den befintliga primärvårdsverksamheten. Det anser Eva Pilsäter Faxner, verksamhetsområdeschef primärvård på SLSO.

Att 52 procent av läkarna anser att digital vård på distans är ett bra komplement till den vanliga sjukvården tolkar Eva Pilsäter Faxner som att det här är en fråga som hälso- och sjukvården behöver utveckla, så att den digitala vården på distans integreras i den ordinarie primärvården.
Hon anser att patienter med fördel själva kan genomföra vissa förberedande åtgärder inför sitt digitala läkarbesök. Till exempel kan en diabetiker rapportera data från sina senaste blodsockermätningar. Patienter kan också besvara grundläggande frågor om sitt tillstånd, vilket gör anamnesen mer genomarbetad. Det spar tid för både läkare och patient när det väl är dags att träffas. Eva Pilsäter Faxners erfarenhet är att digitala möten ofta blir mer fokuserade än fysiska möten, vilket kan bidra till en ökad effektivitet.

Spar tid och underlättar
– Några av de främsta fördelarna med digital vård på distans är att det spar tid och underlättar för patienter som har svårt att ta sig till sjukvården eller annars hade behövt ta ledigt från jobbet för att besöka vårdcentralen. En anledning till att det digitala och fysiska bör integreras är att patienten kan få båda delarna hos samma vårdgivare och att läkaren kan dra nytta av tekniken genom att exempelvis följa upp fysiska besök via videolänk. En annan fördel är att man kan ha flerpartsmöten, där man förutom patienten kan ha tolk, anhörig eller en specialist på sjukhuset med i videomötet, säger hon.
I SLSO inleddes i februari 2018 pilotprojektet ”Alltid öppet” på åtta vårdcentraler runtom i landstinget. Inom ramen för pilotprojektet kan såväl patienter som sjukvårdspersonal boka webbtider hos läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal via en app. När satsningen utvärderats utifrån bland annat arbetsmiljö- och patientsäkerhetsperspektiv finns det en möjlighet att den sprids till fler vårdcentraler i landstinget.

Nödvändigt med avgränsningar
– Vi befinner oss bara i början av den digitala sjukvårdens utveckling. I framtiden kommer vi förmodligen att integrera mer artificiell intelligens så mötet mellan vårdpersonal och patient på distans blir mer förberett från båda sidor. Samtidigt behöver man förstås göra avgränsningar i vilken vård som är lämplig att utföra på distans. Att förlänga sjukskrivningar eller skriva ut läkemedel som kan vara beroendeframkallande bör fortfarande göras via ett fysiskt läkarmöte, säger Eva Pilsäter Faxner.

Är digital vård på distans ett bra komplement till den fysiska sjukvården?

Digital vård kan öka jämlikheten

Daniel Brännström, specialistläkare inom dermatologi och driftansvarig läkare på Mindoktor.se. Foto: Mindoktor.se
Daniel Brännström, specialistläkare inom dermatologi och driftansvarig läkare på Mindoktor.se. Foto: Mindoktor.se
En fördel med digital vård på distans är, enligt Daniel Brännström på Mindoktor.se, att patienten i lugn och ro kan fylla i uppgifterna som utgör grunden för anamnesen. För läkarna innebär digital vård bland annat att de vid behov kan kontakta kollegor och specialister innan de återkommer till patienten med en diagnos.

– Det är glädjande att mer än hälften av läkarna betraktar digital vård på distans som ett bra komplement till den fysiska sjukvården. Digital vård på distans ökar tillgängligheten, effektiviteten och förbättrar möjligheterna till kvalitetssäkring. Min erfarenhet är att ju mer kunskap läkarna får om den digitala vårdens möjligheter, desto mer positivt inställda blir de, säger Daniel Brännström, specialistläkare inom dermatologi och driftansvarig läkare på Mindoktor.se.

Kan behandla fler kroniska patienter
– Den digitala vården på distans bidrar även till en jämlik sjukvård eftersom alla patienter kan nå nätläkarna på lika villkor, oavsett var i landet de befinner sig. Patienterna behöver inte heller anpassa sin vardag med resor, ledighet från arbetet och liknande för att ta sig till läkaren, säger Daniel Brännström.
Han betonar vikten av att professionen och de som har erfarenhet av digital vård får vara med och forma framtidens digitala vård och att vi inte sätter gränser som fort blir inaktuella med en snabb teknikutveckling.
– I framtidens digitala sjukvård ökar patienternas delaktighet genom att de kan skicka in mätdata från ett digitalt husapotek till läkaren. Allt fler kroniska sjukdomar kommer framöver också att kunna behandlas på distans. Då kan den digitala vården på distans avlasta den fysiska sjukvården ännu mer, säger Daniel Brännström.

Inte långt från Borås till Bukarest – Iulia möter sina patienter på Skype

Iulia Carjan träffar patienter i Borås via dataskärmen, från Bukarest. Foto: Per Stålfors
Iulia Carjan träffar patienter i Borås via dataskärmen, från Bukarest. Foto: Per Stålfors
Patienter som kommer till vuxenpsykiatrins mottagning i Borås kan få träffa läkare som sitter i Rumänien och Grekland, via Skype.
– Det fungerar jättebra, över förväntan, säger Iulia Carjan, överläkare vid Vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningen på SÄS i Borås.

Hon har tidigare arbetat fyra år på VUP vid Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), men flyttade tillbaka till Rumänien för att hennes make ska studera klart till läkare. Sedan tänker de komma till Sverige och arbeta.
Nu har hon jobbat som webbläkare i ett och ett halvt år, från sin lägenhet i Bukarest. Via Skype tar hon emot patienter som kontaktar VUP med eller utan diagnoser.
– De flesta kommer från primärvården med misstanke om psykiatriska diagnoser, som personlighetsstörning, depression och ångest eller bipolär sjukdom. Jag träffar även patienter från någon av våra fyra vårdavdelningar för uppföljning.

Första bedömningen
– Mitt jobb är att göra en läkarbedömning, sätta in huvuddiagnosen och påbörja den medicinska behandlingen. Vi har möjlighet att skicka våra patienter vidare till mer subspecialiserade mottagningar om det behövs, berättar Iulia Carjan.
Hon tycker att distansjobbet fungerar bra, men så klart finns det professionella gränser.
– Jag kan ju inte träffa vissa patienter liksom patienter med allvarliga akuta psykotiska symtom, men i stort sett tror jag att det har fungerat att jobba via skype, säger Iulia Carjan.
Iulia arbetar från Bukarest fem timmar om dagen, på förmiddagarna. Sedan tar en kollega i Grekland över på eftermiddagarna.

Internationell prägel
Den internationella prägeln på VUP förstärks av att läkarchefen Guillermo De Freytas kommer från södra Spanien. Han är född i Granada och har arbetat i USA innan han kom till Sverige.
– Vårt yrke som psykiatriker handlar mycket om förståelse. Och ju mer erfarenhet – av andra länder, kulturer, människor – desto bättre förstår man andra. Därför ville jag flytta utomlands och arbeta, säger Guillermo De Freytas.
Nu är han rotad i Borås sedan 2013 och arbetar halvtid kliniskt och halvtid som läkarchef, med ansvar för ett 50-tal läkare.

Utbildning till dubbelspecialist
– Allas vårt fokus är ju patientens bästa. Men jag brukar tänka att om jag som chef tar väl hand om mina medarbetare, kan de i sin tur bättre ta hand om sina patienter, säger Guillermo De Freytas.
Att SÄS är ett medelstort sjukhus gör det lätt att få kontakt med kollegor och chefer. Och karriärmöjligheterna är goda.
– Vi hjälper våra läkare att utveckla sig genom vidareutbildning som dubbelspecialist eller psykoterapeut. Andra alternativ inom forskning kan vi arrangera lokalt eller med stöd av våra grannkliniker i Västra Götaland.

– Att vi har läkare från många olika länder skapar en bra stämning och mycket energi. Det är lätt att trivas som läkare här, säger läkarchefen på VUP i Borås, Guillermo De Freytas (tvåa från vänster). Här med sina kollegor. Foto: Per Stålfors
– Att vi har läkare från många olika länder skapar en bra stämning och mycket energi. Det är lätt att trivas som läkare här, säger läkarchefen på VUP i Borås, Guillermo De Freytas (tvåa från vänster). Här med sina kollegor. Foto: Per Stålfors
Psykiater till vuxenpsykiatriska mottagningen vid SÄS
Vuxenpsykiatriska kliniken vid SÄS – Södra Älvsborgs sjukhus har drygt 400 medarbetare.

SÄS är ett lagom stort sjukhus i en region som satsar på psykiatrin. Här har du som medarbetare stor möjlighet att påverka utvecklingen på ett sätt där din kompetens tillvaratas för patienternas bästa.

År 2020 står vår nya psykiatribyggnad klar med en helt ny vårdmiljö och möjlighet att i en läkande miljö erbjuda den bästa vården för våra patienter.

Öppenvården är basen i klinikens arbete och där arbetar vi i tvärvetenskapliga team.

Just nu söker vi förstärkning med en psykiater som vill arbeta på vår vuxenpsykiatriska mottagning vid SÄS i Borås.

Vi söker dig som är inriktad på arbetet som allmänpsykiatriker och trivs med konsultationsarbete till andra vårdaktörer. Vi förväntar oss att du deltar i bakjourlinjen.

Tjänsten är en tillsvidareanställning. Möjlighet finns att arbeta hemifrån någon dag per vecka.
Tillträde snarast.

Välkommen med din intresseanmälan via e-post eller telefon till vår läkarchef Guillermo de Freytas, tel: 0700-20 76 10, e-post: guillermo.de.freytas.rodriguez@vgregion.se.

Vuxenpsykiatriska kliniken vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås
Öppenvården är basen i klinikens arbete som sker i tvärvetenskapliga team, med läkare, sjuksköterska, skötare, sjukgymnast, psykolog, psykoterapeut, socionom och arbetsterapeut.
I Borås finns sju öppenvårdsmottagningar, subspecialiserade utifrån diagnosgrupp och behandlingsform. Det finns allmänpsykiatriska mottagningar i Alingsås, Lerum och Skene.
I Alingsås finns den regionala enheten för utredningar av könsidentitet, Lundströmsmottagningen och i Lerum finns en regional enhet för behandling av komplicerade tvångssyndrom.
Nu pågår bygget av Psykiatrins kvarter i Borås, en satsning på 755 miljoner kronor av Västra Götalandsregionen, som bland annat innebär att antalet vårdplatser utökas och alla patientrum blir enkelrum.
En ny stjärnformad byggnad ska ersätta BUP:s lokaler. Den nuvarande vuxenpsykiatrin renoveras och byggs om.
De två vårdbyggnaderna binds samman genom en ny entré till vårdavdelningar, öppenvårdsmottagningar och lokaler för aktiviteter och rehabilitering. Här ska patienterna checka in och här det blir det också lokaler för utbildning.
Storsatsningen innebär att den vuxenpsykiatriska vården i Borås samlas på ett ställe och att öppenvårdsmottagningarna lämnar sina hyrda lokaler i stan.
Redan år 2020 är den nya byggnaden klar och psykakuten, BUP och slutenvården kan flytta in. Helt klart är Psykiatrins kvarter år 2022.

Vuxenpsykiatriska kliniken vid Södra Älvsborgs sjukhus
Brämhultsvägen 53
504 57 Borås

Kontaktperson:
Guillermo De Freytas
Tel: 0700-20 76 10
E-post: guillermo.de.freytas.rodriguez@vgregion.se
sas.vgregion.se