Etikettarkiv: Västerbottens läns landsting

Påverkan och teamarbete ökar attraktiviteten

Håkan Larsson, primärvårdsdirektör i Västerbottens läns landsting.
Håkan Larsson, primärvårdsdirektör i Västerbottens läns landsting.
Mer tid för patienten, ett reglerat antal patienter per läkare, rimlig arbetsbelastning, högre bemanning och bättre teamarbete. Det är några av de faktorer som, enligt läkarna skulle göra primärvården mer attraktiv för läkare.

– Jag instämmer med undersökningsresultatet, alla de faktorer som läkarna anger känns rimliga. I dagsläget är antalet utbildningsplatser till distriktsläkare för få, även om flera landsting har ökat antalet platser. Fler utbildningsplatser i kombination med den utlovade nationella satsning på primärvården som ännu inte inletts, kan göra att den blir mer attraktiv för läkare, säger Håkan Larsson, primärvårdsdirektör i Västerbottens läns landsting.

Annalysera vårdbehovet
Han nämner minskad administration och effektivare it-system som ytterligare åtgärder för ökad attraktivitet. Även här är en förändring på gång, bland annat eftersom många landsting upphandlar nya it-system.
– 1 500 patienter per läkare har länge fungerat som ett riktmärke för uppdragets storlek. Idag sorteras patienterna rätt direkt utan att behöva träffa läkaren för att få en remiss. Vi har direktaccess till fysioterapeuter, psykologer samt till vissa sköterskemottagningar. Det blir därför viktigt att se till vårdcentralens samlade kompetens och arbetssätt samt ta hänsyn till befolkningens hälsotillstånd och vårdbehov i vårdcentralens upptagningsområde. Primärvården kan vinna mycket på att analysera befolkningens vårdbehov och rigga verksamheten därefter, säger Håkan Larsson.

Påverka egna arbetssituationen
En faktor som definitivt kan göra primärvården attraktivare för läkare är, enligt Håkan Larsson, utökade möjligheter att bidra till verksamhetsutveckling och påverka den egna arbetssituationen. Det kan även motivera fler läkare att stanna kvar i primärvården.
– Distriktsläkare har traditionellt till stor del varit ett ensamarbete, men för många yngre läkare är möjligheten till samarbete en förutsättning för att de ska trivas och utvecklas. Kompetensöverskridande team är också en viktig del i att utveckla våra arbetssätt i primärvården, säger Håkan Larsson.

Samverkan behöver fördjupas
Läkare i primärvården samverkar mycket med andra aktörer, exempelvis Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, sjukhusvården och den kommunala omsorgen. Håkan Larsson anser att denna samverkan behöver fördjupas och utvecklas. Man bör också ta hjälp av digitala verktyg för att göra samverkan som till exempel vårdplanering enklare och smidigare.
– Dagens snabba kunskapsutveckling och behovet av utveckling av nya arbetssätt ställer ökade krav på möjlighet till fortbildning. Därför bör webbaserade utbildningar utvecklas som en naturlig del av den dagliga kompetensutvecklingen. Då kan medarbetaren styra tidpunkt och takt själv, säger Håkan Larsson.

Utvecklas som läkare i den svenska fjällvärlden

Erik Bjurulf, överläkare i gynekologi-obstetrik och Linda Andersson, ST-läkare i kirurgi på Lycksele lasarett. Foto: Marcus Bäckström
Erik Bjurulf, överläkare i gynekologi-obstetrik och Linda Andersson, ST-läkare i kirurgi på Lycksele lasarett. Foto: Marcus Bäckström

Lycksele lasarett har en bred elektiv sjukvård och akutverksamhet, som täcker hela södra Lappland. Här är beslutsvägarna snabba, samarbetet starkt och som läkare arbetar man nära sina patienter, med mycket kliniskt ansvar och stor flexibilitet.

Linda Andersson kom först till Lycksele lasarett för sju år sedan för att göra sin AT. Nu går hon klart sin ST i kirurgi i Lycksele och i november blir hon färdig specialist. Hon har inga planer på att flytta därifrån.
– Här får jag jobba på precis det sätt som varit drivkraften för mig i att vilja bli läkare. Vi arbetar väldigt nära våra patienter och som ST-läkare anförtros man ett stort eget ansvar och är en viktig del av kliniken. Man får snabbt ett stort och värdefullt kontaktnät och jag upplever att alla verkligen hjälper och stöttar varandra.
– Jag har blivit väldigt självständig och fått chansen att lära mig det kirurgiska hantverket på djupet, både genom det kliniska arbetet och olika former av kompetensutveckling säger hon.

Många operationer
Linda får medhåll av Erik Bjurulf, överläkare i gynekologi-obstetrik. Han arbetade under många år extra i Lycksele, vid sidan om sitt jobb som läkare och forskare i Umeå. När en tjänst på kvinnokliniken i Lycksele blev ledig sökte han den.
– Det finns en oerhört stark sammanhållning och samarbete mellan kollegor och andra personalgrupper. Det gör att det är väldigt lätt att trivas samtidigt som man växer i sin professionella roll, säger han.
För Erik är en av de främsta fördelarna med Lycksele lasarett att han får ägna sig åt det han verkligen brinner för – att operera.
– Som gynekolog här får man väldigt stor erfarenhet av kirurgi och jag har svårt att se att jag skulle få en sådan volym eller bredd någon annanstans. Det är enormt roligt och jag har verkligen utvecklats som läkare.
En annan stor fördel med Lycksele lasarett är att det finns goda möjligheter till att arbeta flexibelt och att få ett skräddarsytt schema som passar de egna önskemålen och behoven. Erik, exempelvis, har familjen i Umeå och arbetar varannan vecka i Lycksele. Väljer man att som Linda flytta till Lycksele finns ett rikt utbud av fritidsaktiviteter, med fjällvärlden alldeles inpå knuten.
– Det är en härlig miljö, där man verkligen kan leva ett aktivt liv, säger hon. Samtidigt är det lätt att ta sig till både Umeå och Stockholm om man vill leva stadsliv.

Lycksele lasarett
Lycksele lasarett är ett av länets tre akutsjukhus och bedriver akutsjukvård och förlossningsverksamhet med närmare 600 anställda och ett 80-tal vårdplatser. Sjukhuset har även en väl utvecklad prehospital vård. Upptagningsområdet har cirka 40 000 invånare och är till ytan lika stort som Schweiz. Länets ambulanshelikopter är placerad här och utför mer än 500 uppdrag per år. Lasarettet ansvarar för fetmakirurgin i länet och gör cirka 200 ingrepp varje år. Dessutom utför vi en stor del av länets höftprotesoperationer.
www.vll.se

Nära patientkontakt inom primärvård

Eva Ludvigsson, sjukgymnast och Stina Lindmark, läkare på Vindelns hälsocentral i Västerbotten. Foto: Sanna Melander
Eva Ludvigsson, sjukgymnast och Stina Lindmark, läkare på Vindelns hälsocentral i Västerbotten. Foto: Sanna Melander

Inom primärvården i Västerbotten sker arbetet i tighta team med tät samverkan över professionsgränserna. Regionen erbjuder omväxlande och intressanta uppgifter nära patienterna och stora möjligheter att utvecklas.

Vid Vindelns hälsocentral i Västerbotten arbetar sjukgymnasten Eva Ludvigsson och läkaren Stina Lindmark, som båda har lämnat arbeten vid sjukhus i landstinget för att söka sig till primärvården. De är överens om att primärvården erbjuder större flexibilitet och en mer familjär stämning.
– Jag har arbetat på Vindelns hälsocentral sedan 1996 och kom då från en tjänst på ett sjukhus. Jag var ute efter en mer omväxlande arbetssituation där jag själv har möjlighet att i större utsträckning bestämma hur dagen ska se ut. Det är stor skillnad att arbeta inom en liten enhet – man blir ett sammansvetsat gäng och lär sig mycket av varandra, säger Eva.
Hon får medhåll av Stina, som betonar att den personligare miljön även återspeglar sig i arbetsflödet och i möjligheterna att påverka.
– Vi känner varandra väl och har korta beslutsvägar. Det medför en lyhörd stämning och ett tillåtande klimat där det uppmuntras att vi lyfter våra tankar och idéer. För mig är det viktigt att ha chansen att påverka såväl miljö som arbetssituation.

Fokus på förbättringsarbete
Förutom en arbetsgrupp som träffas varannan vecka och som syftar till att driva hälsocentralens kvalitetsarbete framåt finns det stora möjligheter för medarbetarna inom primärvården att fortbilda sig, exempelvis genom att gå olika kurser eller åka på konferenser. Dessa kunskaper för de sedan med sig tillbaka till hälsocentralen och de utgör ytterligare en del i det pussel som är förbättringsarbetet.
– Oavsett yrkeskategori behöver man naturligtvis ta ett visst ansvar för sin egen kompetensutveckling och vad man har behov av att lära sig, men gör man det finns mycket att hämta, konstaterar Eva.

Lär känna patienterna
Båda anser att den bästa aspekten med att arbeta inom primärvården är den nära patientkontakt de får vid hälsocentralen. Stina berättar att det är som två olika världar:
– Här får vi chansen att lära känna patienterna och se dem som en helhet. Det är utvecklande även för oss medarbetare. Dessutom finns det ett mycket starkt teamarbete över professionsgränserna, vilket även det bidrar till den familjära stämningen, avslutar Stina.

Primärvården – Västerbottens läns landsting
I Västerbottens län finns 32 hälsocentraler och sjukstugor som drivs av landstingets primärvård. Vi vill att våra medarbetare ska vara delaktiga och ha inflytande över verksamheten. Vi arbetar med ständiga förbättringar och för oss är det viktigt att våra medarbetare känner stolthet över att arbeta i landstingets primärvård.

Kontakt: Robert Isaksson
E-post: robert.Isaksson@vll.se
www.vll.se

Nätläkaraktörer ger upphov till debatt bland många läkare

Ragnberth Helleday, enheten för e-hälsa, Västerbottens läns landsting och Hanna Åsberg, ordförande i Svensk förening för allmänmedicin, SFAM.
Ragnberth Helleday, enheten för e-hälsa, Västerbottens läns landsting och Hanna Åsberg, ordförande i Svensk förening för allmänmedicin, SFAM.
På senare år har flera nätläkarbolag vuxit fram, aktörer som erbjuder patienter läkarbesök på distans. Nätläkarbolagen har blivit ett hett debattämne bland många läkare. Många anser att fenomenet behöver utvecklas.

– Det är viktigt att de digitala vårdkontakterna utvecklas med eftertanke och genomgår systematiska utvärderingar av patientsäkerhet, vårdkvalitet och kostnadseffektivitet. Digitala vårdkontakter ska utvecklas via patientens ordinarie vårdcentral så att de blir ett komplement till fysiska besök och telefonkontakter, säger Hanna Åsberg, allmänläkare och ordförande i Svensk förening för allmänmedicin, SFAM.
Hon menar att digitala vårdkontakter bör användas när det tillför någonting för patienten och för verksamheten, utöver fysiska besök och telefonkontakter. Det viktigaste är att satsa på att lösa de grundläggande problemen i primärvården, med fler allmänläkare och ökade ekonomiska resurser.

Saknar koppling
– Problemet med renodlade nätläkarbolag är att de saknar koppling till den vanliga vårdcentralen. Systemet blir styrt av efterfrågan från den ganska friska patientgruppen istället för behovsstyrt utifrån den enskilda patientens medicinska behov. Nätläkarsystemet behöver utvecklas så det utgör ett komplement snarare än en dyr kompensation för en haltande primärvård, säger Hanna Åsberg.
– Nätläkartjänsterna har främst utvecklats för att öka tillgängligheten inom primärvård för relativt friska patienter som har ont om tid. När nätläkartjänsterna tar en större del av den offentliga vårdbudgeten så riskerar sjukare patientgrupper att gå miste om resurser, säger Ragnberth Helleday på enheten för e-hälsa i Västerbottens läns landsting samt överläkare på medicincentrum på Norrlands universitetssjukhus.

Integrera i ordinarie sjukvård
Han anser att nätläkartjänster i första hand bör fungera som ett komplement och en filterfunktion för att lotsa patienter rätt i den fysiska sjukvården.
– Det är viktigt att den offentliga sjukvården svarar upp till de privata aktörernas utveckling genom att lägga mer resurser på att integrera digitala läkartjänster i den ordinarie sjukvården, säger Ragnberth Helleday.
Han anser att nätläkartjänsterna behöver regleras mer, dels ur patientsäkerhetsperspektiv och dels ur ett ersättningsperspektiv. En tydligare definition kring hur nätläkartjänsterna bör användas och hur de kan bedrivas på ett evidensbaserat sätt behövs, annars riskerar mindre nogräknade aktörer att söka sig till branschen.