DBT, mobilapp och virtual reality: Här prioriteras kliniknära forskning

De kommer från syd och nord. Till SU Psykiatri Affektiva i Göteborg, för här finns kombinationen de söker efter: kliniskt arbete och avancerad forskning, om allt från en mobilapp mot bipolär sjukdom till biologin bakom svåra självskadebeteenden.

De två specialistläkarna i psykiatri kommer verkligen från rakt motsatta ”hörn” av Europa; islänningen Steinn Steingrimsson och syditalienaren Giuseppe Guerriero.
Men båda har lämnat sina hemländer och flyttat till Göteborg, lockade av att få dela sin arbetstid mellan att vårda patienter vid Psykiatri Affektiva Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) och att forska vid Sahlgrenska akademin.
Giuseppe Guerriero växte upp i södra Italien, tog läkarexamen i Milano, specialiserade sig vid universitetet i Rom med det poetiska namnet Università Cattolica del Sacro Cuore och arbetade som psykiatriker på flera kliniker i Italien.
– Sedan forskade jag i USA ett halvår, men tyckte det var lite för långt bort för att investera i en karriär där, säger Giuseppe Guerriero.
– Så jag sökte efter ett universitetssjukhus i Europa som kunde ge mig möjligheten att kombinera forskning med kliniskt arbete i en utvecklande och stimulerande miljö.

Högspecialiserad vård
Valet föll alltså på Psykiatri Affektiva på SU. Hit kom han hösten 2015 och i vår ägnar han sig mest åt förberedelser för den regionala, högspecialiserade enhet för svåra självskadebeteenden som öppnar under hösten 2018. En för landet unik vårdenhet med tio vårdplatser och en budget på 40 miljoner kronor per år.
Giuseppe Guerriero blir vårdenhetsöverläkare och medicinskt ansvarig på den nya enheten. Här blir dialektisk beteendeterapi (DBT) basen för patienternas vård, speciellt utformad som den är för bland annat personer med emotionellt instabil personlighetsstörning och självskadebeteenden.
– Hela personalen ska vara utbildad i DBT, vi ska vara samspelta som en stor orkester, säger Giuseppe Guerriero.
Han har dock tid över för forskning, runt 20 procent, som han tänker samla ihop till längre perioder i stället för en dag i veckan, och planera en del forskning, bland annat om självskadebeteenden.

Sårbarhetens mekanismer
– Framför allt vill jag undersöka biologin bakom den extremt emotionella känslighet som de här patienterna har. Vi vet att sårbarheten finns där, men inte så mycket om hur det fungerar och vi har ingen behandling för detta, säger Giuseppe Guerriero.
– Men om vi kan förstå mer om varför dessa patienter har en lägre känslotröskel och vilka mekanismer som ligger bakom, kanske vi kan hjälpa dem i framtiden, i stället för att bara ta hand om konsekvenserna.
Steinn Steingrimsson kom till klinken som ST-läkare 2011. Han är snart docent i psykiatri och sedan årsskiftet forskningssamordnare på kliniken, med uppdraget att öka den kliniknära forskningen.
– Vi jobbar hårt på att bli mer strukturerade, att göra det lättare att forska i vardagen.

Forskar på halvtid
Själv har han en kombinationstjänst enligt ALF-avtalet, så han forskar på halvtid och arbetar på kliniken på halvtid, bland annat med att dra igång olika kliniska projekt på avdelningarna.
Steinn Steingrimssons stora forskningsprojekt just nu heter ”Behandling och utredning av svårt depressiva tillstånd”. Här ingår den uppmärksammade Moodmapper, en mobilapp som ska kunna ”larma” om en person med bipolär diagnos är på väg in i en manisk fas, enbart genom att mäta värden i mobilen som till exempel skärmtid, rörelser och kommunikation.
– En väldigt bra idé och allt tyder på att den funkar. Problemet är att det här är så komplicerade data att vi måste ha med oss experter på maskininlärning, så nu försöker vi hitta medel för att inkludera högskolan i Skövde, säger Steinn Steingrimsson.

Många appar är skräp
Han tror att det dröjer flera år innan Moodmapper kan vara klar att lansera.
– Vi skulle kunna göra appen färdig och sätta ut den på marknaden, men vi vill vara säkra på att detta blir en evidensbaserad behandling. Vi tar det hellre försiktigt och långsamt än gör det snabbt, säger Steinn Steingrimsson.
– Idag finns en uppsjö av appar inom sjukvården, men de flesta sätts ut utan någon riktig forskning och är helt usla, rena skräpet!
Han planerar också en jämförande studie mellan det Lugna rum som finns på avdelning 362 sedan en tid och ett ”Lugnt rum” i VR (virtual reality), alltså att patienten använder VRglasögon och ljud som avslappnande stimuli.
– Det vore intressant att jämföra de två metoderna, om de är lika effektiva på att sänka ångesten, säger Steinn Steingrimsson.

Annons