I Region Gävleborg finns möjligheter för läkare att kombinera sin utbildning till specialist i internmedicin med en subspecialisering redan under ST-tiden. För Emma Galos var den möjligheten en avgörande faktor när hon sökte sig till regionen.
Efter att Emma hade gjort sin AT och något år på ST:n i Mora, ville hon söka sig till en större ort. Efter rekommendationer från tidigare kollegor valde hon internmedicin i Gävle.
– Under min AT i Mora fick jag chansen att lära mig ekokardiografi, vilket innebar att jag hade fördjupade kunskaper inom ämnet då jag kom till Gävle. Det var en kompetens jag ville behålla och därför angav jag som önskemål att regelbundet få utöva detta under mina internmedicinska ST-år.
En lyxig möjlighet
Hon möttes av en positiv och uppmuntrande attityd från sjukhuset och när hon sedermera gjorde sin första rotation mot kardiologen, fick hon kontakt med en av de ansvariga överläkarna för GUCH-gruppen (Grown Up Congenital Heart disease).
– Hon tyckte att det var utmärkt att det kom en ST-läkare som redan hade kunskap inom ekokardiografi, så jag antogs till GUCH-teamet nästan på en gång. Sedan dess har jag haft möjlighet att få vara delaktig i denna mottagning, några veckor varje år. Det är en lyxig möjlighet att få chansen att utbilda sig inom en sådan subspecialitet redan under min internmedicinska ST. Ju mer erfarenhet jag kan samla på mig innan jag fördjupar mig inom kardiologin, desto bättre.
Breddar sin kompetens
Emma har inte ångrat att hon sökte sig till Gävle, hon trivs bra på arbetet och med sina arbetskollegor. De korta avstånden i Gävle borgar för en bra tillgänglighet och ett nära och stöttande socialt nätverk, vilket är bra när karriär skall kombineras med familj. För Emma var det möjligheten att i sin internmedicinska ST-tjänstgöring få bibehålla och utveckla sin kompetens inom kardiologi som fällde avgörandet.
– Det finns naturligtvis både för- och nackdelar med att fördjupa sig tidigt. Ibland kan det vara klurigt att kombinera sin obligatoriska internmedicinska randning med sin subspecialisering, men å andra sidan hoppas och tror jag på att om man startar tidigt, samlar man på sig mycket erfarenhet och kompetens inom området. Dessutom har man jätteroligt, så jag skulle verkligen rekommendera det till andra som ska göra sin ST, avslutar hon.
Region Gävleborg var en av de första regioner som introducerade ett digitalt arbetssätt kring analys och behandling av patologiska prover och regionen ligger fortfarande i utvecklingens absoluta framkant.
När ST-läkaren Gordan Maras började arbeta med den kliniska patologin vid Gävle sjukhus hade arbetet med de digitala analyslösningarna ännu inte hunnit komma igång ordentligt. Han såg genast fördelarna med en digitalisering och engagerade sig helhjärtat i arbetet.
– Vi har kunnat dra stor nytta av digitaliseringen redan nu, på lokal nivå, bland annat genom att underlätta arbetet inför ronder och genom att i begränsad skala konsultera på distans och med andra sjukhus, något vi vill utöka i framtiden. Det sparar dessutom tid och skapar en mer standardiserad analysprocess med objektivare resultat. Det kan tyckas vara småsaker, men kombinerat resulterar de i säkrare analyser och bättre behandlingar.
Positiva effekter
Arbetet med digitaliseringen har varit en lång process och den patologiska kliniken i Gävle har lagt både tid och ansträngning på att implementera och få in den i labbflödet samt att införskaffa den hård- och mjukvara som bäst lämpat sig för klinikens behov.
– Vi är väldigt nöjda med vilka positiva effekter vi har fått inom regionen och när nu andra regioner har börjat tänka i samma banor ser vi vilket enorm utbyte vi kommer att kunna ha med den här tekniken.
Kraftig utveckling
Sedan Gordan började sitt arbete har lösningarna utvecklats kraftigt. Förutom att urvalet av scannrar blivit betydligt större har även bildkvaliteten blivit bättre och själva inscanningen snabbare.
– Mjukvarorna är mer och mer anpassade efter den kliniska vardagen och leverantörerna utvecklar sina lösningar i samverkan med verksamma patologer. Framöver kommer vi att kunna utnyttja datorernas kapacitet på ett betydligt mer omfattande sätt, bland annat genom så kallad ”deep learning”, alltså att programmet börjar lära sig på egen hand. Det kommer att bana väg för en ännu snabbare och till vissa delar automatiserad process. Det har skett en snabb utveckling, men det finns ändå mycket kvar att upptäcka.
Region Gävleborg
Tel: 026-15 40 00
E-post: rg@regiongavleborg.se
www.regiongavleborg.se